Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla / 1429-1430 (1899) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kuopio ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ställe uppstår, såsom fallet är t. ex. hos våra träd,
en homogen vedkropp omgifven af en fullständig
bastcylinder. — Kärlsträngar, som sakna kambium,
kallas slutna. Sådana förekomma hos de flesta
monokotyledoner, hvilka ega ett stort antal i stammen
»strödda» strängar.

I bladen är kärlsträngarnas förlopp mycket
olikartadt; de två hufvudtyperna äro den
dikotyledona, med rik förgrening (fjädernerviga,
handnerviga blad), samt den monokotyledona, med några
få föga eller icke alls förgrenade store nerver, som
genomdraga bladen, såsom hos gräsen. Understundom
finnas dock s. k. bladegna strängar, som förena
bladspåren med hvarandra. G. A.

*Kärna, socken. 2,567 har. 1,173 innev. (1896).

*Kärnan restaurerades 1893–94, af J. A. Hellerström,
med statsanslag.

Kärnbo. Se Kernbo.

Kärnfot, bot. Se Chalaza. Suppl.

Kärnisomeri. Se Isomeri. Suppl.

*Kärnten hade 361,008 innev. 1890, af hvilka 71,5
proc. voro tyskar och 28,4 proc. slovener; 94,8
proc. voro katoliker, 5,2 proc. protestanter. Omkr. 64
proc. lefde af jordbruk och skogshandtering, 19
proc. af bergsbruk och industri. Jernvägarna hade
1894 en längd af 448 km. Enligt valreformen 1896
sänder K. 10 ombud till österrikiska riksrådets
deputeradekammare, näml. 1 representant för de store
jordegarna, 3 för städerna, 1 för handelskammaren i
Klagenfurt, 4 för landtkommunerna och 1 utsedd genom
samfällda val.

*Kärrbo, socken. 3,930 har. 664 innev. (1896).

Kärrfrier, bot. Se Pedicularis.

*Kärrstorp, socknar i Malmöhus län. 1. Nu Östra K.,
i Färs härad. 2,171 har. 1,261 innev. (1896). — 2. Nu
Vestra K., i Oxie härad. 1,194 har. 684 innev. (1896).

Kärrsälting, bot. Se Sälting.

Kärrvipan, zool. Se Tringa.

*Kärråkra, socken. 1,621 har. 330 innev. (1896).
Pastoratet tillhör Falköpings kontrakt.

Kärsämäki [hårda k], konsist. pastorat af 3:dje kl.,
Kalajoki kontrakt, Kuopio stift, Finland, Uleåborgs
län, Haapajärvi härad, Piipola domsaga. Areal 685
qvkm. Befolkningen, finsktalande, 2,593 pers. (1894).
A. G. F.

Käsmark [hårdt k], stad i Ungern. Se Késmárk.

Käx, anat. Se Mesenterium.

*Köhler, Louis, dog 1886.

*Köinge, socken. 2,659 har. 609 innev. (1896).

Köksträdgård. Se Trädgård, sp. 851.

*Köl. Rad 6 uppifr. står askar bör vara laskar.

*Köla, socken. 23,990 har. 2,821 innev. (1896).

*Kölaby, socken. 3,113 har. 820
innev. (1896). Moderförsamlingen kallas Norra Åsarp.

*Köldpoler. Af norra halfklotets tvänne köldpoler
ligger den ena i nordöstra Sibirien vid floden
Jana. Den derstädes belägna staden Verchojansk (67°
34’ n. br., 133° 51’ ö. lgd från Greenw.) är den
kallaste hittills kända ort på jorden, polartrakterna
ej undantagna. Ortens höjd öfver hafvet är blott
omkr. 100 m. Temperaturen derstädes håller sig nästan
oafbrutet under qvicksilfrets fryspunkt (–38,5°
C.) under Dec., Jan. och Febr. De olika månadernas
medeltemperaturer äro (efter iakttagelser 1869,
1871–72 och 1883–90)

Temp. Cels.		Temp. Cels.		Temp. Cels.
Jan.	–50,0°	Maj	+ 0,8°	Sept.	+ 2,5°
Febr.	–46,2	Juni	+11,4	Okt.	–15,9
Mars	–33,6	Juli	+15,0	Nov.	–39,4
April	–14,8	Aug.	+ 9,3	Dec.	–48,0,

hvarur årets medeltemperatur beräknas till –17,4°. Den lägsta
hittills kända på jorden iakttagna temperatur
iakttogs i Verchojansk i Febj. 1892 och utgjorde
–69,8° Cels. Mindre noggrann är vår kunskap om den
andra köldpolen. Enligt Mohns bearbetning af de
iakttagelser, som gjordes under Nansens färd öfver
Grönlands snöbetäckta inlandsis 1888, bör denna
köldpol sökas i det inre af Grönland. Nansens färd
skedde på en v. lgd af 41° till 50° fr. Greenw., en
n. br. af i medeltal 64 1/3° och en höjd ö. h., som från
d. 30 Aug. till d. 18 Sept. öfversteg 2,000 m. Då nu
temperaturen aftager med höjden ö. h. omkr. 1/2 grad
på 100 m., måste de direkt iakttagna temperaturerna
reduceras till hafsytan för att bli jämförbara
med dem, som samtidigt iakttagits vid närbelägna
kuststationer. Vid en sådan reduktion med Godthaab
(på Grönlands vestkust, vid 64° 11’ n. br., 51° 46’
v. lgd fr. Greenw.) till jämförelsepunkt beräknade
Mohn årets medeltemperatur för det inre af Grönland
på 64° n. br. till –16,3° reducerad till hafsytan
och till –26,3°, eller i rundt tal –25°, på 2,000
m. samt medeltemperaturen för Jan. till omkr. –40°
och för Juli till omkr. –10°. Han anser troligt,
att temperaturen derstädes till följd af den starka
värmeutstrålningen från snön under vintern väl
torde sjunka till –65° eller ännu lägre, således
till ungefär detsamma som i Verchojansk. De båda
köldpolerna ligga nästan midtemot hvarandra på hvar
sin sida om nordpolen och på samma afstånd från denna.

*Kölen. Sarektjokko (sp. 399, r. 11 nedifr.) är
ej längre Sveriges högsta fjäll (se Kebnekaise.
Suppl.). Enligt nyare mätningar är Staika
1,799 m. och Syltoppen 1,773 m.

Kölfena, sjöv. Se Fenköl. Suppl.

Kölfotingar, Heteropoda. Se Blötdjur.

*Köln. 1. Regeringsområdet hade 905,510 innev. 1895. —
2. Staden hade s. å. 321,564 innev., af hvilka 260,000
voro katoliker. Den gamla fästningsmuren, som staden
1882 köpte af Tyska riket, har nu rifvits, och på
den derigenom vunna marken har utanför den äldre
staden under de senare åren uppstått en ny stadsdel,
Neustadt, som med sin präktiga, 6 km. långa ringväg
bildar K:s yttre periferi. 1888 förenades den på andra
sidan Rhen liggande förut sjelfständiga kommunen Deutz
(nu kallad K.-Deutz) samt flere andra förorter med K.,
så att stadsområdet nu utgör 107,5 qvkm.

Kölna, kölning. Se Öl, sp. 626.

Kölstråk, skeppsb. Se Köl.

Kölvattensordning, sjöv. Se Stridsordning.

König [hårdt k], Kasper. Se Lilliecrona.

*König (sp. 410), E. A., afled 1888 i Köln.

*Königinhof. Gebauer har i »Archiv für slavische
philologie» (bd 10 och 11, 1887–88) tydligen ådagalagt
Königinhofhandskriftens oäkthet.

*Königsberg. — 2. Staden hade 172,796
innev. 1895. Staty (mod. af Reusch) öfver kejsar
Vilhelm I aftäcktes 1894. Sedan 1895 har staden
elektrisk spårväg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>