Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla / 1703-1704 (1899) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nitrobacter ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en valkrets för val af riksdagsman till Andra
kammaren.

*Nora. 1. Socken i Vesternorrlands län. 18,453
har. 3,155 innev. (1896). Från pastoratet är Bjertrå
frånskildt. — 2. Socken i Vestmanlands län, endast
Våla härad. 29,657 har. 3,100 innev. (1896).

Nora domsaga, Örebro län, omfattar tre bergs- och
tingslag, nämligen Nora och Hjulsjö, Karlskoga
samt Grythytte och Hellefors. 2,582 qvkm. 36,894
innev. (1896).

Nora–Ervalla jernväg, af normal spårvidd, 18 km. lång,
tillhörig Nora–Karlskoga jernvägsaktiebolag, går
från Nora stad till Ervalla station å Örebro–Köpings
jernväg och öppnades för trafik d. 5 Mars 1856. För
anläggningens utförande anvisades statslån å
225,000 kr., och dessutom har jernvägen erhållit
112,500 kr. i statsanslag. J. L.

Nora–Karlskoga jernväg, normalspårig, 112
km. lång, eges jämte Nora–Ervalla,
Vikern–Möckelns och Bredsjö–Grängens jernvägar af
Nora–Karlskoga jernvägsaktiebolag, utgår från
Karlskoga statio å Nordvestra stambanan dels
norrut, till Nora, dels söderut, till Otterbäcken
vid Vänern. Från Gyttorps station utgår en bibana
till Stribergs gruffält i Nora bergslag. Linien
Nora–Karlskoga med bibanan till Striberg öppnades
för trafik d. 11 Mars 1874, och linien
Karlskoga–Otterbäcken d. 29 Juli 1876. Vikern–Möckelns
och Bredsjö–Grängens linier kallas med ett
gemensamt namn Bredsjö–Degerfors jernväg.
J. L.

*Nora kontrakt. 2,509 qvkm. 34,679 innev. (1896). Det
omfattar äfven Hörken-delen af Grängesberg–Hörkens
kapellag.

*Nora landsförsamling. 40,335 har. 5,876
innev. (1896).

*Nora och Hjulsjö bergslag. 93,410 har. 12,967
innev. (1896).

Nora tingslag, Vesternorrlands län, ingår i
Ångermanlands Södra domsaga och omfattar socknarna
Nora, Bjertrå, Skog. 40,423 har. 8,247 innev. (1896).

*Norberg, socken. 6,534 innev. (1896). — I N. by
tillämpas sedan 1889 ordnings-, byggnads-och
brandstadgarna för rikets städer.

*Norberg, H. K., blef 1889 led. af Konstakad.

Norcopensis, A. Se Nordenhielm.

*Nord, departement, beräknas nu hafva en areal af
5,773 qvkm. och hade 1,811,868 innev. 1896 (314
pers. pr qvkm.). Betydligt hafsfiske (torsk och
sill). Stenkolsproduktionen var 1894 nära 5 mill. ton,
men i depart. förbrukas årligen öfver 6 mill.

*Nordals härad. 41,124 har. 10,127 innev. (1896).

Nordals, Sundals och Valbo domsaga, Elfsborgs län,
omfattar de tre häradena Nordal, Sundal, Valbo. 1,732
qvkm. 38,400 innev. (1896).

*Nord-Amerikanska literaturen. Sp. 1218, r. 16
står Carcy läs Carey. — Om svenska tidningspressen
(sp. 1219) se Tidning, sp. 286.

*Nord- Amerikas Förenta stater. Arealen af staterna
och de tre organiserade territorierna beräknas nu till
7,752,810 qvkm., med Indianterritoriet och Alaska till
9,210,430 qvkm., oberäknadt Havaii-öarna, Puerto Rico
och Lachonerna.
Befolkningen på den förra arealen var 1890 62,622,250
pers. (51,2 proc. mankön, 48,8 proc. qvinkön); i
Alaska, Indianterritoriet och på Indianreservationer
bodde 357,516 pers. 1896 beräknades folkmängden till
71,263,000 pers. Sedan 1820 hafva t. o. m. 1896
invandrat 18,278,482 pers., af hvilka 16,128,539
från Europa (deraf 6,825,590 från Storbritannien
och Irland, 4,990,357 från Tyskland, 1,166,197 från
Sverige-Norge), 1,047,080 från Brit. Nord-Amerika,
304,064 från Kina. Sitt maximum nådde invandringen
1882, med 788,992 pers.; under de sista åren har den
sjunkit (1895 endast 279,948 pers.) till följd af
förbud för landsättning af medellösa eller ålderssvaga
personer och föga gynsamma ekonomiska förhållanden i
unionen. — Efter färg och nationalitet var 1890 års
folkmängd fördelad i

infödda	hvita	45,862,023
	färgade	7,510,680
――――――――――
			53,372,703
födda i utlandet	hvita	9,121,867
	färgade	127,680
――――――――――
			62,622,250

Af de i utlandet födda voro 2,784,894
födda i Tyskland, 1,871,509 i Irland, 1,251,402 i
England och Skotland, 478,041 födda i Sverige, 322,665
i Norge. De svenskfödde förekomma talrikast i
Minnesota (99,913) och Illinois (86,514). Den
svenska nationalitetens hela numerär torde,
när hänsyn tages äfven till den i Amerika födda
befolkningen, som eger svenska föräldrar, kunna
beräknas till 1 mill. pers. (officielt uppgifves
den till 726,430 pers.). Kineserna voro 107,475,
således en mycket liten ökning från 1880; 1892
förnyades på 10 år förbudet mot den kinesiska
invandringen. De på reservationer i 21 stater och
3 territorier (tillsammans 301,776 qvkm.) lefvande
indianerna uppgåfvos 1890 till 243,524 och 1896
till 248,354. Talrikast är indianbefolkningen i
Indianterritoriet (1896: 67,398). I census upptagna
indianer voro 58,806. — 1880 funnos 45 och 1890
74 städer med 40,000 innev. och deröfver. Af dessa
hade 1890 35 40–75 tusen, 14 75–125 tusen, 14 125–250
tusen, 7 250–500 tusen, 1 500,000–1 mill. och 3
öfver 1 mill. (New York 1,515,301, kanske riktigare
1,710,715), Chicago 1,099,850 och Filadelfia 1,046,964
innev.). Stadsbefolkningen utgjorde 29,12 proc. —
Religion och undervisningsväsende. Enligt 1890 års
census voro katolikerna 6,257,871, metodisterna
4,589,284, baptisterna 3,712,468, presbyterianerna
1,278,332, lutheranerna 1,231,072, episkopalerna
540,510, kongregationalisterna 512,770, mormonerna
166,125 församlingsmedlemmar o. s. v., men då
medlemskapet inträder vid olika ålder i de olika
samfunden, äro dessa siffror ej exakta mätare af de
olika samfundens storlek. Utgifterna för folkskolorna
uppgingo 1894–95 till 178,1 mill. doll.; universitet
och colleges (481 st., med 113,773 stud.) hade en
inkomst af 16,78 mill., tekniska institut (51 st., med
13,650 stud.) af 3,96 och colleges för qvinnor (163
st, med 19,225 stud.) af 3,44 mill. doll. Offentliga
normalskolor voro 155, med 36,500 stud., enskilda 201,
med 22,000 stud. Enligt »Report of the commissioner
of education» för 1893–94 åtnjöto 22,88 proc. af
befolkningen offentlig eller enskild undervisning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>