Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tesnar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vibrationer af mycket högt svängningstal, hvilka ej
skulle i så hög grad, som de förut kända, skilja sig
från ljusvibrationer och derför kunde tänkas vara i
relativt hög grad egnade att framkalla ljus på ett
ekonomiskt fördelaktigt sätt. T. konstruerade för
detta ändamål vexelström-maskiner, som gåfvo ända
till 10,000 vexlingar i sekunden. Ännu vida närmare
sitt mål kom T. genom att konstruera en egendomlig
transformator, i hvilken den primära (genererande)
strömmen utgjordes af urladdningarna mellan en
medelst ett induktorium eller en vexelström-maskin
matad laddflaskas båda beläggningar. Dessa voro
förenade med en spiral af grof koppartråd i några få
hvarf. De nämnda urladdningarna, hvilkas svängningstal
vexlade mellan 100,000 och 1,000,000 i sekunden,
fingo uppväcka en sekundär ström af högre spänning
i en annan spiral med flere hvarf vindningar,
skild från den förra genom ett isolerande lager
af fuktfri olja. Denna s. k. sekundärspirals ändar
utgjorde de båda poler, från hvilka de s. k.
Teslaströmmarna utgå. Dessa strömmar visa mycket egendomliga
verkningar på grund af sina utomordentligt höga
svängningstal och spänningar. Från en metalltråd,
som står i beröring med den ena polen, formligen
sprutas elektriska gnistor ut åt alla håll i
luften under ett egendomligt fräsande. Sättes ett
s. k. Geisslerrör (hvarur luften till största delen
är urpumpad) i förbindelse med den ena polen genom
en ledare, hvartill också menniskokroppen kan tjena,
i hvilket fall man vanligen med ena handen berör
polen och med den andra fattar Geisslerröret, så
utstrålar från detta ett intensivt sken. Mot alla ur
föregående erfarenheter dragna slutsatser visade sig
menniskokroppen, som vid dylika försök genomilades
af Teslaströmmar, ej lida men af dessa. Man har
förklarat denna egendomlighet så, att strömmar af
mycket högt vexeltal gå fram endast på de ledande
kropparnas yta. Förenas hvardera polen med sin
kopparplåt och införes mellan dessa Geisslerrör, börja
dessa glöda, oaktadt de ej stå i ledande beröring
med polplåtarna. T. har sökt grunda en elektrisk
belysningsmetod på denna omständighet. Emellertid
har den ej visat sig ekonomisk, hvilket T. förmodade
bero derpå att gaserna (i Geisslerrören) hafva
ytterst ringa förmåga att utstråla ljus. T. försökte
derför att bringa andra kroppar att glöda under
inverkan af sina strömmar. Förmånligast fann han kol
inneslutet i Geisslerrör vara. Dylika lyskroppar
kallas Teslalampor. De skilja sig till det yttre
från vanliga glödlampor derigenom att endast den
ena änden af koltråden (och ej båda) är förenad
med en strömtillförande kontakt. Denna lampa
har emellertid icke lyckats konkurrera med förut
brukliga belysningsmedel. Med Teslaströmmarna
kan man göra en mycket stor mängd andra teoretiskt
intressanta och glänsande försök, hvilka lika litet
som de förut nämnda ännu ledt till några nämnvärda
praktiska resultat. T. har äfven utfört åtskilliga
konstruktioner af praktisk betydelse, men mindre
intresse. S. A–s.
Tešnar, J. F. Se Vendiska literaturen, sp. 531.
*2. Tessin, N., d. y., är upphofsman till det
praktfulla altare i barockstil — länge ansedt för
det skönaste i Danmark — som finnes i Vor frelsers
kirke i Köpenhamn och hvars mästare länge varit
föremål för gissningar. Tessin nedsände modellen
till altaret 1695 till Köpenhamn, hvilken följdes
med stor noggranhet vid det långt senare utförandet
(det invigdes först 1732). Upptäckten gjordes
af K. Warburg genom studium af några T:s koncept
till bref till grefve Knuth (1695), förvarade i
svenska Riksarkivet. (Jfr O. Nielsens och P. Kobkes
monografi »Vor Frelsers Kirke i Kjöbenhavn»,
1896.) T:s teckningar till altaret, som finnas i
Sveriges Nationalmuseum, meddelades genom Warburg
i »Tidsskr. for kunstindustri» (1897) och bevisa
ytterligare huru noga T:s modell följts. — Det af
T. uppförda Hofstallet nedrefs 1893–94.
*Tetanus. Om tetanusbacillen och botemedel mot
densamma se Bakteriologi. Suppl., sp. 540.
Tetawin. Se Tetuan.
*Teufelsbrücke. Den gamla bron nedstörtade 1888.
Teufelsmüller [töfjffels-]. Se Müller, F. (sp. 550).
Teunisse [tön-], K. Se Anthoniszoon. Suppl.
Teuva, finsk namnform för Östermark.
*Tewfik dog d. 7 Jan. 1892 och efterträddes af
sonen Abbas.
*Texas [uttalas texas]. Af 1890 års folkmängd
voro 488,171 färgade; 2,806 uppgåfvos vara födda
i Sverige. För 1896 beräknades folkmängden till
2,838,263 pers. Antalet indianer på reservationer
var endast 290 år 1895. Den odlade jorden upptog 1890
8,3 mill. har. Kreatursstocken uppgafs s. å. till 6,2
mill. nötkreatur, 3,5 mill. får, 2,25 mill. svin, 1
mill. hästar och 227,000 åsnor och mulor. Industrien
är numera mycket mångsidig. 1890 funnos tillsammans
5,270 fabriker, med 40,000 arbetare och ett
tillverkningsvärde af 70,5 mill. doll. Till kongressen
sänder staten nu 13 representanter. Jernvägarna hade
1896 en längd af 15,316 km. Statsskulden var 1895 3,99
mill. doll., den beskattade förmögenheten 865 mill.
Texcoco. Se Tezcuco.
*Tezcuco. Om torrläggningen af sjön se Mejico. Suppl.
Te-ärenpris. Se Veronica.
*Thalén, T. R., erhöll 1896 afsked från professuren.
Thalheim, K. B. von. Se Dahlheim.
Thallo, Grek. mytol. Se Horerna.
*Thames. Vattenmängden vid Lechlade är i
medeltal endast omkr. 3,000 kbm., vid Teddington
12,000. Flodområdet torde vara något mindre än det
uppgifna, omkr. 13,000 qvkm. Endast genom slussar
(tills. 33 ofvanför Teddington) kan flodfarten
uppehållas till Lechlade.
Thames [täms], stad. Se Grahamstown. Suppl.
Thasos gafs 1841 af sultanen till Muhammed Ali
i Egypten, hvars förfäder härstammade från ön,
och förvaltas af en egyptisk guvernör jämte ett af
befolkningen valdt råd.
*Thayer, A. W., dog 1897.
Théâtre libre [tea’ttör li’bör], Fr. (»fri teater»),
namn på en af hr Antoine i Paris på 1880-talet
inrättad skådebana, hvilken upptager stycken, som på
grund af sitt alltför realistiska, innehåll eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
