- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1925-1926

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saint-Marc Girardin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fredliga och arbetsamma alfurer, dels kristna eller
muhammedaner, dels hedningar.

Salicylsyrefenyleter, kem. farmak. Se Salol.

Salin, Maurits Johan, läkare, akademisk lärare, f. å
Henriksholm, Näs forsamling, på Dal, d. 5 Jan. 1851,
blef 1868 student i Upsala, 1873 med. kandidat
derstädes och 1876 med. licentiat i Stockholm samt
promoverades 1878 i Upsala till med. doktor, sedan
han s. å. vid Karolinska institutet utgifvit en
afhandling Om den manuela lösningen af efterbörden
och qvarstannande efterbördsdelar.
S. å. förordnades
han till docent i obstetrik och gynekologi vid nämnda
institut och utnämndes 1888 till e. o. professor i
dessa ämnen. Dels i »Sv. läkaresällskis förhandl.»,
dels i »Hygiea» har S. meddelat många resultat
af sin rika praktiska erfarenhet, bland hvilka
särskildt märkas hans afhandlingar Om betydelsen af
lifmoderns lägeförändring bakåt
(1894) och De nervösa
sjukdomarnas inflytande på den operativa gynekologien

(1898). R. T–dt.

Salina, en af Lipariska öarna (se d. o.).

Salina Cruz, hamnplats i mejikanska staten Oajaca,
vid Stilla hafvet, 20 km. s. s. ö. om Tehuantepec,
hvars hamn det är, ändpunkt för jernvägen öfver
Isthmus och utgångspunkt för den kabel, som följer
Syd- och Central-Amerikas kust.

Salipyrin, salicylsyradt antipyrin, febernedsättande
och smärtstillande läkemedel, fabrikspreparat,
bildar ett hvitt, kristalliniskt pulver (eller
sexsidiga, tafvelformiga kristaller) utan lukt, med
bittersöt smak, smälter vid 92° C. och löses svårt i
kallt vatten (200 delar), men lätt i alkohol. Det är
svagare verksamt än antipyrin och salicylsyra hvar
för sig och ges derför såsom febermedel i dubbelt
så stora doser (4–6–8 gr. på dagen för vuxna)
som antipyrin. Det användes särskildt, likasom
salicylsyradt natron, vid reumatiska åkommor
(akut och kronisk ledgångsreumatism), äfvenså,
försöksvis, vid influensa, derjämte vid nervsmärtor
(neuralgier) o. s. v. Såsom obehagliga biverkningar
vid salipyrinets (likasom vid åtskilliga andra
febermedels) användning hafva observerats magretning,
stark svettning och utbredt hudutslag. C. G. S.

*Salisbury. 3. Rob. A. T. G. C., trädde d. 13
Aug. 1892 tillbaka, sedan vid de nya valen i
Juli s. å. de liberale åter vunnit majoritet
i underhuset. Han bekämpade sedermera med kraft
Gladstones home-rule-politik både i öfverhuset och
vid protestmöten i landet. På samma sätt uppträdde
han emot lord Roseberys anfall på öfverhuset, hvilket
denne ville afskaffa eller åtminstone reformera. I
Juni 1895 lyckades det för de konservative och
unionisterna att åstadkomma ett misstroendevotum
mot kabinettet Rosebery, som då afgick, hvarefter
S. d. 29 Juni 1895 bildade sin tredje ministèr, i
hvilken han sjelf öfvertog utrikesportföljen. Vid
underhusvalen i Juli s. å. fingo tories en majoritet
af 153 röster. Skickligt redde S. sig ur det bryderi,
som vållades genom C. Rhodes kolonialpolitik
och det i sammanhang dermed gjorda öfverfallet på
Transvaal, och framgång har följt krigsföretaget mot
mahdins efterträdare, men mindre lyckligt var hans
uppträdande i den armeniska frågan samt mot Rysslands
inflytande på Balkan-halfön och i östra Asien.
J. Fr. N.

Salmonidae, zool. Se Laxfamiljen.

*Salm-Reifferscheidt, N., f. 1459, bidrog till Frans
I:s tillfångatagande (sjelf blef han svårt sårad i
personlig strid med konungen) och besegrade Zapolyas
trupper 1527.

*3. Salmson, H. F., afled genom sjelfmord i Lund d. 1
Aug. 1894.

Salo, Salosten kaupunki. Se Brahestad.

*1. Saloman, Siegfried, fick 1898 i Stockholm uppförd
operan I Bretagne.

*2. Saloman, G., har vidare utgifvit Die restauration
der Venus von Milo
(1895).

Salomo ben Aderet. Se Rabbinska språket och
literaturen,
sp. 621.

Salomon, Ester. Se Augusti. Suppl.

Salomon, Otto Aron, främjare af och lärare i
slöjd, f. i Göteborg d. 1 Nov. 1849, kom 1869 till
Näs egendom, i Elfsborgs län, hvilken egdes af
hans morbroder A. Abrahamson (se denne. Suppl.),
och biträdde omkr. 10 år med dess skötsel. Han
blef 1872 jämväl föreståndare vid den då der
stiftade slöjdskolan för gossar, ur hvilken hösten
1874 utvecklade sig det slöjdlärareseminarium,
hvars direktör S. alltsedan varit och som vunnit
verldsrykte. Mycket stora äro de förtjenster S. inlagt
om den svenska slöjdens befordran genom sin smittande
entusiasm för saken, genom sin lärareverksamhet och
genom sina skrifter. Bland dessa må nämnas Slöjdskolan
och folkskolan
(1876, 78, 80, 82, 84), Om slöjden
såsom uppfostringsmedel
(i »Ur vår tids forskning»,
33, 1884), Handbok i pedagogisk snickerislöjd (1890;
öfvers. på engelska och spanska), The theory of
educational sloyd
(1892), Tankar om slöjd, uppfostran
och lärarebildning
(1893) och Principi fondamentali
del lavoro manuale educativo
(s. å.). Han redigerar
sedan 1885 »Slöjdundervisningsblad från Nääs»
och sedan 1886 »Skrifter af uppfostringskonstens
stormän». Se vidare Näs (äfven i Suppl.) och den af
S. författade art. Slöjd.

Salomonsen, Karl Julius, dansk bakteriolog f. i
Köpenhamn d. 6 Dec. 1847, student 1865, med. kandidat
1871, doktor 1877, docent 1883 och professor
vid universitetet 1893, har utgifvit Studier över
blodets forraadnelse
(1877) och Bakteriologisk teknik
(1885, 3:dje uppl. 1894; öfvers. till franska 1891).
E. Ebg.

*Salomon-öarna, mellan 2° och 13° 30’ s. br., äro
dels af vulkanisk bildning, dels korallöar. Till den
förra kategorien höra de stora, i hufvudartikeln
nämnda öarna samt Rubiana l. Nya Georgien (2,000
qvkm.) äfvensom några mindre, bl. a. Savo, som hade
ett utbrott vid öarnas upptäckt 1567. Nu känner man
i hela gruppen endast en verksam vulkan, Bagana,
på Bougainville. Klimatet är osundt till följd af
den stora fuktigheten; nederbörden är 3–4 m. årligen,
på sydöstra sidan af Guadalcanar minst 11–12 m., den
största nederbörd man känner, näst den i Khassiabergen
i Indien. S. äro de östligaste öar, som hafva
krokodiler. Öboarna äro melanesier. Till Tyskland
höra öarna Bougainville, Choiseul, Isabel, S:t George,
Shortland m. fl., 22,255 qvkm., omkr. 89,000 innev.,
till Storbritannien N. Georgien, Guadalcanar, Malaita,
S. Cristoval, Vella-la-Vella, Russell, m. fl., 21,645
qvkm., omkr. 87,000 innev.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0971.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free