Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sinngrön ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uttorka, qvarlemnande en större eller mindre
saltskorpa. I Algeriet pläga dylika depressioner äfven
kallas sbakh (sing. sebkha). De sträcka sig i flere
grupper från Atlas till Stora Syrten: störst äro
de, som ligga vid Saharas nordgräns i Algeriet och
Tunisien, bl. a. Sjott el-Melghir, S. el-Gharsa och
S. Djerid l. Kebir, hvars östra ände ligger endast
20 km. från Gabesviken. Dessa sjott äro rester af
ett förut större inhaf, som genom den tilltagande
torrheten i det nordafrikanska klimatet mer och
mer krympt samman, så att S. el-Melghir ligger 25
m. och S. el-Gharsa 21 m. under hafsspegeln. Ett
på sistnämnda omständighet grundadt förslag (af
Roudaire) att sätta detta sjottområde (14,000
qvkm.) under vatten uppgafs till följd af de stora
kostnaderna. Tvärt om har man i nyaste tid torrlagt
några sjott, bl. a. Fetzara vid Bone och Misserghin
(Orans sebkha), hvarigenom vunnits öfver 3,000 har
ypperlig åkerjord.
Sjott-el-Djerid l. Sjott el Kebir. Se
Djerid. Suppl.
Sjubra, slott vid Nilen. Se Kairo, sp. 14.
*Sjuhundra härad omfattar socknarna Skederid, Rimbo,
Rö, Fasterna. 29,100 har. 4,698 innev. (1897).
*Sjuhundra kontrakt. 95,798 har. 19,418 innev. (1897).
*Sjukkassa. Genom Lag om sjukkassor d. 30 Okt. 1891
har förordnats, att sjukkassa, som består af minst
25 medlemmar och i öfrigt iakttager hvad denna
lag stadgar, kan blifva registrerad: å landet
hos K. M:ts befallningshafvande, i Stockholm
hos Öfverståthållareämbetet, i öfriga städer hos
magistraten. Kassans stadgar skola angifva kassans
benämning och ändamål, vilkoren för inträde i och
afgifterna till kassan, understödens beskaffenhet samt
vilkoren för deras åtnjutande och förlust, styrelsens
sammansättning och säte o. s. v. Registrerad
sjukkassas räkenskaper och styrelsens förvaltning
skola granskas af minst två å allmän sammankomst
utsedda revisorer. En gång årligen skall styrelsen
till registreringsmyndigheten lemna uppgifter
efter faststäldt formulär om kassans verksamhet
föregående år samt senaste revisionsberättelse,
hvilka af myndigheten öfverlemnas till
Civildepartementet. Förvaltningsbidrag af statsmedel
beviljas, efter ansökning af registrerad sjukkassas
styrelse och under vilkor att sjukkassan under föreg.
år haft egna inkomster uppgående till minst tre gånger
det begärda bidragets belopp, fr. o. m. 1898 (enligt
k. kung. d. 28 Maj 1897) med 1 kr. 50 öre för hvarje
medlem t. o. m. 100, med 1 kr. för hvarje medlem
derutöfver t. o. m. 300 samt med 50 öre för hvarje
medlem derutöfver, dock ej med sammanlagdt högre
belopp än 1,500 kr. Bidragen voro förut vida mindre,
högst 300 kr., men höjdes af 1897 års riksdag. Dessa
förvaltningsbidrag skola utgå af de till underlättande
af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och
sjukkassors bildande afsätta medel. Det första genom
försäkringsinspektören offentliggjorda sammandraget
af de statistiska uppgifterna rör. de registrerade
sjukkassornas verksamhet (för år 1892) redogör för 221
sjuk- och begrafningskassor, det sista (för år 1896)
för 680, med ett
medlemsantal (för så vidt uppgifter derom inkommit)
af 76,496 män och 22,788 qvinnor. Inkomsterna
uppgingo till 934,369 kr. (inträdesafgifter
27,461 kr., regelbundna afgifter 578,753
kr., statens förvaltningsbidrag 46,297 kr.) och
utgifterna till 791,447 kr. (sjukhjelp 592,429 kr.,
begrafningshjelp 81,618 kr., förvaltningskostnader
63,391 kr.). Behållningen uppgick till 1,456,923 kr.
*Sjuksköterskor. Se Sofiahemmet. Suppl.
*Sjukvård. I öfverensstämmelse med 1890 års å
sp. 1145 omnämnda riksdags beslut utfärdades d. 31
Okt. 1890 instruktion för förste provinsialläkare,
provinsialläkare, extra provinsialläkare, stads-
och stadsdistriktsläkare, taxa för arvode åt
vissa i civil tjenst anställde läkare för enskild
sjukvård samt k. kung. angående ny reglering af
provinsialläkarestaten (Sv. författningss. 1890,
n:r 58, 59, 61). Vid 1896 års slut funnos
138 provinsialläkaretjenster, 121 extra
provinsialläkaredistrikt, hvaraf 35 med lönebidrag af
statsmedel till belopp från 500 till 1,500 kr., 141
stads- ocb stadsdistriktsläkarebefattningar, hvarjämte
voro anställda dels 5 särskildt tillförordnade förste
provinsialläkare, dels 19 biträdande provinsialläkare
inom distrikt, hvilkas provinsialläkare tillika
bestredo förste provinsialläkaretjenst i länet. I
Trollhättan finnes 1 andre distrikts- (extra
provinsial-) läkarebefattning. Samtliga läkare
voro 1,008, deraf 201 i Stockholm, förutom 50,
som ej kunde påräknas för sjukvård. Antal innev.
på hvarje läkare varierade mellan 8,360 i Elfsborgs
län och 1,392 i Stockholm; för riket i medeltal
kommo 4,923. Antalet qvkm. vexlade mellan 41,300 i
Norrbottens län, 60 i Göteborgs och Bohus län och
40 i Malmöhus län, medeltalet för hela riket var
410. Antalet länslasarett och kurhus var 71, med 5,214
sjuksängar, andra sjukvårdsinrättningar 68, med 2,952
sjuksängar. Barnmorskorna voro 2,656, apoteken och
medikamentsförråden 303. Vid 40 helsobrunnar, bad- och
kallvattenkuran-stalter med förordnade legitimerade
läkare var antalet kurgäster 17,825, vid 22 andra
brunns- och badorter 3,498. Om sinnessjuke och deras
vård samt andesvaga barn se Hospital. Suppl. och
Idiotanstalter. Suppl.
Sju socknars kyrka. Se Pemar.
Sjuttio uttolkarna. Se Alexandrinska
bibelöfversättningen.
*Sjuvalov. Ivan Maksimovitj S., kommendanten
i Viborg, dog 1736. Hans son Aleksandr föddes
1710 och dog 1771 och hans son Peter föddes 1711. —
1. Ivan Ivanovitj S. dog 1797. — 2. Pavel Andrejevitj
S. dog 1823. — 2. (Bör vara 3) Peter Andrejevitj S.
— Hans broder Pavel återkallades 1894 från
ambassadörsposten i Berlin och var 1895–97
gen.-guvernör i Polen.
Själ, zool. Se Själdjur.
*Själdjur. Sp. 1161, r. 13 uppifr., står albicenter
bör vara albiventer (»hvitbuk»).
*Själevad. 1. Omkr. 32,070 har. 6,279 innev. (1897)
utom 2,478 i Örnsköldsviks stad, som ej bildar
egen församling. — 2. Omkr. 1,437 qvkm. 11,068
innev. (1897).
*Sjöberg, J., dog i Stockholm d. 27 Dec. 1897.
*Sjöberg, G., arkitekt, afled i Stockholm d. 2
Febr. 1897.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
