Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Segelduk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Segelduk. Under namnet ravenduk förekom förr
en sorts finare segel- och tältduk af hamptyg
L. H.
Segelgarn. Se Garn. 2.
Segenskepp. Se Seydenskepp.
Segerdahl, Gustaf Eriksson, forstman, f. i Hasle
församling, Skaraborgs län, d. 23 Maj 1803, blef
student i Upsala 1821, var 1823–27 i militärtjenst
(vid flottan och Värmlands fältjägareregemente),
inträdde 1829 i jägeristaten och landtmäterikåren
samt blef 1839 öfverjägmästare i Elfsborgs, Göteborgs-
och Bohus län samt komm.-landtmätare i Skaraborgs
län. Samtidigt undervisade han i skogshushållning vid
bergsskolorna i Falun och Filipstad samt Degebergs
landtbruksinstitut. Med kungligt tillstånd vistades
han en tid i Finland samt undervisade då vid Mustiala
landtbruksinstitut och uppgjorde planer för en ordnad
skogsstyrelse och skogsskötsel, hvilka följdes
vid finska skogsstyrelsens organisation. 1855
utnämndes han till chef för Skogsinstitutet
och skogsstaten och har såsom sådan haft stor
betydelse för skogshushållningens ordnande i vårt
land. S. tog afsked 1869 och dog i Upsala d. 29
Jan. 1891. Han var led. af bl. a. Landtbruksakad,
och Finska hushållningssällskapet. Af hans skrifter
må nämnas Handledning för skogars indelning,
afverkning och återsådd (1843), Lärokurs uti
skogshushållningen (1852), Anvisningar och formulärer
vid skogstjensteförvaltningen etc. (1860), Erinringar
uti skogtaxationsläran (1861; ny uppl. 1868),
Forstliga iakttagelser under en resa i Danmark
och Nordtyskland (s. å.) och Erinringar uti
skogsförvaltningskunskapen (1865).
*Segersjö, fideikommiss, omfattar 18,09375 mtl i
Lännäs och Askers socknar, tax. till 872,800 kr. 1895.
*Segersta. 10,853 har. 1,236 innev. (1897).
*Segerstad. 1. 3,412 har. 430 innev. (1897). —
2. 1,939 har. 592 innev. (s. å.). — 3. 6,363
har. 1,007 innev. (s. å.).
2. Segerstedt, Albrekt Julius, författare, den
föregåendes sonson, f. i Nykyrka, Södermanlands län,
d. 19 Febr. 1844, aflade mogenhetsexamen 1865, var
1865–68 elev vid Konstakademien, blef 1868 adjunkt vid
Karlstads folkskolelärareseminarium och dog d. 25
Juni 1894. Sedan 1890 var han korresp. led. af
Vitt. hist. o. ant. akad. Utom läroböcker för
folkskolan i aritmetik, geometri, naturvetenskap,
historia och geografi, af hvilka somliga utgått i en
mängd uppl., och en Praktisk metodik (1878), skref
S. Sagor (1877; 2:dra uppl. 1883; öfvers. till finska
1878), Nya sagor (1883), Taflor ur minnet (s. å,),
Svenska folksagor och äfventyr (1884) samt utgaf
1880–81 barntidskriften »Linnea. Ny följd».
Segesta, romarnas namn på Sissek.
Segla fördevind. Se Fördevind.
Segla för trekant. Se Svigta 2.
Segla rumskots. Se Fördevind.
*Seglora. 12,293 har. 2,360 innev. (1897).
Segodunum. Se Rodez.
Segozero, sjö i ryska guvern. Olonets, af nästan
qvadratisk form, 44 km. lång, 32–40 km. bred,
enligt Strelbitsky 1,246 qvkm., har ett större antal
tillflöden och står genom Segesja i förbindelse med
Vyg och Onegaviken och genom Kumsa med
sjön Onega och Finska viken. Djupet lär uppgå till
43 m.
*Segre (Fr. Sègre), som med sitt öfversta lopp,
omkr. 30 km., tillhör Frankrike, är mer än 257
km. lång.
*Segu, negerstat, är sedan 1887 en del af Franska
Sudan och styckades 1890–91 emellan ett antal
bambara-höfdingar, hvilka erkänna Frankrikes
öfverhöghet. Bambaranegrerna utgjorde hufvudmassan
af negerstatens befolkning och voro flitiga och
fredliga jordbrukare, som på allt sätt förtrycktes af
de krigiska toucouleurs och sarakoler hvilka bildade
sultan Ahmadus stående här.
Segu-Sikoro, förr hufvudstad i Ahmadus riker nu i det
nya riket Segu, på Nigers högra strand, är omgifvet
af en hög mur med 7 portar samt hade i början af
1890-talet omkr. 10,000 innev, och med de ofvan-
och nedanför vid floden liggande förstäderna eller
byarna 36,000.
*Sehested, dansk adelsätt. — 5. K. T. S. Jfr Thyra
Sehested: »Kr. Thomesen S.» (1894).
*Sehlstedt, E. 1893 utgaf C. Snoilsky E. S:s Sånger
och visor i urval, med illustrationer af C. Larsson.
*Seiches. Sp. 829, r. 8. Ordet jämnvigt utgår.
Seidel, Heinrich, tysk skald, f. i Perlin i
Mecklenburg 1842, studerade ingeniörvetenskap
och var en framstående förmåga på det tekniska
området, men egnar sig sedan 1880 helt och hållet
åt literaturen. Han har med poetisk blick och
älskvärd humor samt i mönstergill form skrifvit
en mängd sagor och noveller, som utgått i många
upplagor. Åtskilliga af dem hafva äfven i Sverige
funnit väg till skolan. S:s Gesammelte schriften
utgåfvos 1888–94 i 13 bd.
Seller, Andreas. Se Vendiska literaturen.
Sein, Holl. (Eng. sign), tecken, signal. Seinbref,
signalbref. — Seinfall. Se Sejnfall.
*Seine. 1. Flod. Sp. 831, r. 3–4 läs Elbeuf. —
2. Departementet hade 3,340,514 innev. 1896.
*Seine-et-Marne, 5,888 qvkm., hade 359,044
innev. 1896.
*Seine-et-Oise, 5,658 qvkm., hade 628,590 innev. 1896.
*Seine-inférieure, 6,341 qvkm., hade 837,824
innev. 1896.
Seinäjoki, kapell under Ilmola (se
d. o.) konsistoriella pastorat samt
bestämdt att bilda eget pastorat. Areal 121
qvkm. Befolkningen, finsktalande, 3,092 pers. (1895).
A. G. F.
Seisachtheia, Grek. (»skuldafskakning»), en af
den athenske lagstiftaren Solon vidtagen åtgärd
till afhjelpande af det ekonomiska betryck, hvaraf
de fattigare samhällsklasserna i Athen ledo. Se
Aristoteles. Suppl.
Seitskär, utö i Finska viken, 50 km. från fasta,
landet, är en omkr. 5 km. lång och ungefär hälften så
bred bergö, som lyder under Björkö socken, Viborgs
län, Finland. Fiskarebefolkningen, som är finsk,
utgör omkr. 600 pers. (1895). A. G. F.
*Seja har en längd af 1,158 km. och är segelbar 693
km., från Giljuis mynning. Dess flodområde beräknas
till 222,745 qvkm.
Sekalin, sekalintoxin. Se Mjöldryga. Suppl.
Sekin. Se Zekin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
