Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Afdankning. Se Aftackning - Afdelning, afdelande; del af ett helt. 1. Krigsv. - Afdelning. 2. Sjöv. - Afdelning. 3. Tekn. - Afdelning. 4. Skogsv. - Afdelning. 5. Vid Helsingfors universitet - Afdikning, landtbr. - Afdrag, boktr. - Afdrift. 1. Krigsv. - Afdrift. 2. Sjöv. - Afdriftskvadrant. Se Pejlkvadrant - Afdrifva. 1 Metall. kem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Afdankning. Se Aftackning.
Afdelning, afdelande; del af ett helt. 1. Krigsv. Ett
svenskt fält-, positions- eller fästningsbatteri
delas i afdelningar, hvardera med två pjäser (vid
fästningsartilleriet äfven med en pjäs). Vid fält-
och positionsartilleriet är afdelningschefen i
regeln subalternofficer, vid fästningsartilleriet
äfven underofficer eller konstapel.
E. N.
En krigsbrokolonn delas i två af delningar,
hvilkas chefer äro subaltern- eller
underofficerare. Fälttelegrafkåren exercerar och
mobiliserar på fälttelegrafafdelningar, hvardera
under en subalternofficers befäl. Vid hvardera
af Svea och Göta ingenjörkårer finnes en tyg- och
minör-afdelning, vid fälttelegrafkåren finnes en
tyg- och park-afdelning och vid Bodens ingenjörkår
en minör-, tyg- och park-afdelning; hvardera af
dessa afdelningar står i regeln under befäl af en
kapten. Vid truppstyrka, som ej är indelad till
truppförband eller som understiger ett kompani,
användes ordet "afdelning" såsom lystringsord, när
marsch skall anträdas eller upphöra.
L. W:SON M.
2. Sjöv. a) Ett mindre antal örlogsfartyg
under gemensam befälhafvare, afdelningschef
(kommendör eller kommendörkapten). Afdelning är
icke någon "taktisk" enhet, utan bildas
inom svenska flottan företrädesvis af skolfartyg
("skjutskoleafdelningen", "skeppsgosseafdelningen"
o. s. v.). Å fartyg, från hvilket
afdelningschef af kommendörkaptens grad utöfvar sitt
befäl, föres jämte örlogsvimpeln ett särskildt
afdelningschefstecken. Afdelningschef, som är
kommendör, för däremot örlogsstandert.
b) För manskapets yrkesutbildning är sjömanskåren
(1903) delad i sex "afdelningar". Se Sjömanskåren.
H. W-L.
3. Tekn. Vid en för trafik öppnad järnvägslinje
benämning på den del af järnvägen (sällan öfver 40
km.), hvarå bevakningsbefälet är anförtrodt
åt en banmästare. Flera afdelningar bilda en
bansektion, och hvarje afdelning omfattar flera
bansträckor. Äfven en under byggnad varande
järnvägslinje plägar indelas i afdelningar, af
olika längd alltefter arbetets art och omfång.
Den tekniske ledaren af hvarje sådan afdelning
kallas afdelningsingenjör.
H. L.
4. Skogsh. Vid uppmätning och kartläggning af
en skog benämning på det område därinom, som till
ståndortens (jordmånens och lägets) egenskaper
skiljer sig från den kringliggande marken och å
kartan särskildt inprickas. Gränserna mellan
afdelningarna utgöras därför ofta af kärr, mossar,
berg m. m. En afdelning kan bestå af flera till
skogens beskaffenhet och ålder olika bestånd, men
stundom komma de båda begreppen att sammanfalla.
F. L.
5. Vid Helsingfors universitet äro de studerande
efter sin hembygd fördelade i sju "afdelningar",
förut (till 1828) kallade "nationer". – Vid Lunds
universitet var skånska nationen på sin tid (1833–89)
delad i sex afdelningar.
Afdikning, landtbr. De flesta växter fordra för
en sund och riklig utveckling, att den jord, hvari
de växa, befrias från öfverflödigt vatten, och en
tillfredsställande afdikning är därför en åtgärd
för att öka bördigheten hos åker, äng och äfven
skogsmark. I en af vatten genomdränkt jord kan
nämligen luftens syre ej intränga, och till följd
däraf hindras den förmultning och förvittring,
genom hvilka näring frigöres åt växterna, och i
stället försiggå förruttnelse
och bildning af sur mylla samt desoxidationsprocesser,
hvarigenom uppstå för växterna skadliga ämnen. Den
vattenuppfyllda jorden är dessutom kall till följd af
den från densamma fortgående starka afdunstningen, som
binder en del af jordens värme. Dylik jord är därför
otjänlig för de odlade växterna och de mer fordrande
bland de vilda, under det att mindre ömtåliga
ogräs och sumpväxter å densamma kunna få en kraftig
utveckling. En omsorgsfull afdikning af alltför våt
jord är därför det första grundvillkoret för denna
jords vidare förbättring; förr än den verkställts,
lönar sig föga att vidtaga andra förbättringar,
likasom också gödslingens verkan är ringa på jord,
som ej fått behöflig afdikning.
Endast sällan är jord af naturen så torr, att
afdikning är obehöflig. Stundom kan på lätt jord en
tillfredsställande torrläggning åstadkommas genom
uteslutande öppna diken: back- eller laggdiken,
afledningsdiken, afskärningsdiken och afloppsdiken
(se d. o.). Vanligare är att dessa blott kunna skydda
den odlade jorden från öfversvämning af dagvatten och
afskära från högre liggande mark kommande källsog,
men för grundvattnets sänkning under det djup,
till hvilket de odlade växternas rötter nedtränga,
fordras så djupa och täta diken, att de ej utan
jordens omåttliga sönderstyckning kunna bibehållas
öppna. De af öppna diken omgifna åkerfigurerna afdikas
då fullständigt genom täckdikning. Se Täckdikning.
H. J. DFT.
Afdrag, boktr., kallas de första aftrycken på de af
sättarna i tryckformen uppsatta typerna. Afdragen
tagas, innan den egentliga tryckningen börjar. De
användas vid korrekturläsning (korrekturafdrag).
Afdrag tagas äfven, då man vill undvika utskrifning
af flere exemplar, t. ex. af annonser, kungörelser
o. d., till utdelning.
Afdrift. 1. Krigsv. Den afvikning i sidled
ur sin bana, som en spetsprojektil gör, när den
skjutes ur ett reffladt eldvapen. Afdriften,
som är åt höger vid ett högerreffladt och åt
vänster vid ett vänsterreffladt vapen, orsakas
af luftmotståndet och projektilens rotation.
E. N.
2. Sjöv. Vinkeln emellan den riktning ett fartyg
innehar och den, hvaruti det framgår genom vattnet,
hvilken senare angifves af kölvattnet. Afdrift
uppkommer alltid vid "bidevindssegling", genom
vindens och sjöns verkan att föra fartyget åt "lä",
men förekommer, ehuru i mindre hög grad, äfven under
andra förhållanden, när fartyg under gång har vinden
in på sidan. Under storm, då mycket litet segel
kan föras, äfvensom då ett fartyg "ligger bi",
kan afdriften bli mycket stor, 45° eller ännu mera.
R. N. (H. W-L.)
Afdriftskvadrant. Se Pejlkvadrant.
Afdrifva. 1. Metall. kem. Utdraga ädla metaller,
såsom guld, platina eller vanligen silfver ur verkbly
genom blyets oxidering. Blyet upphettas i
en cirkelrund flamugn, hvars botten är beklädd med
ett lager märgel och utlakad aska. Öfver det starkt
upphettade blyets yta inblåses en kraftig luftström,
som syrsätter blyet till blyoxid (silfverglitt,
blyglete), hvilken aftappas, allteftersom den
bildas. Sedan allt blyet blifvit syrsatt, stannar
det rena silfret kvar. – Med afdrifning l. kapellering
förstår man äfven ett sätt att utröna
halten af guld eller silfver i legeringar, vanligen
med koppar. Ett vägdt prof af legeringen sammansmältes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
