- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
2165-2166

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Taaffe ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


*3. Tamm, C. G. A., var vice ordf. i afdelningen
för industriutställningen af 1894 års komité för
afgifvande af betänkande ang. en allmän industri-
och konstutställning i Stockholm 1897 samt inlade
sedermera såsom generalkommissarie mycket stor
förtjenst om nämnda utställning.

*4. Tamm, F. A., erhöll 1897 professors titel. Sedan
1890 är han led. af Hum. vet. samf. i Upsala. T. har
vidare författat bl. a. Om lånord i svenskan av
blandat ursprung
och Nysvenska sammansättningar
med två lika starkt betonade stafvelser
(i
»Språkv. sällsk:s i Upsala förh.», 1889–91) samt
Om afledningsändelser hos svenska substantiv (i
»Skr. utg. af K. Hum. vet. samf.», 1897).

5. Tamm, Hugo Petrus Percival, godsegare, politiker,
filantrop, den föregåendes kusin, f. på Torreby,
Foss socken, Bohus län, d. 29 Juni 1810, blef 1859
student i Upsala och aflade 1865 jur. filos. examen,
men egnade sig derefter åt skötseln af ett vidlyftigt
landtbruk (T. eger bl. a. Fånö gods i Upland). Han
egnade sig derjämte tidigt och med stort intresse åt
allmänna värf. Han var 1885–93 led. af Första kammaren
för Upsala län och är sedan 1894 led. af densamma för
Jämtlands län. Redan vid sin första riksdag insattes
han som suppleant i statsutskottet och fr. o. m. 1886
har han alltjämt valts till medlem af detsamma. Han
har varit led. af skatteregleringskomitén (1879–81),
af komitéerna ang. revision af statens jernvägstaxor
(1887), ang. försäljning och tillverkning af margarin
(1888) och ang. Civilstatens pensionsinrättning
(1889–91) samt af skogskomitén (1896). Han var led. af
kyrkomötet 1893, vald för Upsala ärkestift. Han
är led. af Landtbruksakad. (1887) och hedersled.
af Upsala läns hushållningssällskap. Till sina
politiska åsigter är T. moderat-konservativ och
frihandlare. Tidens humanitetsidéer hafva i honom en
varm vän, förespråkare eller befordrare.

*Tammela tillhör sedan 1897 Borgå stift.

*Tammelin, F. O. V. — Fru Berta T. lemnade k. teatern 1887
och lärarinneplatsen vid Dram. teaterns elevskola
1892. — Rättelse: Fru T. spelade Brita Leijonhufvud
(ej hufvudrolen) i »Kung Märta».

*Tammerfors hade 25,338 innev. 1895.

Tampa, stad i nord-amerik. staten
Florida, den vigtigaste handelsplatsen i staten,
vid öfre änden af Hillsborough bay (östra armen af
Tampaviken af Mejikanska viken) och vid mynningen af
Hillsborough river. Omkr. 26,000 innev. Den omgifves
af limon- och apelsinplanteringar samt besökes mycket
såsom bad- och vinterkurort. Port T., på halfön,
som skiljer Hillsborough bay från Old Tampa bay,
är afgångsort för ångare till Key West, Havana, New
Orleans och Central-Amerika och var derför afgångsort
för trupper till Cuba under kriget 1898. Till följd af
vikens ringa djup går jernvägen (från Jacksonville)
på en bro omkr. 1,5 km. ut i viken.

*Tam-sui (nu japansk stad), äfven Taipei, är
genom jernväg förenadt med hufvudstaden Taipe (15
km. s. s. ö.), hvars hamn det är.

Tana (Dana), flod i Britiska Öst-Afrika, uppstår
på vestra sidan af Kenia, går i en stor båge s. om
detta berg, hvarunder den bildar flere väldiga fall
(Karl Alexander, öfver 100 m.,
Augusta Viktoria, Kiloluma och de stora Hargazo-fallen
nedanför flodens förening med bifloden Mackenzie
fr. v.), vänder sig efter ett slingrande östligt
lopp slutligen mot s. och mynnar ut genom en mycket
trång, knappast farbar passage mellan korallbankar
i Unguma- l. Formosaviken af Indiska hafvet under
2° 47’ n. br., sedan den 16 km. ofvanför genom
Belandsoni-kanalen sändt en del af sitt vatten till
floden Osi. Nedanför Baza (480 km. från kusten),
der den blir farbar med ångbåt, till mynningen har
T. en bredd af 300–700 m. och ett djup af 4–10
m. Flodbädden är flerestädes spärrad af öar.

*Tandem. Ordet trehjulig, r. 11., utgår.

Tandem, psevdonym. Se K. G. Wadström.

Tandjong Priok, hamn. Se Batavia. Suppl.

Tandläkareinstitutet, en i
Stockholm, i huset n:o 46 Malmskillnadsgatan, nyåret
1898 öppnad, af staten underhållen läroanstalt, der
tandläkareelever, mot en afgift af omkr. 605 kronor
för hela kursen, genomgå en 3-årig fullständig såväl
teoretisk som praktisk lärokurs och der de båda för
vinnande af legitimation såsom tandläkare erforderliga
examina afläggas. Den teoretiska undervisningen
meddelas i form af ordnade kurser i förening med
nödiga laborationer och dissektionsöfningar vid
Karolinska institutets fysiologiska, kemiska och
anatomiska institutioner. Den praktiska undervisningen
meddelas dels i form af kortare kurser, dels såsom
fortgående poliklinisk undervisning, dels medelst
laborationer. Den praktiska undervisningen skötes
af 3 lärare, biträdde af assistenter, och omfattar
tandkirurgi, tandfyllningslära samt proteslära och
tandreglering. Institutet står under Karolinska
institutets styrelse och förvaltning, och dess
verksamhet öfvervakas af en inspektor, som är en af
sistnämnda instituts professorer. 1897 års riksdag
beviljade institutet ett ordinarie årsanslag af 14,500
kr. till arvoden åt lärare m. fl. och ett extra anslag
af 5,000 kr. till lokalens inredning m. m., hvarjämte
institutet eger att af de studerandes afgifter använda
högst 5,800 kr. årligen till lokalhyra, uppvärmning,
materiel o. s. v.

*Tandläkarekonsten. Sedan 1898 gälla ändrade
bestämmelser för kompetens att praktisera såsom
tandläkare. Se Tandläkareinstitutet. Suppl. —
Polikliniken för tandsjukdomar upphörde
1898 i sammanhang med Tandläkareinstitutets
öppnande. Göteborgs tandläkareinstitut är upplöst.

Tanga, hamnplats i Tyska Öst-Afrika, vid Tangaviken,
midt emot ön Pemba, har omkr. 4,000 innev. (omkr. 100
européer) och en tysk protestantisk mission samt är
utgångspunkt för en jernväg till Usambara, föreslagen
att fortsättas till Speke-viken af Viktoria-sjön. I
närheten ligga tyska Tangabolagets, vesttyska handels-
och plantagebolagets m.. fl:s plantager.

*Tangermünde hade 9,059 innev. 1895.

*Tanguter. Enligt Przjevalskij lefva de bofaste
karatanguterna (de tanguter, som bo s. om floden
Si-ning, i Hoang-hos öfre dal) i polyandri, och
detta bruk synes utbreda sig äfven bland nomaderna;
äfven bland de sydligare tanguterna (kham-tanguterna,
kring Jang-tee-kiangs öfre lopp)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/1091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free