Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leflô ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fördömelse af frimureriet (1884). Sitt intresse för den
historiska forskningen har han visat genom att 1883
öppna vatikanens arkiv och bibliotek för forskare.
J. Fr. N.
*Leo, H. Hans »Zwölf bücher niederländischen
geschichten» ingå icke i Heeren-Ukerts samling.
*Leon. 1. Landskapet hade 965,181 innev. 1887. —
2. Provinsen hade s. å. 380,637 innev. —
3. Hufvudstaden hade s. å. 13,446 innev. —
4. Stad i Nicaragua, har omkr. 45,000 innev. —
5. Stad i Mejico, hade 90,978 innev. 1895.
*Léonard, H., dog 1890.
Leoncavállo, Ruggiero, italiensk kompositör,
f. i Neapel 1858, gjorde 1892 i Milano furore
med operan Pagliacci, som hastigt vann insteg på
nästan alla operascener (i Stockholm »Pajazzon»,
1893). Hans nästa operor, I Medici (1894) och
Chatterton (1896), gjorde ej fullt samma lycka,
men i La Bohême (1897) synes han nästan hafra
återvunnit sin första framgång. L. hör till den af
Mascagni instiftade »veristiska» riktningen, och hans
musik är, om ej så genialisk som Mascagnis, likväl
mera fint konstnärligt gjord än dennes, hvarjämte
han har företrädet i enhet mellan text och ton,
i det han i likhet med Wagner diktar sina libretter
sjelf. För öfrigt har han med Wagner knappt mycket
annat gemensamt än vissa instrumentaleffekter;
i det hela bygger han på italiensk grund i den
moderna, halft deklamatoriska, delvis från Frankrike
påverkade skiftning, som man återfinner i Ponchiellis
»Gioconda» och Verdis »Otello». »Pajazzon» offrar,
liksom den veristiska skolan i allmänhet, väl mycket
åt en degenererad smak för det sensationella och
gräsliga, men frånsedt detta, hör dess andra akt
ostridigt till det mest dramatiskt spännande, som
den scenisk-musikaliska konsten någonsin åstadkommit.
A. L.
Leonforte, stad i italienska prov. Catania (Sicilien),
vid jernvägen Palermo–Catania. 15,645 innev. (1881)
i hela kommunen.
Leoni. Se Tutuila.
Leopardus irbis, zool. Se Irbis.
*Leopold, romersk-tyska kejsare. 1. Rad. 15–16 står
Rasvar bör vara Vasvar.
*Leopold, Karl Gustaf af. Ang. L:s födelsedag
föreligga olika uppgifter. Trolig är uppgiften att
han föddes d. 2 April, ty enl. Maria församlings
dopbok döptes han d. 3 April. Om L:s förhållande till
Reuterholm, af hvilken L. åtnjöt flere ynnestbevis
och som han smickrade i flere skaldestycken, bl. a. i
Förtjensten, se Th. Westrin: »Leopold och Reuterholm»
(i »Samlaren», bd XII, 1891) och H. Wieselgren
»Leopold och Reuterholm. II» (derst. XIV, 1893).
Leopold II:s sjö, stort sjöbäcken i Kongostaten,
vid venstra stranden af Kongo, upptäckt 1882 af
Stanley. Det är omkr. 110 km. långt i n. och s.,
30–40 km. bredt och har aflopp mot s. genom Mfimi
till Kassai och norrut till Malumbasjön, således i
två riktningar till Kongo.
Léopoldville [-vi’ll], station i Kongostaten, vid
venstra stranden af Kongo, på en höjd vid Stanley
Pool, under 4° 20’ s. br., midt emot franska stationen
Brazzaville. L. är säte för en distrikts-kommissarie,
militärstation och station för karavanerna samt
utgångspunkt för ångbåtstrafiken på öfre Kongo och
dess bifloder. På grund af sitt
läge vid floden och Kongojernvägens ändpunkt
är L. bestämdt till Kongostatens hufvudstad. Dit
skola inom den närmaste framtiden förläggas statens
lokalregering och högsta domstol.
Leopolis. Se Lemberg.
*Leouzon Le Duc, L. A., afled i Paris d. 22 Okt. 1889.
Leo Warren, psevdonym. Se Meding. Suppl.
Lepadogaster, zool. Se Dubbelsugareslägtet.
*Lepanto-viken står sedan 1893 medelst kanalen genom
Korintiska näset i förbindelse med Egina-viken.
Lepidosteus, zool. Se Kaimanfisken.
*Lepra. På Island, der sjukhusen för spetälska
stängdes 1848, synes lepran åter vunnit utbredning,
hvarför ett större leproseri, delvis bekostadt af
danska Odd-Fellow-orden, der nu (1898) anlägges
ej långt från Reykjavik. I Norge har sjukdomen
fortfarande aftagit (1890 var antalet kända fall
960), sedan de sjuke alltmer internerats i anstalter
(isoleringstvång existerar der sedan 1885). I
Östersjöprovinserna har sjukdomen under de senaste
åren tilltagit. I Finland funnos 1891–92 kända 52
fall. Af de spetälskes eländiga tillvaro i Sibirien
har nyligen en modig engelska, Kate Marsden, lemnat
en gripande skildring. I Egypten voro enligt en
1889–90 anställd undersökning kända öfver 2,200
sjuka. I Tyskland, som länge ansetts leprafritt,
hafva några fall anträffats i trakten af Memel. —
I Sverige har lepran under senare tiden visat en
viss tendens att sprida sig och uppträdt på ställen,
der den väl förr förekommit, men ansetts så godt
som fullständigt upphörd. Den har t. o. m. uppträdt
i nya eller åtminstone förut okända härdar på ett
par håll i Dalarna och Värmland. Deremot aftager
den i Helsingland, hvarest vid 1895 års slut
endast 36 fall voro kända. Om leprans bacill se
Bakteriologi. Suppl., sp. 539–540.
Leptocardii, zool. Se Rörhjertan.
Leptom, bot. Se Kärlsträng. Suppl.
Leptosoma, zool. Se Kurolslägtet.
*Lequesne, E. L., dog 1887.
Lera, i dagligt tal namn på mugg (se d. o.).
*Lerbo, socken. 6,168 har. 1,468 innev. (1896).
Lerbruk. Se Murbruk.
*Lerbäck, socken. 31,526 har. 6,593 innev. (1896).
*Lerche, V. S., dog i Düsseldorf d. 28 Dec. 1892.
*Lerdal, socken i endast Valbo härad. 6,154
har. 1,071 innev. (1896).
*Lerdala. 3,071 har. 872 innev. (1896).
*Lerdo de Tejada, S., dog 1889 i New York.
Le revers de la médaille. Se Revers.
*Lerius, T. v., dog 1880.
Lermolieff, Ivan. Se Morelli. Suppl.
Le roi est mort, vive le roi [lo råa’ ä mår,
vivv lo råa’], Fr., »(den gamle) konungen är död,
lefve (den nye) konungen», ett häroldsrop, som i
det gamla monarkiska Frankrike plägade höjas inför
folkskaran, så snart en regerande konung uppgifvit
andan. Uttrycket öfvergick tidigt till en beteckning
för konungadömets oförstörbara lifskraft.
*Leroux. 1. Ch. M. G, L. dog 1895. — Célestin L.,
f. i Nantes 1827, är bror (icke son) till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
