Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Polarland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Polkroppar, bot. Se Cell. Suppl.
*Pollare. Se vidare Pållare.
*Pollination. Homoklin pollination benämnes äfven
autogami och sjelfpollination.
*Polonskij, J. P., dog d. 30 Okt. 1898.
*Polotsk har nu öfver 20,000 innev.
*Polska. På grund af åtskilliga äldre beskrifningar
anser Richard Steffen (»Enstrofig nordisk folklyrik»,
1898), att polska »varit en pardans, som utförts hälst
vid högtidliga tillfällen af ett enda par i sänder,
att den har varit en dans, i hvilken paret svängt
rundt, samt att svängningen sannolikt har skett på en
enda fläck med två eller flere repriser. Men den dans,
hvars enklaste grunddrag varit sådana, har med största
sannolikhet funnits i Sverige, innan namnet polska
fick någon vidare utbredning, och har då dansats
under andra mera nationella namn, såsom höglorfven i
Vingåker och låten i Dalarna». Man jämföre dock härmed
den sannolikt äldsta beskrifning på en polskdans,
som existerar, nämligen den i Fredmans epistel 62, der
Movitz »polskan i fyrkant formerar». Detta beträffande
det koreografiska eller danssättet. Beträffande det
musikaliska eller melodierna är det nödvändigt att
— hvad ock redan sjelfva namnet antyder — antaga
ett sammanhang med de polska danserna, mazurkan och
polonäsen, hvilka båda i ett tidigare stadium ej synas
hafva varit strängt skilda, lika litet som i Sverige
åttondelspolskan i förstone varit strängt begränsad
från sextondelspolskan. I den hittills äldsta kända
uppteckning af hithörande melodier, nämligen en med
årtalet 1721 försedd handskrift i orgeltabulatur,
förvarad i Kalmar stiftsbibliotek, har hvarje sådan
melodi titeln »pollonessa», men visar likväl snarare
åttondels- än sextondelstypen, liknar således mera
en mazurka än en polonäs i utvecklad form. Den på
1600-talet omtalade »polnischer tanz» skiljes af
Böhme uttryckligen från polonäsen, men får likväl
ett snäftycke af mazurka, då den alternativt — såsom
plägar ske i den s. k. Nachtanz — förändrar rytmen
från 4/4 till 3/4. Samma rytmiska metamorfos förekommer
äfven i Kalmarmanuskriptet. Då den mera utvecklade
polonäsen, med rikliga sextondelar och det i lexikonet
upptecknade slutfallet, synes vara en senare form,
ej befintlig före 1700-talet, så säger sig sjelf, att
den i lexikonet omnämnda traditionen, att den »svenska
fackeldansen» skulle spelats redan vid Erik XIV:s
kröning, är apokryfisk. Jfr A. Lindgrens uppsatser
i »Sv. landsmålen» (XII, 5) och »Ny Ill. Tidning»
(1893, n:r 47–50). A. L.
*Poltava. 1. Guvernementet hade 2,794,756
innev. 1897. — 2. Hufvudstaden hade s. å. 53,060
innev. Till minne af ryssarnas seger står på
Alexandertorget i staden en 17 m. hög pelare. I
den s. k. Svenska grafven (som prydes af ett d. 23
Sept. 1895 aftäckt monument) hvila inga svenskar, utan
der äro jordade 1,345 ryssar, som stupade i slaget och
på tsar Peters befallning begrafdes der. Svenskarna
ligga begrafna i 3 mindre högar, uppkastade vid norra
delen af slagfältet. Om slaget se E. Carlson : »Slaget
vid Poltava och dess krigshistoriska förutsättningar
enligt samtida källor» (i »Hist. studier», Festskrift
tillegnad G. G. Malmström, 1897).
Polydactylia (af Grek. polys, mången, och daktylos,
finger). Se Missbildning, sp. 94–95.
*Polykras. Rad. 2–3 läs niobotitanat.
Polyodontidae, zool. Se Skedstörar.
Polypteridae, zool. Se Ganoidei.
*Polytekniska institutet i Finland skall under
närmaste framtiden reorganiseras och utvidgas, men
planen är ännu (1898) ej fastställd.
Polär. Se Polar.
Pomali. Se Tabu.
Pombeiros. Se Afrika. Suppl., sp. 88.
*Pommern, preussisk provins, hade 1,574,147
innev. 1895. Jernvägarna hade 1897 en längd af 1,880
km. — Om Svenska Pommern se vidare O. Malmström:
»Några bidrag till S. P:s hist. 1630–1653» (1892),
om dess styrelse och statsrättsliga ställning efter
dess återlemnande af Frankrike 1810 se Ehd: »S. P. och
1809 års regeringsform» (i »Hist. tidskr.», 18, 1898).
Pommersches Haff. Se Stettiner haff.
Pommersk kalkon. Se Trappslägtet.
*Ponce har omkr. 40,000 innev.
Ponchielli. Hans Gioconda (1876) uppfördes
1892 i Stockholm.
*Poncy, L. Ch., dog i Toulon 1891.
Poniec [-iets], polsk namnform. Se Punitz.
Pons asini, Lat. Se Åsnebrygga.
Ponsonby, Caroline. Se Melbourne, W. L.
*Pontanus, J. Se Rättelser, bd 18, sp. 850.
*Ponte Corvo, konungahus. Prinsessan Eugenia afled
d. 23 April 1889. Åt kronprins Gustaf har hans gemål
skänkt en tredje son, Erik (född d. 20 April 1889,
hertig af Vestmanland). Prins Karl förmälde sig
d. 27 Aug. 1897 med prinsessan Ingeborg af Danmark
(född d. 2 Aug. 1878).
Pontianak, hufvudstad i nederländska residentskapet
Vest-Borneo, 25 km. från hafvet, består af den på
pålar byggda infödingsstaden med sultanens af en
dubbel mur omgifna palats och den nederländska staden
med ett fort. 16,240 innev. (1892).
*Pontmartin, A. A. J. M. F. de, dog i Avignon 1890.
*Pontonier. Pontonierbataljonen kallas sedan
1893 Svea ingeniörbataljon.
*Pontoppidan. — 3. H. P.
Af P:s senare arbeten har största uppmärksamheten
fästs vid trilogien Muld (1891), Det forjættede land
(1892) och Dommens dag (1895), ett skarpt angrepp
mot de ifrigaste grundtvigianerna. Han har dessutom
skrifvit Skyer, skildringer fra provisoriets
dage (1890), Den gamle Adam och Nattevagt (1894).
Med Lykke-Per (1898) började han en ny romanserie. —
4. Knud P., läkare, den föregåendes broder, f. i
Ribe d. 10 Juli 1853, blef 1870 student, 1876
med. kandidat, 1883 med. doktor, 1888 öfverläkare
vid Köpenhamns kommunehospital och s. å. docent vid
universitetet. Hans åtgöranden på kommunehospitalet
framkallade 1895–96 en rad häftiga angrepp, som han
väl tillbakavisade i 6:te afdelings jammersminde
(1897), men som dock hade till följd att han s. å.
tog afsked. 1898 blef han öfverläkare vid
Aarhus’ hospital. Han har hufvudsakligen egnat sig
åt studiet af sinnessjukdomarna och skrifvit
Fire psykiatriske foredrag (1891) och Psykiatriske
forelæsninger og studier (1–3, 1892–95).
E. Ebg.
Pool [poul]. Se Thames.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
