Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skogskungsfiskare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skogskungsfiskare, zool. Se Kungsfiskare.
*Skogslagstiftning. Förordningen d. 29 Juni
1866 ang. hushållningen med de allmänna skogarna
har ersatts af förordning i samma ämne ät d. 26
Jan. 1894. Der återfinnes äfven föreskrifter om
utsyning och försäljning af skogsalster, hvarom förut
stadgats, hvad Kopparbergs län och de norrländska
länen beträffar, i förordning af d. 18 Sept. 1874 och
för det öfriga riket i instruktionen för skogsstaten
och andra förordningar. Genom 1894 års förordning äro
tillika upphäfda stadgandena i 1805 års skogsordning
om ek, bok och storvirksträn. I afseende å Gotland
gäller numera en förordning af d. 30 Mars 1894,
som, med bibehållande af stadgandet i 1869 års
förordning om förbud emot saluskogsafverkning vid
notorisk skogsförödelse, ytterligare föreskrifver,
att träd, som ej håller i genomskärning minst 21
cm. vid storänden, ej må skeppas till inländsk
eller utländsk hamn. Sålunda tillämpas här ej blott
den s. k. förbudsprincipen, vid hvilken fråga är
förnämligast om ett uppehållande af skogsåterväxten,
utan ock den s. k. dimensionsprincipen, som väl
delvis syftar åt samma mål, men tillika har en annan
innebörd, så till vida att det dervid gäller att
bevara den växande ungskogen. v. E.
*Skogslaktuk, bot. Se Laktuk.
*Skogsläroverk. Vid Skogsinstitutet inättades
i enlighet med den nya organisationen af d. 30
Dec. 1893 och sedan läroverket blifvit uppfördt på
ordin. stat (k. bref af d. 3 Juni 1892) en särskild
kurs för utbildande af enskilda skogsförvaltare. —
I st. f. Boda skogsskola finnes en vid Bjurfors i
Norbergs socken, Vestmanland.
Skogsregale. Se Grundregalen.
Skogsrekognitionsafgift. Se Skogsöre.
Skogssorkar, zool. Se Sorkslägtet.
Skogssäf, bot. Se Säf.
*Skogs-Tibble. 6,825 har. 753 innev. (1897).
*Skogsåverkan straffas såsom stöld, då det åverkade
virkets värde går öfver 15 kr.
*Skokloster. Det rika och mycket anlitade arkivet
öfverflyttades i Juli 1892 till Riksarkivet för att
derstädes tills vidare såsom depositum förvaras och
hållas tillgängligt. Det består hufvudsakligen af
handlingar rörande familjerna Brahe och Wrangel,
men innehåller derjämte andra dyrbara handskrifter,
dels böcker, dels brefsamlingar, och en vacker
samling pergaments bref. Katalog öfver detsamma
uppgjordes 1824 af J. H. Schröder (tryckt i
»Handl. rör. Skand:s hist.», d. 12–15, 1825–30). —
En beskrifning öfver Skoklosters kyrka utgafs
1894 af G. G. Styffe i »Uplands fornminnesför:s
tidskrift». (Rättelser. Sp. 1293, r. 9 nedifr.,
står 1666 bör vara 1660; r. 8 nedifr. står han bör
vara hon.)
*Skokloster, socken. 2,631 har. 471 innev. (1897).
Skolbänk. Se Subsellier.
Skolgudstjenst. Se Barngudstjenst. Suppl.
Skolgångsafgift. Se Folkskola, sp. 1568–69 (äfven
i Suppl.).
Skolkarehem, anstalt, der sådana gossar på allmän
bekostnad underhållas och undervisas, hvilka böra
skiljas från föräldrar eller målsmän på grund af
dessas tredska att sända barnen i skolan, eller
hvilka, utan att hafva begått sådana brottsliga
handlingar, att de böra intagas i uppfostringsanstalt,
likväl visa i så hög grad dåligt uppförande, att de
någon tid böra skiljas från skolan. Ett skolkarehem
inrättades 1897 i Stockholm.
Skolmöten. Se Läraremöten (äfven i Suppl.).
Skolträdgård. Se Trädgård, sp. 853.
*Skolväsende. Höstterminen 1898 funnos vid de allmänna
läroverken 12 extra ord. lektorer och 167 extra
lärare. Bland dem voro 4 e. o. lektorer (i Ystad)
och 27 extra lärare aflönade af de särskilda städerna
eller af enskilda medel. Hela antalet närvarande
lärjungar höstterminen 1898 i de allmänna läroverken
uppgick till 16,520. Af dessa tillhörde 4,051 latin-
och 4,671 reallinien, på hvilken senare linie under
de sistförflutna åren lärjungeantalet betydligt
tillväxt, så att detsamma, som h.-t. 1880 uppgick
till 31 proc. och h.-t. 1888 till 38 proc., h.-t. 1898
stigit till 54 proc. af antalet lärjungar i klasserna
4–7. Frågan om en förbättring i lönerna för lärarna
vid de allmänna läroverken har under sist förflutna
decennium mycket sysselsatt sinnena och föranledt
K. M:t att framlägga för riksdagen proposition
med förslag till löneförhöjning. Men riksdagen har
(senast 1898) gjort denna frågas lösning beroende
af en omorganisation af läroverken i mera praktisk
riktning (bl. a. inskränkning i eller utmönstrande
af latinstudiet). — Dimissionsrätt, innefattande
rätt att anställa mogenhetspröfning, innehafves
äfven af Åhlinska flickskolan samt Östermalms
högre läroanstalt för flickor, båda i Stockholm;
dimissionsrätt till nedre 6:te klassen af statens
allm. läroverk af Eslöfs enskilda elementarskola för
gossar och Hedemora samskola samt dimissionsrätt
till 4:de klassen af Falkenbergs elementarskola
(de båda sistnämnda hafva trädt i st. f. de i
dessa städer förut befintliga pedagogierna). Med
statsunderstöd (1898 kr. 200,000) försedda högre
skolor för qvinlig ungdom uppgå f. n. till 92. Utom
de i hufvudart. nämnda hafva nämligen sedermera
tillkommit 32, näml. 4 i Stockholm, 3 i Göteborg,
2 i Motala samt 1 i hvardera af följ. 23 städer och
orter: Norrköping, Upsala, Norrtelge, Gefle, Bollnäs,
Djursholm, Eksjö, Falköping, Sala, Nora, Hedemora,
Lindesberg, Malmö, Helsingborg, Trelleborg, Eslöf,
Engelholm, Oskarshamn, Karlstad, Lysekil, Arvika,
Piteå och Sollefteå. Deremot har understöd upphört
för Ronneby skola, upptagen i hufvudartikeln.
C. G–n.
Skomakaren, zool. 1. Namn på sutare (se d. o.). —
2. Se Tallbocken.
*Skopas. Sp. 1310, r. 4, läs Pothos.
*Skopelo, ö, hade endast 3,980 innev. 1889 och
hufvudstaden omkr. 2,400.
Skoplje. Se Üsküb.
*Skorped. 51,375 har. 2,070 innev. (1897).
Skorrning. Se R, sp, 602–603.
Skothorns-klammen, sjöv. Se Sjackel.
*Skotland, med en areal af 77,143 qvkm., hade
4,025,647 innev. 1891 (52,18 pers. pr qvkm.,
varierande mellan 484,11 i Lanark och 4,16 i
Sutherland) och beräknades 1897 till 4,218,279
pers. Af 1891 års folkmängd, som var 10,7 proc. af
det förenade konungarikets, bodde 65 proc. i städerna
(47,7 proc. i städer med mer än 10,000 innev.) och
11,5 proc. i byar. — För 1895 beräknades införseln
till 32,7 och utförseln till 22,29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
