Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Acetylin-gasverk - Achab. Se Ahab - Achæer, forngrekisk folkstam. Se Akéer - Achæmenider. Se Akemenider - Achæus, grek. myt. Se Achaios - Achaios, grek. myt. - Achaja, forngrekisk stat - Achal Tekke, oas och krets i det ryska, 1883 upprättade transkaspiska distriktet - Achalzik l. Achiska, befäst stad i asiatiska Ryssland - Achamot, ett gnostiskt ord - Achard, Franz Karl - Achard, Louis Amédée Eugène - Acharius, Erik - Acharius, pseudonym för F. V. Scholander - Acharnar, stjärna af första storleken. Se Eridanus och Stjärna - Achates, grek. myt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
klockan är förbrukad, sjunker denna, tills stången
T stöter mot skifvan K; då öppnas ventilen E, och
karbid faller ned i vattnet, där gas utvecklas. Den
bildade gasen lyfter klockan, hvarvid ventilen E
åter slutes till följd af stångens egen tyngd. Gasen
uttages genom kranen I, kalkslammet genom J och vatten
inmatas genom M.
Innan den på ett eller annat sätt erhållna
acetylengasen användes, måste den renas från
hälsoskadliga inblandningar, såsom svafvelväte,
fosforväte m. m., och hafva härför många slag
af s. k. reningsmassa uppfunnits. Angående för
acetylengas konstruerade brännare se Gasbrännare. Se
vidare Malmborg, "Om acetylenbelysning" (1899).
G. D.
Achab. Se Ahab.
Achæer, forngrekisk folkstam. Se Akéer.
Achæmenider. Se Akemenider.
Achæus, grek. myt. Se Achaios.
Achaios (grek. Achaios, lat. Achæus), grek. myt.,
enl. sagan akéernas stamfader, son till Xuthos. Se
Hellen.
Achaja (grek. Achaia, lat. Achaia), forngrekisk stat
på norra kusten af Peloponnesos, längs Korintiska
viken. Landet beboddes först af jonerna och kallades
då Aigialeia, men togs sedan i besittning
af akéerna och fick efter dem namnet Achaja. Det
var då deladt mellan tolf städer, som bildade ett
statsförbund, det akaiska l. akeiska förbundet. De
förnämsta voro Aigion och Helike. (Se Akéer.) – I det
nuvarande konungariket Grekland bildar A. tillsammans
med Elis en nomarki, omfattande 5,075 kvkm. med
144,800 inv. (1896). Hufvudstad Patras.
Achal Tekke, oas och krets i det ryska, 1883
upprättade transkaspiska distriktet, mellan öknen
Karakum i n. och persiska prov. Korasan i s.,
består af en omkr. 250 km. lång, smal landsträcka
längs Kopet-dag från Kisil-Arvat till Seraks
och genomlöpes i hela sin längd af transkaspiska
banan. Hufvudstad är Askabad. Kretsen omfattar
36,400 kvkm., med omkr. 90,000 inv., de fleste
tekke-turkmener, ett folk, som länge hade oroat
de kringboende folken genom sina röfverier, innan
ryssarna beslöto att kufva dem. Detta lyckades
dock först efter flere fruktlösa expeditioner
1881, då det befästa Gök-Tepe i jan. efter
formlig belägring stormades af general Skobelev.
J. F. N.
Achalzik l. Achiska, befäst stad i asiatiska
Ryssland, guvern. Tiflis, 100 km. n. om Kur. 15,387
inv. (1897). Staden jämte distriktet af samma namn
tillföll ryssarna genom freden i Adrianopel 1829.
Achamot, ett gnostiskt ord, som Stagnelius nyttjar i
betydelsen "materiens idé, den ursprungliga synden,
demiurgens moder".
Achard, Franz Karl, tysk kemist och fysiker,
uppfinnare af hvitbetssockertillverkningen,
föddes 1753 i Berlin och blef 1782 direktör för
därv. vetenskapsakademis fysikaliska klass. Stödjande
sig på Marggrafs rön att hvitbetan innehåller
socker, började A. omkr. 1786 en serie mödosamma
odlingsförsök på sitt gods och erhöll slutligen genom
Fredrik Vilhelm III medel att inköpa godset Kunern i
Schlesien, där han 1796 anlade den första fabrik för
tillverkning af hvitbetssocker. 1812 inrättades där
en läroanstalt i ämnet. Tillverkningsmetoderna äro
än i dag väsentligen de af A. fastställda. A. skref
bl. a. Die europäische zuckerfabrikation aus
runkelrüben (3 bd, 1809; 2:dra uppl. 1812).
Död 1821.
Achard [a*ar], Louis Amédée Eugène, fransk publicist
och romanförfattare, f. 1814 i Marseille, d. 1875 i
Paris, egnade sig från 1838 åt skriftställarebanan,
arbetade i ultrakonservativa tidningar och vann under
pseudonymen Grimm framgång med sina första, kvicka
och pikanta Lettres parisiennes samt romanen Belle
Rose (1847; ny uppl. 1865). Denna efterföljdes af en
stor mängd behagligt och ofta humoristiskt skrifna
romaner, bland hvilka de bästa äro La chasse royale
(1849–50; ny uppl. 1858), Les petits-fils de Lovelace
(1854), La robe de Nessus (s. å.) och Les misères d’un
millionnaire (1861). I Récits d’un soldat (1871)
skildras Paris’ belägring. A:s noveller (bland
hvilka åtskilliga öfversatts till svenska) stå i
konstnärligt afseende högre än hans romaner. Hans små
lustspel äro föga betydande. A. utarbetade åtskilliga
resehandböcker i "Bibliothèque des chemins de fer".
(E. F-T.)
Acharius, Erik, läkare, naturforskare, f. 1757
i Gäfle, blef 1773 student i Upsala, där han
under under några år idkade studier. Han vistades
sedan i Stockholm, studerade naturvetenskaper
och medicin samt användes af Vetenskaps-akademien
som ritare. A. genomgick 1782 medicinska examina
i Lund, blef 1785 stadsläkare i Landskrona,
1789 provinsialläkare i Östergötland och 1795
föreståndare för det nya kurhuset i Vadstena
samt erhöll 1803 professors fullmakt. Han blef
led. af Fysiografiska sällsk. i Lund 1795, af
Vet. akad. 1796, af Linnean society i London 1801 och
af Vetenskapssocieteten i Upsala 1810. Död 1819 i
Vadstena. – Genom sitt intresse för botaniken ådrog
A. sig sin lärare Linnés synnerliga uppmärksamhet
och välvilja. Särdeles ryktbar blef A. för
sitt reformerande studium af klassen Lichenes,
lafvarna, bland kryptogamerna. A. utarbetade för
dessa växtalster en ny klassindelning, tillade
nya släkten och arter, bestämde deras karaktärer
samt utgaf flera högst värdefulla arbeten på
detta område: Lichenographiæ Sueciæ prodromus
(1798); Methodus lichenum (1803); Lichenographia
universalis (1810); Synopsis methodica lichenum
(1814) samt dessutom en stor mängd smärre uppsatser
i Vet. akad:s handlingar, Landtbruksakademiens
annaler m. fl. periodiska skrifter. Ett växtsläkte,
Acharia, flere arter, såsom Rosa Acharii, Conferva
Acharii m. fl., samt en insekt, Tortrix achariana,
bära hans namn. – A. var äfven utmärkt såsom en
nitisk och skicklig läkare. Kurhuset i Vadstena
inrättades efter hans förslag och anordning.
G. L-M.
Acharius, pseudonym för F. V. Scholander.
Acharnar, stjärna af första storleken. Se Eridanus
och Stjärna.
Achates (grek. Achates, lat. Achates), grek. myt.,
Æneas’ följeslagare, af Virgilius kallad fidus
A., den trogne A., en benämning, som nu användes
ordspråksvis liktydigt med en trogen kamrat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
