Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Labrang ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lalitavistara, buddhisternas i Nepal heliga
skrifter. Se Barlaam och Josafat. Suppl, och Indiens
språk och literatur, sp. 562.
Lallerstedt, Jakob. Se Letterstedt.
Lallerstedt, Erik Julius, arkitekt, f. i
Skå, Stockholms län, d. 19 April 1804,
utbildades vid Tekniska högskolan 1882–86
samt vid konstakademien 1886–89, då han erhöll
kungl. medaljen, och blef 1890 anställd som arkitekt i
öfverintendentsämbetet. Efter hans ritning utfördes
1890–96 konstakademiens nybyggnad. Han utöfvar
äfven privat arkitektverksamhet. Läsåret 1897–98
uppehöll han på förordnande professuren i arkitektur
vid konstakademien. J. K–e.
*Lalo, E., f. 1823, d. 1892, gjorde mest lycka med
operan Le roi d’Ys (1888) och den till orkestersvit
omarbetade balletten Namouna.
La Mara, psevdonym. Se Lipsius 3.
*Lamber, J., lemnade 1886 till namnet platsen
som redaktris af »La nouvelle revue». Man
har tillskrifvit henne författareskapet till
de under psevdonymen Comte Paul Vasili utgifna
uppseendeväckande nutidsskildringarna La socitté de
Berlin (1884), de Vienne (1885), de Londres (s. å.),
de Saint-Pétersbourg (1886), de Madrid (s. å.), de
Rome (1887), de Paris (1887–88) och La Sainte Russie
(1889). Säkerligen döljer sig ett flertal förf. under
psevdonymen.
Lamberto d’Amsterdam. Se Sustris.
*Lambèse hade 1,553 innev. 1891.
Lambrechts, Morten Didrik Emil, norsk jurist
och politiker, f. i Kristiania d. 4 Okt. 1824,
blef 1840 student, 1844 juris kandidat, 1847
kopist och 1857 byråchef i Indre-departementet,
s. å. civildomare i Kristiania, 1866 justitiarius
i Kristiania byret samt 1872 assessor och 1887
justitiarius i Höieste ret. L. spelade en betydande
rol i stortingen 1869, 1871–73, 1874–76, 1880–82,
der han representerade Kristiania och tillhörde
den konservativa riktningen, ehuru mera moderat
än de öfrige representanterna för hufvudstaden.
O. A. Ö.
*Lami, E. L., afled i Paris 1890.
Lamiae, Lat., herald. Se Hjelmtäcke.
Lamia sutor, zool. Se Tallbocken.
Lammers, Thorvald, norsk sångare och sånglärare,
f. i Modum d. 15 Jan. 1841, blef 1858 student och
1865 juris kandidat, tjenstgjorde några år såsom
fuldmægtig, men lemnade snart ämbetsmannabanan
för att egna sig åt konsten. Han utbildades under
F. Arlberg i Stockholm (1870) samt Achille Rossi
och Lamperti i Milano (1871–74). Han engagerades
1874 vid den då upprättade operan i Kristiania,
till hvars dugligaste förmågor han hörde,
och uppträdde sedermera i Stockholm (1877)
och London (1878). Sedan 1879 är han bosatt i
Kristiania, der han stiftat »Korföreningen» för
utförandet af större konserter. L. har inlagt stor
förtjenst om musiklifvet i Kristiania genom att
framföra flere af de mest berömda oratorierna
och de gamla norska folkvisorna. Han anses
såsom en af Norges ypperste sånglärare. — L:s
hustru Maria Katarina (Molly) Sars, född d. 22
Juni 1850, är en mycket begåfvad sångerska.
O. A. Ö.
Lammister. Se Menno Simonis.
Lamna cornubica, zool. Se Håbrand.
Lamonts horisontalvariometer [lamå’ngs]. Se
Variationsinstrument.
La Motraye [la måträ], Aubry de. Se Motraye. Suppl.
Lamoureux [-mourö], Charles, fransk musiker,
f. 1834, spelade violin i åtskilliga orkestrar
i Paris och blef 1878 dirigent för Stora operan,
grundade 1874 »Société de musique sacrée» samt 1881
de berömda »Concerts Lamoureux», hvilka spelat en
betydande rol i det parisiska konsertlifvet. På
Edenteatern introducerade han 1887 för första
gången »Lohengrin» och beredde dermed väg för
Wagner i Paris, ehuru till en början under häftiga
motdemonstrationer från dennes vedersakare.
A. L.
*Lampa. Se vidare Elektrisk belysning. Suppl.
*Lamperti, F., dog 1892.
Lamprecht, Karl, tysk historieskrifvare, f. Jessen
vid Wittenberg 1856, blef 1885 e. o. professor i
historia och nationalekonomi vid Bonns universitet,
men kallades såsom ord. professor i historia 1890
till Marburgs och 1891 till Leipzigs universitet. Han
har skrifvit bl. a. Deutsches wirtschaftsleben
im mittelalter (4 bd, 1886) och den till 7 bd
beräknade Deutsche geschichte (5 bd, 1891–95). Stort
uppseende väckte han genom sitt i Alte und neue
richtungen in der geschichtswissenschaft (1896)
framställda nya program för häfdaforskningen. Den
historiska vetenskapen måste, enligt L., tillämpa
den kausala metoden och blifva »generisk historia»,
d. v. s. behandla handlingskomplexerna, ej de
individuella handlingarna (se vidare N. Edéns
och K. Hildebrands uppsatser i detta ämne i
»Hist. tidskr.». 1896 och 1897). L. redigerar den
under hans medverkan 1882 uppsatta »Westdeutsche
zeitschrift für geschichte und kunst» och
öfvertog 1894 utgifvandet af det Heeren-Ukertska
sammelverket.
*Lamprotornithinae. Rad 8 uppifr. står Pholidanges
bör vara Pholidauges.
Lampsnäcka, zool. Se Terebratula.
Lampyris noctiluca, zool. Se Lysmask.
Lamu, liten ö vid kusten af britiska Öst-Afrika
under 2° 16’ s. br., genom en hafsarm skild från
den östligare ön Manda, tillhör sedan 1893 det
engelska protektoratet Sansibar. Ön har en hamn,
som regelbundet anlöpes af ångare mellan Aden
och Sansibar, men inloppet är, i synnerhet under
nordvestmonsunen, farligt. Folkmängden uppgår till
omkr. 8,000 pers.
*Lamuter. Se äfven Tunguser.
Lamutiska hafvet. Se Ochotska hafvet.
Lanai, en af Havaii-öarna (se d. o.), 384 qvkm.,
med 175 innev. (1890). Får- och getskötsel.
*Lancaster. 1. Grefskapet hade 3,926,760 innev. 1891,
men såsom förvaltningsområde (administrative county)
endast 1,768,273 på en areal af 4,550 qvkm., enär
såsom särskilda »county boroughs» 1888 afskilts 14
större fabriks- och handelsstäder med en sammanlagd
areal af 338 qvkm. och en folkmängd af 2,138,448
innev. Dessa städer äro: Barrow-in-Furness, Blackburn,
Bolton, Bootle, Burnley, Bury, Liverpool, Manchester,
Oldham, Preston, Rochdale, Salford, Stockport och
Wigan. — 2. Hufvudstaden hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
