- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1967-1968

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schücking ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


*Schönthan, F. von, var 1883–84 öfverregissör vid
Stadttheater i Wien och är numera bosatt i Dresden.

Scillain, bot. farmak., modernt namn på den verksamma
beståndsdelen i Scilla.

Scindia. Se Gwalior. Suppl.

Sclerema, med. Se Skierem.

Scleritis, inflammation i senhinnan. Se Ögonsjukdomar.

Sclerodermi (af Grek. skleros, hård, och derma,
hud), zool. Se Fastkäkar. — Sclerodermia, med. Se
Sklerem.

Sclopis di Salerano, Federigo, grefve, italiensk
rättslärd, f. i Turin 1798, d. 1878, led. af högsta
domstolen, sardinsk justitieminister Mars–Juli 1848,
led. af senaten sedan 1849 och dess president 1861–64,
skref bl. a. Storie della legislazione italiana
(4 bd, 2:dra uppl. 1863) och andra historiska
arbeten. S. var led. af Institutet (1869) och af
skiljedomstolen i Alabamafrågan (1872).

Scogli dei Ciclopi [skålji]. Se Aci Reale (äfven
i Suppl).

Scolia, zool. Se Dolkstekelslägtet.

Scopinae, Scopus, zool. Se Hägrar.

Scopulamargaritalis, zool. Se Piparemotten.

*Scoresby, W., uttalas skå’rṡbi.

Scorodosma foetidum [-fēt]. Se Dyfvelsträck.

Scorpaenoides, zool. Se Kindpansrade fiskar.

Scotornis, zool. Se Nattskärrorna.

Scotta, artistnamn. Se Schytte, F. Suppl.

Scott’s code [kōd], Eng., handelst. Se Chiffer. Suppl.

*Scranton hade 75,215 innev. 1890 och beräknades
1896 hafva 112,000. Stora metallurgiska verkstäder,
grundade på den rika förekomsten af antracit i
trakten.

*Scribe, A. E. Sp. 794, r. 2 nedifr., står 1842 bör
vara
1840.

Scriptores rerum svecicarum medii aevi,
Lat. (»Författare i Sveriges historia
undermedeltiden»), kallas samlingen af krönikor,
kronologier, årsböcker, lefnadsteckningar samt
andra historiska skrifter från medeltiden (de båda
reformatorerna Olaus och Laurentius Petri’s krönikor
inbegripna) rörande Sveriges historia under nämnda
tid. I anslutning till likartade samlingsverk i
andra land, närmast det af J. Langebek planlagda
och påbörjade samt af P. F. Suhm, L. Engelstoft och
E. C. Werlauff fortsatta Scriptores rerum danicarum
medii aevi
(8 dlr, 1772–1834; hvartill såsom bd 9
en »Index», 1878), uppgjordes under senare delen af
1700-talet planen till en dylik samling för Sverige,
och utförandet uppdrogs åt lektor C. G. Nordin,
hvilken dock af andra värf hindrades att fullgöra
detta uppdrag. Med begagnande af Nordins afskrifter
redigerade sedermera professorn i Upsala E. M.
Fant
den första delen, som utkom 1818. Fant hade redan
året förut aflidit, och utgifningen öfvertogs då
af E. G. Geijer och J. H. Schröder, hvilken senare
egentligen skötte företaget och utgaf andra bandet,
1828. Derefter låg arbetet nere ända till 1867,
då ledningen af detsamma uppdrogs åt ärkebiskop
H. Reuterdahl (efter hans död, 1870, f. d. statsrådet
F. F. Carlson), professor
C. G. Malmström och bibliotekarien
C. G. Styffe. Sjelfva utgifningen öfverlemnades åt
dåv. docenten Claes Annerstedt, som utgaf tredje
delen, 1871–76. En fjerde del, som skulle inrymma
utdrag ur isländska sagor, ryska källor till Sveriges
medeltidshistoria m. m., har varit planerad, men har
aldrig utkommit. De två första banden äro utgifna
efter en föråldrad och tämligen okritisk metod. Några
af de vigtigaste i desamma inrymda skrifterna,
såsom Rimkrönikorna och Olaus Petri’s krönika,
hafva sedermera utgifvits i särskilda textkritiska
upplagor. Först på det tredje bandet hafva den moderna
kritiska forskningens principer kunnat tillämpas.
Ehd.

Scurcola. Se Tagliacozzo.

Scyllarus arctus, zool. Se Björnkräfta.

Scymnus borealis, zool. Se Hå-skerdingen.

Scythrops Novae Hollandiae, zool. Se Jättegöken.

Sea Islands [si ejlönds], kuststräckan af
Syd-Carolina i Nord-Amerika och särskildt kusten
mellan Winyah-viken, Great Peedees aestuarium och
Savannahs mynning; äfven Georgias kust s. om
Savannah har samma karakter: låg och sumpig,
sönderskuren af kanaler med stigande och fallande
tidvatten, men utmärkt af utomordentlig bördighet
och producerande företrädesvis ris och bomull af en
förträfflig sort (»sea island cotton»). Befolkningen
består nästan uteslutande af negrer.

*Sealsfield, C., föddes i Poppiz, nära Znaim (Mähren),
der 1881 en minnesvård restes öfver honom.

Seattle [si-attöl], stad i nord-amerik. staten
Washington, vid Northern Pacificbanan, ligger
terrassformigt vid Pugetsundet mellan detta
och sjöarna Washington och Union, anlades
1852 och har nu öfver 60,000 innev. Stora
sågverk och snickeriverkstäder, slagterier och
laxsalterier. Hamnen, hvarifrån utskeppas stenkol
och trävaror m. m., besökes af mer än 1,000 fartyg
årligen. Statsuniversitet.

Seba. Se Sabéer.

Sebardt, Karl Vilhelm, apotekare, f. i Stockholm
d. 23 Maj 1841, aflade farmacie-studiosi-examen 1861
och apotekareexamen 1863, köpte 1865 hofapoteket
»Lejonet» i Stockholm och utnämndes s. å. till
hofapotekare. Såsom ordförande i Apotekaresocietetens
direktion (sedan 1878) har S. i väsentlig mån bidragit
till lösandet af de mest genomgripande frågor, som
Sveriges apotekarekår under 19:de seklet förehaft,
nämligen apoteksprivilegiernas aflösning genom inlösen
af staten, mogenhetspröfning såsom kompetensvilkor
för inträde på apotekarebanan, rättighet för qvinna
att vinna inträde på denna bana o. s. v. Sedan 1877
är S. stadsfullmäktig i Stockholm och har under
senare åren varit vice ordförande i helsovårdsnämnden
derstädes.

Sebaste. Se Samaria 1.

Sebenico (Kroat. Šibenik), stad i Dalmatien, vid
mynningen af Kerka, som der bildar en vid bukt,
hvilken genom den trånga Sant’ Antoniokanalen
står i förbindelse- med Adriatiska hafvet. 7,014
innev. (1890; i hela kommunen 20,360),
Biskopssäte. Domkyrka i italiensk gotik (byggd
1443–1556), den vackraste kyrkobyggnad i Dalmatien.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0992.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free