Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norræn tunga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tingslag. Landskommunerna äro nu 21 (Edefors tillkom
1892), pastoraten 20. Länet tillhör nu 6:te
arméfördelningen. Provinsialläkaredistrikten äro
8, hvarjämte finnas 5 extra provinsialläkare. För
val till Andra kammaren bilda Luleå och Haparanda
en valkrets, medan Piteå väljer tillsammans med
städerna i Vesterbottens län. — Omkr. 70 proc. af
befolkningen är fäst vid jordbruket. Ladugårdsskötseln
har utvecklats genom bättre tillvaratagande af
ladugårdsalstren. Flere andelsmejerier hafva kommit
till stånd, och 1894 upprättades en länsmejeriskola
i Neder-Kalix. Antalet renar uppgafs af länsstyrelsen
1895 till 193,700 (mot 228,000 år 1890). Från kronans
skogsmarker afverkades under perioden 1891–95
2,727,500 kbm. virke, från stockfångstskogarna
417,570 kbm. och från boställsskogarna 1,023
kbm. Under samma period utfördes från länet 22,318
kbm. spiror och timmer, 267,000 kbm. bjelkar och
spärrar, 1,625,550 kbm. plankor och bräder, 7,166,250
kg. tjära, för 175,000 kr. snickerigods och 251,690
kbm. andra trävaror. Utom en mängd husbehofssågar
voro 21 ångsågar 1895 i gång. I N. liksom i det
öfriga Norrland klagas öfver trävarubolagens köp
af bondehemman. Sitt största förvärf af fastigheter
anses trävarurörelsen hafva gjort i socknarna kring
Luleå elfdal, der det nått hälften af socknarna
Öfver-Luleås, Edefors’ och Jockmocks mantal. I
hela länet egde bolag 1895 nära 184 mtl af länets
samtliga 1,018 mtl, förutom 114 utjordar och dylik i
mantal ej satt jord, samt 148 verk och inrättningar,
med ett taxeringsvärde af något öfver 6 mill. kr. —
Magnesit har i ansenliga qvantiteter anträffats
inom Qvickjocks fjälltrakter, särskildt i fjället
Tarrekaise. Sedan jernvägen Luleå–Geliivare
fullbordats, i statens ego, och eganderätten till
Gellivare malmfält stadgats, har jernmalmsbrytningen
på sistnämnda ort tagit väldiga proportioner (se
Gellivare. Suppl.). Öfriga jernmalms- och andra
grufvor (koppar-, nickel- m. fl.) bearbetas endast
försvarsvis af brist på kommunikationer; dock har
i Nasafjäll något blyglans med zinkblende blifvit
brutet. På senare åren har ingen masugn varit i
gång och gjuteriverksamheten är obetydlig. Något
stångjernssmide har drifvits vid Selet, Melderstein
och Alten, manufaktursinide vid Selet och Kengis. Vid
jerngrufvorna arbetade 1895 771 pers., vid andra
grufvor 10, vid jernverken 12. S. å. uppgafs
fabrikernas antal till 15, med 212 arbetare och nära
300,000 kr. tillverkningsvärde. Länets handelsflotta
bestod 1896 af 5 segelfartyg, om 451 tons, och 16
ångfartyg, om 3,820 tons och 1,051 hästkrafter. Länets
oförmedlade mantal utgjorde 1895 1,012,33782 för
landsbygden och 5 3/4 för städerna. Taxeringsvärdet
år 1897 var för jordbruksfastigheter 40,993,250
kr. å landsbygden och 1,141,200 kr. i städerna
samt för annan fastighet 6,395,200 kr. å den förra
och 7,987,100 kr. i de senare, hvartill kommer
värdet af statens och menigheters fasta egendom,
25,070,945 kr. å landsbygden och 1,656,675
kr. i städerna. Inhemska aktiebolag egde 1895
fast egendom taxerad till 6,147,900 kr. och
främmande makters undersåtar dylik af 367,100
kr. taxeringsvärde. Jernvägarna hafva en längd af
319 km., nämligen 203 km. linien Luleå Gellivare,
som ligger helt och hållet inom länet, samt 116 km. af linien
Bräcke–Boden, hvilken öppnades d. 6 Aug. 1894. 1898
lemnade riksdagen anslag till fortsättning af Norra
stambanan till Ytter-Morjärv och beslöt byggandet af
en statsjernväg från Gellivare till riksgränsen,
der norsk statsbana skall fortsätta till Viktoriahamn
(Ofoten). — Länslasarett och kurhus finnas i städerna,
sjukstugor i Gellivare, Öfver-Kalix och Neder-Kalix,
hospital å Pitholmen nära Piteå. — Ett på latinlinien
fullständigt högre allmänt läroverk finnes i Luleå,
femklassiga läroverk i Piteå och Haparanda, seminarium
för finsktalande i Haparanda, lappskt seminarium i
Mattisudden, hvarjämte landstinget underhåller ett
flyttande småskoleseminarium.
Norrbottens regemente (n:r 19). Se Norrbottens
fältjägarekår. Suppl.
*Norrby, socken. 9,662 har. 1,794innev. (1896).
*Norrby, G., lemnade scenen 1892 och dog i Stockholm
d. 31 Mars 1898.
Norrby, Karl Julius, prest, universitetslärare,
f. i Visby d. 8 Juli 1831, student i Upsala 1850,
der han aflade dimissionsexamen 1852, prestvigdes
i Visby 1855, hvarefter han tjenstgjorde å Gotland,
blef lektor i kristendom vid Högre lärarinneseminariet
1864, kyrkoherde i Närs på Gotland 1872 och assistent
inom teol. fakulteten i Upsala 1879 samt var
e. o. professor i praktisk teologi 1882–96. N. var
led. af kyrkohandboks-komitén 1890–93 och af
kyrkomötet 1893. Vid jubelfesten s. å. utnämndes han
till teol. doktor. N. har skrifvit bl. a. Vittnesbörd
ur den heliga skrift (2 hftn, 1876–77), Om det onda
(1881), Grunddragen till läran om själavården (I,
1882), De nya högmässotexterna för homiletiskt bruk
bearbetade. Andra årgången (2 dlr, 1896) och en mängd
tidskriftsuppsatser, tal m. m.
*Norrbyås. 3,260 har. 989 innev. (1896).
*Norrbärke. 1. Socken. 49,444 har. 7,835
innev. (1896). 2. Kontrakt. 2,601 qvkm. 30,211
innev. (1896). Till Grangärde hör en del af kapellaget
Grängesberg–Hörken (se d. o. Suppl.).
Norrbärke tingslag ingår i Vester-Dalarnes
domsaga och sammanfaller med N. socken.
*Norrhvidinge. Se Hvidinge. Suppl.
Norrie, Anna Hilda Charlotta, operettsångerska,
född Pettersson i Stockholm d. 2 Juli 1860, var
engagerad vid Nya teatern 1882–84, vid Södra och
Djurgårdsteatrarna 1884–87, direktris för Vasateatern
1887–89 och har dessutom utfört gästroller flerstädes
i Sverige, Norge, Danmark och Tyskland. Hon är sedan
1891 gift med danske literatören W. Norrie. F. n. är
hon obestridt vår främsta operettsångerska och
utmärker sig särskildt för en äfven i depraverade
uppgifter alltid bibehållen friskhet och humor, som
jämte en bedårande apparition och godt sångföredrag
väsentligt bidragit till hennes framgångar. Bland
hennes bästa roller nämnas Lilla helgonet, Boccaccio,
Sköna Helena, Therese (i »Kolhandlarna»), hvarjämte
hon med lycka uppträdt på K. Operan som Fryne.
A. L.
*Norrköping, med en areal af 826 har (deraf 59 har
vatten), hade 37,480 innev. 1896, deraf 19,774 i S:t
Olofs, 7,599 i Hedvigs och 10,062 i Norra församlingen
samt 45 i den mosaiska. Antalet bebyggda tomter 1895
var 1,057,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
