Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mejico ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
deputeradekammaren, der han genast slöt sig
till republikanska venstern och med tiden till
opportunisterna. Såsom referent i tullutskottet
försvarade han 1880 dettas protektionistiska
betänkande och framstår genom sina äfven sedermera
hållna kraftiga tal för en hårdt när till prohibitism
gränsande tullpolitik såsom den egentlige skaparen
af Frankrikes 1892 lagfästa skyddstullsystem. M.,
som Febr. 1883–Mars 1885 var jordbruksminister i
Ferrys kabinett och 1888–89 kammarens talman, stod
d. 29 April 1896–15 Juni 1898 i spetsen för ett
moderat-republikanskt protektionistiskt kabinett,
der han sjelf innehade posten som jordbruksminister.
*Mélingue. — 1. T. G. G. M. dog 1889.
Melinit, ett af Turpin uppfunnet och 1886 i franska
armén infördt sprängämne, består af pikrinsyra och
återstoden vid kollodiums afdunstning. Det visade
sig olämpligt till kanonladdningar, men nyttjas som
sprängladdning i granater (s. k. melinitgranater).
Melitene. Se Malatia. Suppl.
Mell, bot. Se Malla.
Mellanmaskiner. Se Maskin.
*Mellanrikslagen. Den 1886 förordnade revisionen
ledde till det resultat att riksdagen och
stortinget 1887 antogo vissa förändringar l iagen,
genom hvilka begreppet »inhemsk tillverkning»
närmare bestämdes och norska »halffabrikat»
undantogos från tullfriheten. Med anledning af
de i Sverige 1888 införda nya tullsatserna antogs
1890 en ny mellanrikslag, i hvilken begreppet
»tillverkning» var ännu starkare begränsadt,
kontrollen ytterligare skärpt och ännu flere
bearbetningar af utländskt råämne undantagna från den
inbördes tullfriheten. Emellertid fann den herskande
tullskyddsmajoriteten i Sverige, understödd af den
rådande oviljan öfver norska vensterns unionsfientliga
framfart, lagen otillfredsställande för Sverige, och i
en und. riksdagsskrivelse ät d. 11 Maj 1895 begärdes
dess uppsägning samt förhandlingar om en ny lag. En
svensk-norsk komité tillsattes för frågans behandling,
men kom ej till enighet. En motion om anhållan hos
K. M:t att söka åstadkomma en förlängning af lagen på
ytterligare ett år afslogs af bägge kamrarna d. 20
Febr. 1897, och d. 13 Juli s. å. upphörde lagen
att gälla. En på hösten s. å. tillsatt komité för
utarbetande af förslag till ny mellanrikslag kunde
ej enas. Sjöfarten och gränstrafiken mellan Sverige
och Norge äro nu ordnade enligt bestämmelser, som
utfärdades d. 28 Maj 1897.
*Mellansnäpporna, r. 14, läs Machetes (i
st. f. Philomachus).
*Mellansnäppslägtet. Om de i Sverige förekommande
arterna af slägtet se Gluttsnäppan, Gropsnäppan,
Kärrsnäppan, Rödbenan och Strandryttaren.
Mellansysslets domsaga. Se följ. art.
Mellansysslets tingslag, i Värmlands län, sammanfaller
med Mellansysslets domsaga och fögderi samt omfattar
de tre häraden Kils, Karlstads och Grums. 1,606,45
qvkm. 36,619 innev. (1896).
*Mellby. 2. Socken i Jönköpings län. 5,411 har. 690
innev. (1896). — 3. Norra M., socken i Kristianstads
län. 7,450 har. 2,095 innev. (1896). — 4. Södra
M., socken i Kristianstads län. 2,961 har. 1,907
innev. (1896). — 5.
Socken i Skaraborgs län. 2,178 har. 760 innev. (1896). —
6. Stora M., socken i Elfsborgs län. 8,260 har. 2,168
innev. (1896).
Mellersta banföreningen. Se Jernvägsföreningen. Suppl.
Mellersta Blekings jernväg, smalspårig (1,067 m.), 70
km. lång (med sidolinier 75 km.), tillhörig Mellersta
Blekings jernvägsaktiebolag, sammanbinder städerna
Karlskrona, Ronneby och Karlshamn samt öppnades
d. 8 Juni 1889. Från Ronneby utgår en sidobana
till Ronneby redd och från Djupadal en dylik till
Kallinge bruk. För anläggningen har lemnats statslån
af 1,120,050 kr. J. L.
Mellersta Hallands jernväg, emellan städerna
Halmstad och Varberg, hvilken såsom enskild jernväg
öppnades d. 19 Sept. 1886, inköptes och öfvertogs
af staten d. 1 Jan. 1896. Jfr Vestkustbanan.
J. L.
Mellersta Roslags domsaga, i Stockholms län,
sammanfaller med Mellersta Roslags fögderi och
omfattar Lyhundra och Sjuhundra härad, Bro och
Vätö samt Frötuna och Länna skeppslag. 1,228,96
qvkm. 22,542 innev. (1896).
Mellersta Sveriges utsädesförening. Se Sveriges
utsädesförening. Suppl.
Mellersta Värends domsaga, i Kronobergs län, utbröts
1892 ur Vestra Värends domsaga, omfattar Kinnevalds
och Norrvidinge härad och sammanfaller med dessa båda
härads fögderi. 1,549,69 qvkm. 27,253 innev. (1896).
Mellersta Östergötlands jernväg, smalspårig
(0,891 m.), 39 km. lång, tillhörig Mellersta
Östergötlands jernvägsaktiebolag, öppnad i Dec. 1897,
förenar Linköping med Fogelsta, föreningsstation
mellan statsbanelinien Hallsberg–Mjölby och
Fogelsta–Vadstena–Ödeshögs jernväg, med hvilken
jernvägen har delvis gemensam trafikskötsel. J. L.
Mellitsyra, honingstensyra, hexakarbonsyra af
benzol, C6(CO2H)6. Se Honingsten.
*Melloni, M. Om hans termostapel se Värme, sp. 12.
*Mellösa. 1. Lilla M., socken. 11,707 har. 2,413
innev. (1896). — 2. Stora M., socken. 10,075
har. 3,827 innev. (1896).
*Melodram. Jfr Skådespel, sp. 1370–71.
Melopsittacus undulatus, zool. Se Papegojor, sp. 716.
Meltzer, Gregor. Se Haloander.
*Melville, Herman, dog i New York 1891.
Membracidae, zool., puckelstritar. Se Stritar.
*Memling, H., föddes i Mömlingen, vid Mainz, 1430,
och dog i Brügge d. 11 Aug. 1494. Jfr biografier af
Weale (1865) och Wauters (1893). J. K–e.
*Memming. 1. Härad, ingår ej med någon del i Finspånga
läns domsaga och omfattar socknarna Kimstad,
Kullerstad och Borg. 18,360 har. 4,650 innev. (1896).
*Memorial. Se vidare Utlåtande.
*Memphis. 2. Stad i Tennessee, hade 64,495
innev. 1890 och beräknades 1895 hafva 75,000. I
folkmängd öfverträffas den af statens hufvudstad
Nashville. M. har nu äfven en icke obetydlig industri
(produktionsvärde 1890 omkr. 12 mill. doll.).
*Menabrea, L. F., lämnade 1892 ambassadörsposten
i Paris och dog 1896. Han var led. af svenska
Krigsvet.-akad. 1862) och Vet. akad. (1871) samt af
Franska institutet (1887).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
