Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stenqvista ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till ett på gemensam väg utarbetadt
s. k. enhetssystem, som i vissa afseenden måhända
innebär ett framsteg framför de nämnda, men som
emellertid bibehållit den otillfredsställande
symboliska vokalbeteckningen. Sammanslutningens
främsta historiska betydelse torde blifva, att
genom densamma det föråldrade gabelsbergerska
systemets sträfvanden att i Tyskland efter hand
blifva allenaherskande för alltid definitivt
tillbakavisats. — Ett något senare försök att
likaledes sammansluta de tyska system, som hafva
bokstaflig vokalbeteckning, har deremot misslyckats,
ty visserligen utarbetades (1898) ett nytt sådant,
som kallat sig national-stenografien, baseradt på
de af bröderna von Kunowski uppställda principer,
men detta har icke eller endast delvis kring sig
kunnat ena de gamla vokalskrifvande systemen Arends,
Koller och det 1888 af d:r J. Brauns utgifna.
I Sverige hafva de senaste årens stenografiska
sträfvanden alltmera gått ut på att förenkla
systembyggnaden. Så genomförde 1891 den arendsska
skolan en ganska betydande systemförenkling, hvilken
den stödde på s. k. freqvensunclersökningar af
språket, hvarmed förstås undersökning i löpande text
af olika ljuds eller ljudförbindelsers förekomst i
språket, för att de oftast förekommande sedermera
vid systembyggnaden må kunna erhålla de enklaste
beteckningarna. Dessa freqvensundersökningar
hafva äfven derefter fortsatts af skolan för att
användas vid en under arbete varande ytterligare
systemförenkling. Om beaktansvärda sträfvanden mot
teoretisk enkelhet i systembildningen vittna ock
de två nya system, som sedan 1892 uppträdt i vårt
land, nämligen dels en svensk bearbetning af Brauns’
ofvannämnda, dels en af löjtnant O. W. Melin uppställd
s. k. förenklad snabbskrift. Båda hafva från Arends
upptagit principen om bokstaflig vokalbeteckning,
och deras uppträdande i Sverige, samtidigt med det
att det svensk-gabelsbergerska systemet alltmer vikit
undan, betecknar derför denna princips afgjorda seger
der. Brauns, som 1887 i Tyskland vann stenografisk
ryktbarhet genom ett arbete om fordringarna på en god
skolstenografi, har emellertid endast delvis lyckats
följa dessa fordringar i sitt system, hvilket för
öfrigt är deladt i tre stadier, elementarskrift,
korrespondensskrift och referentskrift, och
som för sin enkelhet och rätt logiska, delvis
språkvetenskapliga byggnad i grundstadiet vore ganska
tilltalande, om dessa principer äfven beherskade
de följande, hvilket dock ej är fallet. Äfven
i Melins system, vid hvars första uppställande
freqvensundersökningar lära hafva användts, men som
sedan dess undergått ganska betydande förändringar,
råder mycken teoretisk enkelhet, hvilken i förening
med en kraftig propaganda förskaffat det en rätt
stor spridning; deremot fäster det föga afseende vid
principen om att liknande ljud skola hafva liknande
tecken och torde äfven i öfrigt icke varit fullt
lyckligt i sitt teckenval. I korrekt återgifvande
af språkets ord äro båda systemen, särskildt det
melinska, det arendsska betydligt underlägsna; i fråga
om stenografisk tydlighet och lättlästhet torde ock
detsamma gälla.
— Den gabelsbergerska skolan har sedan flere år icke
mer haft eget organ i vårt land; deremot började den
arendsska skolans tidning »Hermes»
1899 sin 18:de och den melinska »Tidning för svensk
snabbskrift» sin 6:te arg. Den braunsska utgifver
emellanåt »Stenografiska meddelanden». Under några
år hafva derjämte inom den arendsska skolan utgifvits
tidningarna »Arendsbladet» (1888–96) och »V. N. S. T.»
(= Verldens nordligaste stenograftidning, Sundsvall,
1895–97). Läroböcker äro C. Lundgrens (i Arends’
system, 12:te uppl. 1898), Melins (6:te uppl. 1898)
och W. Brauns’ (3:dje uppl. 1896). Någon exakt
statistik öfver de olika skolornas anhängare torde
f. n. ej kunna gifvas. 1897 hölls i Stockholm den 6:te
internationella stenografkongressen, med omkr. 125
deltagare, frän olika land och system. S. C.
*Stenqvista. 5,408 har. 1,240 innev. (1897).
*Stenröse. Jfr Cairn. Suppl.
*Stensele. Pastoratets areal 8,358 qvkm. I S. 2,698
innev. (1897).
*Stenstorp. 1,941 har. 1,065 innev. (1897).
*Stensö. Det der 1851 resta Vasa-monumentet har
inflyttats till Kalmar stadspark. Å en sten vid
S. finnes en latinsk, af konung Ludvig XVIII under
hans vistelse i Kalmar 1804 författad inskrift (jämte
svensk parafrasering) med anledning af Gustaf Vasas
landstigning.
Stentor, zool. Se Trumpetdjurslägtet.
*Stenum. 2,810 har. 511 innev. (1897).
Stenvall, Alexis, finsk författare, född d. 10
Okt. 1834 i Nurmijärvi socken, Nyland, blef student
1857 samt egnade sig derefter åt skönliterära studier
och dramatiskt författareskap på finska språket,
hvarvid han begagnade författarenamnet Aleksis Kivi
(F. kivi = sten). Hans förnämsta dramer äro Kullervo
(1864), Nummisuntarit (s. å.), Kihlaus (1866) och
Lea (1869), hvilket sistnämnda stycke under stort
jubel uppfördes i Helsingfors. En i bred stil hållen
folklifsskildring är Seitsemän veljestä (1870). S. är
utmärkt genom kraftigt språk och poetisk flygt i
enskilda partier, men saknar förmåga af koncentration
och känsla för det passande. Han lefde under senare
delen af sitt lif i fattigdom och föll 1871 i obotligt
vansinne. Han dog d. 31 Dec. 1872 i Nurmijärvi.
M. G. S.
*Stenåsa. 4,376 har. 701 innev. (1897).
*Stephan, Heinrich von, erhöll 1895 statsministers
rang och afled d. 8 April 1897.
Stephanus. Se Stefan och Stefanus.
Stephanus Cassius, psevdonym. Se Wilde, J.
*Stephen, L., lemnade 1891 ledningen af »Dictionary
of national biography», af hvilket han utgaf 26 bd.
*Stephens, G., tog 1893 afsked från universitetet
och dog d. 9 Aug. 1895 i Köpenhamn.
Stepniak, Sergij, rysk skriftställare; hette
egentligen Sergij Michajlovitj Kravsjinskij, f. 1852,
d. i London 1895, deltog i de revolutionära rörelserna
i Ryssland på 1870-talet, var sedermera bosatt
utomlands och gaf en gripande skildring af despotismen
i Ryssland i en rad förträffliga skrifter, af hvilka
på svenska öfversatts »Det underjordiska Ryssland»
(1883) och »Under tsarens spira» (1887).
Stepperna, generalguvernement i ryska Central-Asien,
bildadt 1883 och omfattande provinserna Akmolinsk,
Semipalatinsk och Semirjetsjensk, af hvilka den
förstnämnda förut tillhörde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
