Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pasquier ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pébrine [-bri’n], La, Fr., en af bakterier förorsakad
sjukdom hos silkesmasken (se Silkesodling, sp. 1066).
Peckham [pe’ckam], stadsdel i sydöstra London, hade
såsom parlamentsvalkrets 83,483 innev. 1891.
Pécs [petsch]. Se Fünfkirchen.
*Pedagogi. Genom k. br. d. 22 Maj 1891 indrogos fr. o. m. d. 1
Juli s. å. pedagogierna i Kungsbacka, Borgholm,
Öregrund, Mariefred, Säter och Laholm, hvarjämte
genom k. br. d. 16 Dec. 1892 fr. o. m. d. 1 Juli
1893 ytterligare indrogos pedagogierna i Hjo,
Hedemora, Grenna, Kungelf, Ulricehamn, Lindesberg,
Falkenberg och Mönsterås. Nu återstå endast de
tvåklassiga pedagogierna i Södertelje, Köping och
Nora samt enklassiga pedagogien i Simrishamn. De två
förstnämnda hafva genom särskilda k. br. erhållit
tillstånd att, på de respektive städernas bekostnad,
anställa extra lärare, hvilka i afseende på
tjensteårsberäkning och öfriga förmåner äro
likställda med de af staten aflönade extra lärarna
vid de allmänna läroverken, samt att i sammanhang
dermed utsträcka sin undervisning t. o. m. femte
klassen, Köpings pedagogi dock blott på reallinien.
C. G–n.
*Pedagogik. Se vidare Uppfostran.
*Pedagogiska biblioteket omfattade 15,400 bd 1897. Katalog öfver
en del af detsamma (6,811 bd) har utkommit i 2 hftn
(1891, 97). Sju gånger har staten beviljat anslag,
hvartdera 1,500 kr., till biblioteket.
Pedagogiska föreningen i Finland, grundlagd
1864, verkar genom en centralafdelning i Helsingfors
samt filialer i särskilda landsortsstäder. Den
utgifver sedan 1864 en tidskrift.
*Pedagogisk tidskrift utgifves fr. o. m. 1891 af
E. Sahlin (1891–94 i Upsala, sedan 1895 i Örebro).
*Pedal. 4. Tramp-inrättning på velociped (se
d. o.).
Pedatrofi (af Grek. pais, barn). Se
Atrofi.
Peder Jakobsson. Se Peder Sunnanväder.
Peder kansler. Se Peder Sunnanväder.
Peder Månsson, slägtforskare, arkivman. Se Utter, P. M.
*Pedersen, T. V. — Viggo Christian Frederik Vilhelm
P. tillhör sedan 1891 den fria utställningen,
der hans första tafla var Isak ser Rebecka
komma (öckenlandskap i solnedgång med figurer i
kroppsstorlek). Statens konstmuseum eger tre af hans
taflor. P. målar äfven porträtt och genretaflor. —
Thorolf Frederik Paludan Müller P., född d. 1
Maj 1858 i Köpenhamn, slöt sig 1895 till den fria
utställningen och sålde der bl. a. Brede sejl over
Nordsjö gaar, en stiliserad vikingabild, till statens
konstmuseum. 1897 anställdes han som dekorationsmålare
vid kungl. teatern. Ph. W.
Pederson, Are, P. Arvid. Se
Afzelius, A. A., sp. 242.
Peder Särkilax, psevdonym. Se E. von Qvanten.
Pedipalpi, zool. Se Spindeldjur.
Pedir, hamn med
god ankargrund och hufvudort i den lilla staten P.,
på Sumatras nordspets, 60 km. ö. om Kota Radji
(Atsjin). 1898 företogo holländarna en expedition
dit.
*Peel, Sir Robert. Hans son Sir Robert P. (sp. 943)
afled 1895. — 4. A. Wellesley
P. lemnade 1895 platsen som talman i
underhuset.
Pegamoid, lösning af en cellulosaprodukt, hvilken
anbragt på olika material, t. ex. papper, läder, tyg,
gör dessa vattentäta och skyddar dem mot slitning, mal
och andra parasiter. Papper eller tyg, som öfverdrages
med pegamoid, kan tvättas. Med pegamoid kunna äfven
framställas imitationer af olika skinnsorter, till
utseende och känsel fullkomligt lika dessa.
Pegasianer. Se Sabinianer.
*Pegel. Se vidare Vattenstånd.
Pegli [pelji], köping uti italienska
prov. Genua, 10 km. v. om Genua, vid Liguriska
hafvet, är en mycket besökt klimatisk kurort, med
en mängd vackra villor. Omkr. 4,000 innev.
*Pegu. 1. Division i Nedre Birma. 1,456,489
innev. 1891. — 2. Staden hade s. å. 10,762
innev.
Peine, stad i preuss. regeringsomr. Hildesheim,
vid Fuse, en biflod till Aller, samt
Braunschweig–Lehrte- och P.–Ilsede-jernvägarna. 12,591
innev. (1895). Fordom stark fästning.
Peintre-graveur [pängtör gravör], Fr. Se
Målaregravörer.
*Peiraievs hade 34,327 innev. 1889 samt är medelst
jernvägar förenadt med Athen och Peloponnesos’
jernvägsnät. Det har äfven en icke obetydlig
industri. Af det i hufvudart. nämnda 3,20
m. höga »runlejonet» finnes sedan 1895 i Sveriges
nationalmuseum en af f. d. kanslirådet Fr. Sander
bekostad gipsafgjutning. Se F. Sander: »Marmorlejonet
från Piraeus med nordiska runinskrifter» (1896).
Peixoto [-chätå], Floriano, president i Brasiliens
förenta stater, f. 1842 i prov. Alagoas, började sin
bana såsom simpel soldat, avancerade under kriget mot
Paraguay 1865–70 från underlöjtnant till öfverste,
blef sedermera general och bidrog till kejsaredömets
störtande (1889). I den nya republiken var han till
en början finansminister, valdes 1891 till vice
president och öfvertog efter Fonsecas fall d. 23
Nov. s. å. presidentskapet, hvilket han nedlade
d. 15 Nov. 1894. Han dog på sin egendom Divisa (Minas
Geraës) d. 29 Juni 1895. Se vidare Brasilien. Suppl.,
sp. 1095.
*Peking, genom kanalen Ta-tung-ho (ej Ta-hung-ho)
förenadt med Pei-ho vid Tong-tsjeu (25 km. ö. om
P.), består af tatar-, mandsju- eller inre staden
(Neï-tsjeng) l. hofstaden (King-tsjeng) och kines-
eller yttre staden (Uei-tsjeng), den förra omfattande
Huang-tsjeng (»gula staden») och Tsu-kin-tsjeng
(»den heliga röda staden», efter den röda tegelmur,
som omger kejsarepalatset). Numera, sedan européerna
fått inträde i P. (de franska, engelska, tyska,
italienska, japanska och nordamerikanska legationerna
bo nära hvarandra i sydöstra delen af tatarstaden),
har kejsaren öfvergifvit den i hufvudartikeln nämnda
ceremonien vid åkerbrukets tempel. Det kejserliga
observatoriet byggdes 1279. Den ryska missionen
(Pei-kwang), i nordöstra delen af tatarstaden,
omfattar, jämte kyrka och skola för utbildning
af tolkar samt ett bibliotek, rikt på kinesiska
arbeten och på europeiska arbeten, som röra
Kina, äfven ett astronomiskt och meteorologiskt
observatorium, der iakttagelser regelbundet gjorts
sedan 1841. Folkmängden har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
