Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Montenuovo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(»The civilisation of Sweden in heathen times»), och
1895 i en fransk sådan (»Les temps préhistoriques
en Suède et dans les autres pays scandinaves»). Af
hans omnämnda stora verk »La civilisation primitive
en Europé» etc., utkom 1:sta delen, La civilisation
primitive en Italie depuis l’introduction des métaux,
1895. Af hans öfriga skrifter må nämnas L’âge du
bronze en Eyypte (i tidskr. »L’anthropologie», I,
1890), hvari M. framhåller, att den egyptiska kulturen
trots sin höga utveckling var bronskultur ända till
omkr. 1500 f. Kr., de i »Archiv für anthropologie»
införda artiklarna Die bronzezeit im Orient und in
Griechenland (d. XXI, 1892), Findet man in Schweden
überreste von einem kupferalter? och Zur ältesten
geschichte des wohnhauses in Europa, speciell im
Norden (bägge i d. XXIII, 1895), vidare Orienten
och Europa (i »Ant. tidskr.», XIII, 1894–96; forts.
under utgifning), ett bidrag till kännedomen om den
orientaliska kulturens inverkan på Europa före Kristi
födelse, De förhistoriska perioderna i Skandinavien
(i »Vitt. akad:s Månadsblad», 22:dra årg., 1896–97),
ett system, som närmare utvecklas i Den nordiska
jernålderns kronologi (i »Sv. fornminnesför:s
tidskr.», 1895–97), Preclassical chronology in
Greece and Italy och The Tyrrhenians in Greece and
Italy (bägge i »Journal of the Anthropological
Institute», 1897), Sveriges förbindelser med andra
länder under förhistoriska tiden (i Festskrift,
tillegn. C. G. Malmström, 1897) samt Huru länge
har kvinnan betraktats som mannens egendom? (i
»Nord. tidskr.», 1898).
*Montenuovo, W. A., furst von M., dog i Döbling vid
Wien d. 6 April 1895.
Monte Solaro. Se Capri (äfven i Suppl.).
Monte Stelvio, Ital. Se Stilfserjoch.
*Monteverde, G., sedan 1874 professor vid San
Luca-akademien i Rom och sedan 1889 senator, har
vidare utfört bl. a. statyer af Viktor Emanuel II i
Rovigo och Bologna.
*Montevideo hade 1896 omkr. 250,000 innev., närmare
1/3 af republikens folkmängd.
*Montfort. — 2. Simon af M. föddes omkr. 1208.
*Montgomery. 1. Grefskapet hade 58,003
innev. 1891. Hufvudstad är nu Welshpool. — 2. Staden
(nu ej hufvudstad) hade 1,098 innev. 1891.
*Montgomery, svensk adlig ätt. John M. föddes
1695. Antagliga bevis för den 1774 naturaliserade
ätten M:s härstamning från Gabriel de M. finnas ej
enligt F. U. Wrangel och O. Bergström: »Sv. adelns
ättartaflor ifrån år 1857».
*3. Montgomery-Cederhielm, R. N. G., dog i Stockholm
d. 20 April 1888.
*5. Montgomery, R. A., fick på begäran afsked
från presidentämbetet i Vasa hofrätt och utnämndes
till senator och ledamot i Justitiedepartementet
1887, blef 1888 ledamot af komitén för finska
ärendena i Petersburg, fick på begäran afsked
1890, men återinträdde i offentlig tjenst
1896, då han utnämndes till vice ordförande i
Justitiedepartementet. S. å. blef han hofmästare
vid kejsarens hof. M. har vidare utgifvit Handbok
i Finlands allmänna privaträtt (1:sta delen, 1889–95).
M. G. S.
*Montgomery (sp. 306), fransk ätt. Å r. 19 står
Island bör vara Irland. Uppgiften å r. 31–34 saknar
grund. Se derom Montgomery, svensk slägt. Suppl.
*Montholon, C. T. de M., föddes 1783.
Montiers-sur-Saulx [mångtiē syr så], stad i Frankrike,
depart. Meuse, 40 km. s. ö. om Bar-le-Duc. Omkr. 1,400
innev. Om den der 1542 slutna traktaten emellan
Sverige och Frankrike se Sceaux.
*Montifaud. Rad 3 läs Chartroule.
Montignies [mångtinjī], köping i belgiska
prov. Hainaut, vid Sambre. Omkr. 16,000
innev. Jern- och glasindustri. Stenkolsgrufvor.
*Montmorency, fransk slägt. Jfr Talleyrand,
sp. 1325. — 6. Matthieu J. F. föddes 1767.
*Montpellier hade 73,931 innev. 1896. Universitetets
stiftelsebref är dat. d. 22 Maj 1290. Medicinska
fakulteten eger en 1804 inköpt stor samling
(öfver 3,000 nummer) af drottning Kristinas
bref och andra skrifter; en öfver dessa af konsul
W. J. S. Westzynthius 1878 upprättad katalog finnes
i Kungl. biblioteket i Stockholm.
*Montpensier. 4. A. M. Ph. L., hertig af M., afled i
San Lucar d. 4 Febr. 1890. Hans genial, f. 1832, dog
d. 2 Febr. 1897. Hans ende son, Antoine Louis Philippe
Marie d’Orléans, f. 1866, är sedan 1886 förmäld med
sin kusin exdrottning Isabella II:s yngsta dotter
Eulalia och har med henne två söner.
*Montreal hade 216,650 innev. 1891.
*Montreux. Om hissbanan emellan Glion och Territet
se Bergbanor. Suppl.
Mont-Terrible [mång terri’böl], franskt
departement. Se Basel, 3. Suppl.
*Monumenta Germaniae historica utgifvas efter Waitz’
död under ledning af E. Dümmler.
*Monza har nu omkr. 20,000 innev.
Mooltan [multa’n]. Se Multan.
Moon [moun], William, engelsk blind undervisare,
f. 1818, d. 1894, blef blind på ena ögat vid 4
års ålder och på det andra vid 20 år samt öppnade
derefter en läroanstalt för blinda, hvilken utvecklade
sig till en af honom ledd storartad blindasyl i
Brighton. M. uppfann ett till hundratals tungomål
apteradt relieftrycksalfabet (se Relieftryck) och ett
notsystem för blinda, konstruerade en mängd kartor
till deras tjenst samt utarbetade en stor ordbok för
blinda m. m.
*Moore, John, föddes 1729.
Moore [må’ör], Henry, engelsk landskaps- och
porträttmålare, f. 1831, d. 1895, är mest känd genom
sin tafla Vackert väder efter regn, som erhöll stora
priset vid Parisutställningen 1889.
Moorea. Se Eimeo.
Moorshedabad [moursj-]. Se Murshidabad.
Moos [mås], Salomon, tysk öronläkare, f. 1831,
professor i Heidelberg 1866, d. der 1895, påvisade
bl. a. den stora betydelsen för hörseln af bakteriers
närvaro i hörlabyrinten, skref en mängd arbeten i sin
vetenskap och utgaf sedan 1868, i förening med Knapp,
»Zeitschrift für ohrenheilkunde».
Mopsvestia (Mopsuhestia), i forntiden stad i Cilicien,
vid floden Pyramos (Djihan) och vid vägen mellan
Tarsos och Issos. Fordom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
