Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tekniska läroverk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
undervisningsanstalten 9,492 kr. Värdet af
telegrafverkets egendom utgjorde s. å. 16,920,254
kr. Den 1 Juli 1897 trädde i kraft ny taxa för
telegram från Sverige till utlandet på grund af beslut
vid 1896 års telegrafkonferens i Budapest.
Telegrampostanvisning. Se Postanvisning. Suppl.
*Teleki. — 4. S. T. föddes i Siebenbürgen 1845.
Telekron. Se Halda. Suppl.
Telematism, filos. Se Etelism. Suppl.
*Telemeter. En beskrifning på V. T. Unges telemeter
lemnas i art. Distansmätare. Suppl.
Teleobjektiv. Se Telefotograf. Suppl.
Teletsk-sjön (R. Teletskoje, Tatar. Altynnor),
sjö i södra delen af rysk-sibiriska guvern. Tomsk,
120 km. lång, 6 km. bred, 478 qvkm., ligger på
520 m. höjd och består af två mot hvarandra nästan
vinkelrätt ställda bäcken, förenade genom ett 0,6
km. bredt sund. Sjön, som upptager Basjkaus afflyter
genom Bija till Ob.
Tell Bastah. Se Belbes. Suppl.
Tellehake, krigsv. Se Hakebössa.
Tell el Amarna. Se Amarna. Suppl.
Tell Hum, ort i Galiléen. Se Kapernaum.
*Telugu talades 1891 af nära 20 mill. menniskor.
Telur. Se Halda. Suppl.
Tembuland, del af Kapkolonien, under namnet
Emigrant Tambookie land förenåd dermed 1877,
beläget vid sydöstra kusten mellan Griqualand East
och Pondoland i n. samt Transkaidistrikten i s.,
omfattar med hamnen S:t John (i Pondoland) 10,676
qvkm., med 180,431 innev. (1891), deraf 173,700
bantunegrer (tembu- l. amatembukaffrer). Det är ett
för jordbruk och boskapsskötsel lämpligt land och
har äfven stenkolslager. Hufvudort är Umtata,
vid floden med samma namn.
*Temes. 1. Floden har en längd af 435 km.
*Temesvár upphörde 1892 att vara fästning.
*Temesvár-banatet. Se Banat (äfven i Suppl).
*Temir Kan-Sjura hade 9,208 innev. 1897.
Tempelhof [-håf], by i preuss. regeringsomr. Potsdam,
2 km. s. v. om Berlin, med flere jernvägar och
spårvägar förbunden med Berlin. Omkr. 5,000 innev.
(med Hasenheide). Omtyckt sommarvistelse- och
förlustelseort. Norr derom Tempelhoferfeld,
exercisplats för Berlins garnison.
Tempera. Se Temperamåleri.
*Temperatur. 1. Fys. Om den s. k. kritiska
temperaturen se Värme.
Templarorden, ett af en svensk-amerikan Ad. Petersson
i Amerika 1883 bildadt ordenssamfund, som i likhet
med goodtemplarorden (se d. o.), hvars arbetssätt
och organisation den lånat, om än i förenklad
form, är en nykterhetsförening, men derjämte
en lifförsäkringsanstalt, hvilken i olikhet med
goodtemplarordens 1889 bildade sjelfhjelpsförening
utgör en integrerande del af orden. Den, som till
följd af brutet nykterhetslöfte eller af annan
orsak utgår ur orden, går miste om delaktighet
i lifförsäkringen, men det är å andra sidan
intet tvång att ingå i denna. Det första »tempel»
(lokalförening) i Sverige bildades i Göteborg d. 3
Febr. 1884, och d. 23 Nov. 1885 stiftades derstädes
Sveriges »stortempel»,
motsvarande goodtemplarordens
storloge. Lokalföreningarna hafva sammanslutit sig
till »distrikttempel» (provinsförbund, f. n. 20)
och sända ombud såväl till det en eller flere gånger
om året sammanträdande distrikttempelmötet som till
det årligen mötande stortemplet. Ända från första
tiden har orden haft till chef målaremästaren
C. E. Lannerdahl. 1898 funnos 37,521 medl. i
698 tempel och i lifförsäkringsfonden 9,500
medl. T. o. m. 1898 hafva sammanlagdt utbetalats
omkr. 1,5 mill. kr. i lifforsäkringar; reservfonden
uppgick d. 1 Febr. 1899 till omkr. 70,000 kr.
Temporära stjernor. Se Variabla stjernor.
Temuco. Se Cautin. Suppl.
*Tenala tillhör sedan 1897 Borgå stift.
Tenampua. Se Comayagua. Suppl.
*Tenasserim hade 978,073 innev. 1891. Hufvudstad
är Maulmain.
*Tenedos har en areal af 42 qvkm., med 4,140
innev. (1888).
*Tenerife hade 109,400 innev. 1888, men beräknades af
britiske konsuln 1892 hafva endast 95,000; minskningen
beror på stark utvandring.
*Tengene. 2,409 har. 1,379 innev. (1897). Ett område
omkring Grästorps jernvägsstation skall under vissa
vilkor fr. o. m. år 1900 utgöra särskild kommun
och köping.
Tengri-nor (Tibet. Nam-tso), sjö i södra Tibet, 125
km. n. n. v. om Lhasa, på 4,850 m. höjd (enl. Bonvalot
och Henrik af Orléans), har en längd i s. v.–n. ö. af
80 km. och en bredd af 25–40 km. Vid sjön finnas
kloster och andra heliga orter, som mycket besökas
af pilgrimer. Sjön har aflopp genom Naktsju.
*1. Tengström, J. Hans vittra skrifter i urval
jämte en inledande lefnadsteckning utgåfvos
1899 af M. G. Schybergson i »Skrifter utg. af
Sv. lit. sällsk. i Finland», bd 41. (Rättelser:
i hufvudart., sp. 1579, r. 8, står 1775 bör vara
1776 och å sp. 1582, r. 16, står s. å. bör vara 1821.)
*4. Tengström, J. J. — Hans son Johan Robert dog 1847.
Tenhola, finsk namnform. Se Tenala.
Tennaelf, biflod till Ljusnan (se d. o.).
Tenne, flod. Se Faleme. Suppl.
*Tennessee hade 1890 endast 332 pers. födda i Sverige;
430,881 voro färgade. Industriens produktionsvärde
uppgafs s. å. till 72,3 mill. doll., mest för qvarnar,
sågverk samt jern- och stålverk. Jernvägarna hade
1896 en längd af 4,973 km. Statsskulden 1895 var 19,67
mill. doll., den beskattade förmögenheten 361 mill.
*Tennyson, A., dog i Aldworth d. 6 Okt. 1892 och
begrofs i Westminster abbey. Jfr Waugh: »Lord T.,
a study of his life and work» (1892).
Tennäs. 2,140 qvkm. 1,613 innev. (1897).
Tenojoki, finsk namnform. Se Tanaelf.
Tenor-basun. Se Basun.
*Tensta. 10,476 har. 1,381 innev. (1897).
*Teosofiska samfundet. Efter fru Blavatskys död
(1891) öfvertogs den andliga ledningen af samfundet i
Europa och Indien af Mrs Annie Besant och i Amerika
af Mr Judge. Efter en tid utbröt emellertid schism
dem emellan, som ledde till att Judge och en mängd
anhängare, hufvudsakligen i Amerika, år 1895 bröto
sig ut ur samfundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
