Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Materiel kultur. Jordbruket. De taxerade
egendomarna utgjorde 1891 ett antal af 207,101, med
ett taxeringsvärde af 502,936 »skyldmark». Deras
sammanlagda värde efter skyldmarkens saluvärde
de fem föregående åren utgjorde 790,694,000 kr.
Skörden af spanmål utgjorde s. å. 5,962,353 hl.,
till ett värde af 38,262,761 kr. (nämligen hafre
3,458,876 hl., korn 1,488,276 hl., råg
333,936 hl., hvete 92,985 hl., ärter 80,354 hl.) och
af potates 8,441,403 hl., till ett värde af
24,807,136 kr. — Kreatursstocken utgjordes d. 31
Dec. 1890 af 150,898 hästar, 1,006,449 nötkreatur,
1,417,524 får, 272,458 getter, 121,057 svin och
170,134 renar. Af lefvande djur utfördes 1896
1,199 hästar, 46 nötkreatur och 13,359 får.
S. å. infördt 656 hästar, 19,826 nötkreatur, 4,193
får och 1,194 svin. En vigtig utförselartikel är
kondenserad mjölk, hvaraf 1896 utfördes 3,5 mill. kg.,
med ett värde af 2,520,700 kr. »Selskabet for
Norges vel» grundade 1895 ett landtbruksmuseum
och har i flere amt grundat hushållsskolor för
qvinnor af allmogeklassen. Staten har
i sin tjenst 7 landtbruksingeniörer, 4
statskonsulenter för husdjursskötsel, 4 mejerilärare
med 7 assistenter samt underhåller 8 mejeri- och
en ostberedningsskola. En landtbrukshögskola
med 12 lärare öppnades 1897 i Aas.
Dessutom finnas 18 amtslandtbruksskolor. —
Skogsskötseln. Träutskeppningen utgjorde 1896
1,846,098 kbm., deraf hyflad vara 558,551 kbm.,
sågad 475,239 kbm. och pitprops 146,980 kbm. Man
har på senare tid gjort mycket för att hämma skogens
ödeläggelse genom att tillsätta skogsinspektörer
och skogsförvaltare, och hvarje år inköpas större
skogsområden af staten. — Fisket vid Lofoten drifves
årligen af 7–8 tusen båtar och 30 tusen fiskare och
lemnade 1887–96 en behållning vexlande emellan
4,29–7,26 mill. kronor. Samma siffror för fisket
vid Finmarken voro resp. 4–7 tusen, 13–29 tusen och
1,572–4,554 mill. och vid Romsdalen 2,200–2,700,
13–15 tusen och 600 tusen–3 mill. Årliga
inkomsten af saltad och torkad torsk (»klippfisk»
och »torrfisk») utgör omkr. 14,5 mill. kr.
Utbytet af sillfisket varierade 1887–96 mellan
632 tusen hl., med ett värde af 3,536,000 kr.,
och 1,950,000 hl., med ett värde af 4,973,000 kr.
1891 steg värdet af sillfisket till 6,611,000 kr. —
Bergsbruket sysselsatte 1895 1,789 grufarbetare
och 226 hyttearbetare. Sammanlagda värdet af
grufdriften var 2,221,000 kr., af hyttedriften
1,159,000 kr. Utförseln 1896 utgjorde: af
fältspat omkr. 4 1/4 mill. kg. (värde: 202,000
kr.), svafvelkis 41 mill. kg. (519,500 kr.),
kopparmalm 30,367,000 kg. (1,518,000 kr.).
En guldgrufva i Eidsvold har öfvertagits af ett
utländskt aktiebolag. — Industri. 1890 funnos
1,935 fabriker, som sysselsatte 60,956 arbetare
(64 mekaniska verkstäder, med 6,647 arb.,
70 textilfabr., med 6,500 arb., 223 ång- och
vattensågar, med 5,661 arb., 67 sågverk förenade
med hyflerier, med 5,132 arb., 18 cellulosafabr.
och 51 träsliperier, med sammanlagdt 4,200
arb., 78 skeppsvarf, med 2,494 arb. o. s. v.). —
Handel. Omsättningen med utlandet utgjorde 1896
387,988,000 kr., af hvilka 240,217,000 kr.
kommo på införseln och 147,771,000 kr. på
utförseln. Störst var
omsättningen med Storbritannien, 119,364,000 kr. (63,017,000
kr. inf., 56,347,000 utf.), Tyskland. 81,765,000
kr. (63,933,000 inf., 17,832,000 utf), Sverige,
61,084,000 kr. (38,292,000 inf., 22,792,000 utf.),
Ryssland, 25,309,000 kr. (21,297,000 inf., 4,012,000
utf.). Tullinkomsterna utgjorde 24,8 mill., deraf i
Kristiania 13,8 mill. De vigtigaste införselvarorna
voro manufakturvaror (omkr. 36 mill), spanmål (för
mer än 35,3 mill. kr.), kaffe (14 mill.), socker
(6,1 mill.), tobak (omkr. 3 mill.), vin (4,6 mill.),
bränvin (1,3 mill.), råvaror för textilindustrien
(omkr. 7 mill.). De vigtigaste utförselartiklarna voro
skogsprodukter (omkr. 51,5 mill.) och fiskeriprodukter
(38,85 mill). — Skeppsfarten. N:s handelsflotta
bestod 1896 af 962 ångfartyg, om 351,799 tons och
12,187 mans besättning, och 6,230 segelfartyg, om
1,214,759 tons och 41,372 mans besättning. På utrikes
ort gingo 551 ångfartyg och 3,234 segelfartyg, på
inrikes 355 ångf. och 2,895 segelfartyg samt på själ-
och hvalfångst 56 ång- och 101 segelfartyg.
Kommunikationsväsendet. N:s landsvägar hade 1890 en
längd af 25,484 km. Väghållningsväsendet, som står
under en »veidirektör», besörjes af amtsingeniörer
och amtsvägmästare. Jernvägarnas längd var
d. 1 Juli 1897 1,951 km., hvaraf 813 km. med
1,435 m. spårvidd, 1,074 km. med 1,067 m. d:o
och 64 km. med 0,75 m. d:o. 1,802 km. stå under
statens förvaltning, 149 km. äro privatbanor. Af de
förstnämnda äro Kongsvinger–Flisenbanan (49 km.) och
Kristianssand–Byglandsbanan (78 km.) uteslutande
statsegendom. Om eganderätten till öfriga af staten
förvaltade banor se hufvudartikeln. Trafikdistrikten
äro numera 7. Sammanlagda anläggningskostnaden för
dessa banor utgör 132,416,900 kr. Bruttoinkomsten
af de norska jernvägarna utgjorde för 1 Juli
1896–30 Juni 1897 11,728,197 kr., nettobehållningen
3,372,254 kr. Under byggad stå nu för statens
räkning 490 km., för enskildes 107 km. En elektrisk
jernväg emellan Kristiania och Holmenkollen är
under anläggning. I Juni 1898 antog stortinget
regeringens förslag till byggande af en 41 km. lång
jernväg riksgränsen–Ofoten såsom en fortsättning
af svenska banan Luleå–riksgränsen. — Postväsendet,
som förskrifver sig från 1647, var ett privilegieradt
företag af enskild person till 1720, då en gemensam
norsk-dansk generalpoststyrelse tillsattes. Antalet
inom landet 1896 befordrade bref var 28,345,800; till
utlandet afgingo 4,780,300; från utrikes ort ankommo
5,504,700. Postanstalternas antal s. å. var 2,011,
posttjenstemännens 3,701. — Telegrafväsendet. Den 1
Jan. 1855 öppnades den första telegrafförbindelsen,
emellan Kristiania och Drammen. 1896 funnos 8,425
km. linie och 20,924 km. trådledning; stationernas
antal var 228 och de tjenstgörandes 410. I förbindelse
med statstelegrafen står rikstelefonen, som började
anläggas 1896. Den 1 Jan. 1898 öfvertog staten de
privata telefonledningarna.
Författning och förvaltning. Stadgandet att
kronprinsen eller hans äldste son kunde förordnas till
vice konung upphäfdes genom beslut i norskt statsråd
d. 30 Juni 1891. År 1892 beslöts direkt skatt till
staten å inkomst (2 2/3 proc. å inkomst af förmögenhet,
2 proc. å annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
