Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slutljud ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Snellaert hade förnamnen Ferd. Augustyn.
*Snellman, J. V. Jfr Th. Rein: »J. V. S.» (I, 1895;
omfattande tiden t. o. m. 1855).
Snille och smak, Svenska akademiens valspråk.
Snipan. Se Halle- och Hunneberg.
*Snogeholm tillhör grefve E. Pipers dödsbo.
*Snoilsky (Snoilshik), ätt, härstammar från Krain.
*2. Snoilsky, K. J. G., kreerades till filos.
hedersdoktor vid jubelfesten i Upsala 1893 samt blef
1895 hedersled, af Vitt. hist. och ant. akad. och
af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg. Af hans
»Dikter. Fjerde samlingen» utkom 2:dra uppl. 1892,
af »Svenska bilder» 2:dra tillök. uppl. 1895 (en
af A. Edelfeldt illustr. uppl. utgafs 1894) och af
»Dikter. Första samlingen» 5:te uppl. 1896. S:s
»Ausgewählte gedichte», öfvers. af A. Stern,
utgåfvos 1891. S. har ytterligare skrifvit
bl. a. Svenska historiska planscher. Beskrifning
(omf. tiden 1499–1718; i »Kongl, bibliot:s handl.»,
1893–95) och Minnesteckning öfver M. Choraeus (i
»Sv. akad:s handl. från år 1886», d. 9, 1895) samt
utgifvit Dikter. Femte samlingen (1897), en öfvers.
af F. Coppées skådespel För kronan (1897: uppf. å
Dram. teatern) och »E. Sehlstedts sånger och visor
i urval» (1892–93).
Snorre, psevdonym för författarinnan Sigrid Nordlund
(f. Gyllander 1848, gift med lektor K. P. Nordlund
i Gefle).
Snouck Hurgronje [snuck hurchrånje], Christian,
nederländsk orientalist och resande, f. 1857, lärare
i muhammedansk rätt vid seminariet för indiska
tjenstemäns utbildning i Leiden och senare äfven
vid universitetet, företog 1884 en forskningsresa
till Arabien, hvarunder han i en muhammedansk
ulemas förklädnad tillbragte ett helt år i Mekka och
Djidda, och 1888 en vetenskaplig resa i Nederländska
Indien. Han är nu professor i Batavia. Af hans
arbeten må nämnas: Mekka (2 bd, 1888–89, jämte ett bd
fotografier), C. Landbergs studien geprüft (1887),
Studiën over Atjèhsche klank- en schriftleer (1892)
och De Atjèhers (2 bd, 1894).
Snufveläder. Se Uggleved.
*Snussi, riktigare Senusi, muhammedansk orden eller
sekt, stiftades 1837 i Mekka af en
algerisk skriftlärd Sidi Muhammed ben Ali
es-Senusi (f. i närheten af Mostaganem 1791
l. omkr. 1813, d. 1859), men då hans försök att vinna
araberna för sina reformer slogo fel, förlade han
sin verksamhet till Barka och grundade vid El Beida,
20 km. ö. om Bengasi, sin första sauja, på en gång
kloster, moské, akademi, sjukhus och fästning. Massor
af flyktingar och politiska missnöjda strömmade
till från Nord-Afrikas muhammedanska stater, det ena
klostret uppstod efter det andra, och inom få år var
hela trakten öfversållad af nybyggnader tillhöriga
senusiterna, hvilka kunde betrakta sig som landets
egentliga herrar. För större trygghets skull flyttades
högkvarteret 1855 till oasen Faradgah, n. v. om
Siva, der, i Djarabub, stiftarens son, Sidi Muhammed
el-Mahdi (f. 1842), har sin hufvudstad med kloster,
kaserner, arsenaler, magasin och verkstäder, och der
han utöfvar en makt, som gör sig känbar från Eufrat
och Tigris till Marokko och långt in i Sudan. De
underordnade medlemmarna af orden,
kuan, hvilka alla äro inregistrerade, äro skyldiga
sina närmaste öfverordnade, mokaddem och ukil i hvarje
provins blind lydnad, och dessa äro endast viljelösa
slafvar inför stormästaren eller kalifen, såsom
han låter kalla sig. Denne står i förbindelse
med alla klosters föreståndare, har agenter i
Mekka, Konstantinopel, Paris och sannolikt i andra
hufvudstäder i europ. land, som stå i beröring med
den muhammedanska befolkningen, och ingenting af vigt
försiggår i Europa eller offentliggöras i tidningar,
hvarom han är okunnig. Orden har skenbart intet
politiskt mål: dess syfte är att sammanföra hela den
muhammedanska verlden till ett teokratiskt samfund
oberoende af all verldslig myndighet, den fördömer
våldsamheter och hvarje politisk agitation och råder
sina förföljda bröder icke till uppror, utan till
frivillig landsflykt, men dess fasta organisation
gör den till en fruktansvärd motståndare. Kalifens
välrustade arsenaler i Djarabub ingifva respekt,
och senusiternas inflytande har gett sig till känna i
flere upproriska rörelser, i en tilltagande fanatism
hos den muhammedanska befolkningen gent emot de
kristna och framförallt i den olyckliga utgången
på europeiska expeditioner till Sahara. Jfr H.
H. v. Schwerin: »Muhammedanismen i Afrika» (1892).
Snyltdjur, snyltväxt. Se Parasit. 2.
Snytbaggen, zool. Se Snabelbaggar.
*Snårestad, socken. 1,219 har. 869 innev. (1897).
Snäcke kanal, en 1872–74 åstadkommen farled i
Dalsland, som förenar Ånimmen med Upperudsvattnet
(Hjerterudssunden) och har ett med Dalslands kanal, af
hvilken den kan betraktas som en utgrening, gemensamt
utlopp i Vänern vid Köpmannabro. Farleden, som har
endast 1 sluss, har en längd af 17,4 km., hvaraf den
bearbetade delens längd utgör 118 m. Djupet under
lägsta vattenståndet är 2 m., bottenbredden är 4,16
m. Anläggningskostnaden uppgick till 43,860 kr.,
deraf statsanslag 20,000 kr. Trafiken är ringa,
endast ett par hundra fartyg om året.
Snällvåg, detsamma som pyndare (se d. o.).
Snäppare. Se Åderlåtning.
*Snöplogfogde, Snöplogsafgift. Jfr
Väghållningsskyldighet.
Snörlefver. Se Lefversjukdomar, sp.
982–983.
*Snöstorp. 7,681 har. 2,929 innev. (1897).
Soanlaks (F. Soanlahti), lutherskt pastorat
i n. ö. delen af Viborgs län, Finland, Nyslotts stift,
har sina församlingsmedlemmar spridda öfver särskilda
grekisk-ortodoxa territoriella församlingar. A. G. F.
*Sobeln. Se ock Zobel.
*Sobranje. Om den bulgariska sobranjens
nuv. sammansättning m. m. se Bulgarien. Suppl.,
sp. 1226–27.
Soccolanti (Ital. Zoccolanti). Se Minoriterna.
Sociala frågan. Se Arbetarefrågan. Suppl.
Social-Demokraten, en i Stockholm sex gånger i veckan
sedan d. 1 April 1890 utkommande tidning, är organ
för norra distriktet af Sveriges socialdemokratiska
arbetare-parti. Den utgifves sedan d. 1 Dec. 1893
i 6-spaltigt format och kostar i Stockholm 7,50
kr. och i landsorten 9 kr. om året. Redaktörer hafva
varit Hj. Branting (1 April 1890–16 April 1892), C. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
