Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vestkinde ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Vestra Sönnarslöf. 2,507 har. 1,238 innev. (1897).
*Vestra Tollstad. 3,383 liar. 740 innev. (1897).
*Vestra Tommarp. 625 har. 214 innev. (1897).
’Vestra Tunhem. 9,425 har. 3,064 innev. (1897).
*Vestra Vemmerlöf. 708 har. 312 innev. (1897).
*Vestra Vingåker. 34,556 har. 8,088 innev. (1897).
*Vestra Vrarn. 5,585 har. 2,513 innev. (1897).
Vestra Värends domsaga, i Kronobergs län. omfattar
Allbo härad. 1,589 qvkm. 29,002 innev. (1897).
Westray [oäfstre], enaf Orken-öarna (sed. o.).
Vestro-bothnienses, Nylat. Se Angermanni. Suppl.
*West Virginia beräknades 1896 hafva 875,000 innev. Af
1890 års folkmängd voro 32,717 färgade och 18,883
födda i utlandet (endast 72 i Sverige). Af stenkol
brötos 1894 11,e mill. ton och af petroleum erhöllos
8,4 mill. fat. Jernvägarna hade 1896 en längd af 3,319
km. Statsskulden var 1895 ingen, och den beskattade
förmögenheten 220 mill. doll.
*Veta. 2,121 har. 866 innev. (1897).
Ve’teli, finsk namnform. Se Y e til.
^Vetenskapsakademien. Sp. 765, r. 32 uppifr., står
1878 läs 1880.
’"Vetenskaps- och vitterhetssamhället i
Göteborg. Sekreterare är fr. o. m. 1897
prof. P. J. Yising.
*Veterinär. I Sverige funnos i Jan. 1899
334 veterinärer. Af dessa voro, utom lärarna
vid Yeterinärinstitutet och föreståndaren för
veterinärinrättningen i Skara, 30 militärveterinärer,
5 fält-vefcerinärstipendiater, 32 länsveterinärer,
2 lärare vid landtbruksinstituten, 2
stuteriveterinärer. 2 stads veterinärer,
118 distriktsveterinärer, 77 legitimerade
privatveterinärer och 57 icke legitimerade
(från Skara veterinärinrättning utexaminerade)
veterinärer. En på arkivstudier grundad framställning
af svenska veterinärväsendets historia intill
1812 förekommer uti 0. E. A. Hjelte »Svenska och
finska medicinalverkets historia 1663- 1812»
(1891-93). Se vidare: Heurgren: »Utkast till
Sveriges veterinärhistoria» (1889) och E. Schoug:
»Några blad ur vår veterinärhistoria» (1896).
c. A. L.
* Veteri närinstitutet. Undervisningen bestrides
numera (1899) af fem professorer, en lektor, en
adjunkt och en instruktionssmed samt af två extra
lärare. Uti det för institutet gällande reglementet
af d. 24 Maj 1867 hafva ändringar blifvit föreskrifna
genom k. kung. d. 22 Dec. 1892 och d. 8 Dec. 1893.
Vetlefjorden. Se Balestrand.
*Veto. Jfr Lokalt veto. Suppl.
*Vette härad. 46,690 har. 11,751 innev. (1897).
*Vexelström 1. alternerande elektrisk ström, fys. I
flere för praktiken vigtiga fall är vexelströmmen
öfverlägsen den likriktade strömmen, i det att den
förra lätteligen kan genom förmedling af transformator
(se d. o., äfven i Suppl.) omvandlas till en likartad
ström af gifven spänning, hvilket ej är fallet med den
likriktade strömmen. Yid den alltmer öfverhandtagande
transporten till industricentra af kraft från aflägsna
- och derför billiga - kraftkällor (t. ex. vatten-
fall) är det ekonomiskt fördelaktigt att använda
strömmar af hög spänning, som emellertid, på grund
af vådan vid deras handterande, ej lämpligen kunna
inledas i hus, utan förut måste »transformeras
ned» till strömmar af låg spänning. I detta fall
användas derför vexelströmmar. Såsom en egendomlig
afart af vexelströmmar kunna de s. k. flerfas- L
polyfasströnimarna anses, vid hvilka dynamomaskinen
alstrar flere vexelströmmar. Den vanligaste
sorten af dessa äro trefasströmmarna, vid hvilka
dynamon levererar tre strömmar, hvar och en på sin
ledningstråd, så att strömmens styrka i en af trådarna
är lika med summan af strömstyrkorna i de båda andra
trådarna, men af motsatt tecken. Dessa hafva funnit
stor användning, särskildt vid kraftöfverforing. Då
vexelström för åtskilliga ändamål, såsom elek-trolys,
är oanvändbar och för andra, såsom elektrisk belysning
med båglampor, ger mindre goda resultat, förvandlar
man i dylika fall vexelströmmen till likriktad ström
(stundom kallad »likström») med hjelp af särskilda
s. k. »vexelströms-likströms-transformatorer». Till
vexelströmmarna höra också Tesla-strömmarna
(se Tesla, Suppl.), men de hafva ännu
ej fått nämnvärd praktisk användning.
S. A-s.
Vexin [veksä’ng], franskt landskap (omkr. 2,000
qvkm.), deladt af floden Epte i det till
prov. Isle-de-France hörande Y. Fran9ais, med
hufvudstaden Pontoise, och Y. Norrnand, med
hufvudstaden Gisors. Det är nu deladt mellan
depart. Seine-inférieure, Eure, Seine-et-Oise
och Oise.
Vexionensis. Se Magni, Jonas.
Vexiö hade 7,316 innev. 1897. Taxeringsvärdet
1898 var 8,467,600 kr., deraf 487,400 kr. för
jordbruksfastighet. Stadens tillgångar upptogos 1896
till 1,067,657 kr. och skulderna till 732,555 kr. Pr
bevillningskrona utdebiterades kr. 3,34 för kommunala
behof. Antalet fabriker uppgafs 1896 till 18, med
412 arbetare och ett tillverkningsvärde af 605,000
kr. Kyrkan reparerades å nyo 1898. Det högre allmänna
läroverket är fullständigt endast på latinlinien, med
reallinie t. o. m. 5:te klassen. Döfstumsskola (för
andra distriktet) finnes sedan 1896 (den enskilda i
Rephult upphörde med 1894 års utgång). »Smålänningen»
har upphört, men »Alfvesta tidning» och »Hemmets
vän» (båda 1 gg i veckan) hafva tillkommit. Vid val
till Andra kammaren är staden egen valkrets. Den i
V. sedan någon tid tillbaka befintliga afdelningen
af mosaiska församlingen i Kalmar bildade 1898 en
särskild församling (omkr. 40 pers.). 1895 öppnades en
43 km. lång jernväg till Klafreströms bruk. Sedan 1897
har V. äfven direkt jernvägsförbindelse till Ronneby
medelst V.–Tingsryds jernväg och dess fortsättning
Bredåkra–Tingsryds jernväg.
Vexiö–Alfvesta jernväg, normalspårig, 18 km. lång,
tillhörig Vexiö–Alfvesta jernvägsaktiebolag,
sammanbinder Vexiö med södra stambanan och öppnades
d. 3 Juli 1865. För anläggningen har lemnats lån af
statsmedel å 434,000 kr. J. L.
Vexiö-Klafreströms jernväg, smalspårig (0,891
m.), 43 km. lång, tillhörig V.-Klafreströms
jernvägsaktiebolag, öppnades d. 25 Nov. 1895. J. L.
Vexiö landsförsamling. 7,466 har. 2,048
innev. (1897).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
