Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Afmagnetisering. Se Magnetisering - Afmagringskur. Se Fettsot - Afmarsch, krigsv. - Afmönstring, sjöv. Se Mönstring - Afnötning, tekn. - Afnötningsmätare, järnv. - Af- och tillträdesdag, dets. som fardag (se d. o.) - Af- och tillträdessyn, jur. Se Husesyn - À fond, fr., i grunden, till botten - Afoni, med., den högsta graden af heshet - Aforism, lösryckt sats - Aforistisk, afbruten, lösryckt - Afplattning, Jordens - Afpollettera, sjöv. - Afprickning, skogsh. - Afrad. 1. Årlig afgift - Afrad. 2. Afkastning - Afrad. 3. I flere svenska landskapsmål - Afragola, stad i Italien - Afrancesados ("förfranskade") l. Josefinos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Afmagnetisering. Se Magnetisering.
Afmagringskur. Se Fettsot.
Afmarsch, krigsv., den minsta afdelningen inom
kavalleriet. Den utgöres af 3 eller 4 rotar, i Sverige
4, och har till ändamål att möjliggöra vändning åt
sidan eller bakåt, afmarschvändning, på ringa utrymme
af kavalleri i sluten ordning. Vändningen sker då
ledvis kring den ytterste ryttaren åt vändnings-sidan
i hvarje afmarschled.
C. O. N.
Afmönstring, sjöv. Se Mönstring.
Afnötning, tekn., uppstår å en kropp, då ett föremål
(ej nödvändigt hårdare) under friktion föres fram
öfver densamma. Ju hårdare kroppen är, dess mindre
blir den åvägabragta afnöttningen. Olika materials
motståndsförmåga mot afnötning är af vikt att
känna vid val af golfbeläggning, trappstegsmaterial
o. d. Undersökningar i detta hänseende anställas
vanligen enligt Bauschingers metod, hvarvid det
prof, som skall undersökas, pressas med ett visst
tryck mot en med smärgel beströdd järnskifva. Genom
vägning af profstycket före och efter försöket
kan såväl vikten som volymen af den afnötta
substansen fastställas. Enligt undersökningar
å svenska material afnötas på samma tid och med
samma tryck af granit 1 volymsdel, af marmor 10,
af trottoarklinker 2 och af cementplattor 10 à 12.
G. D.
Afnötningsmätare, järnv., apparat för bestämmande af
afnötningen på skenorna och fordonens hjulringar,
efter det dessa tagits i bruk under olika trafikförhållanden.
Då det ur teknisk-statistisk synpunkt är
synnerligen viktigt, att dessa mätningar kunna ske
noggrant, måste apparaterna i fråga medgifva en
mätning intill 1/10 mm. samt vid olika tider noga
kunna anpassas på samma ställe. Apparater af detta
slag finnas beskrifna i tidskriften "Organ für die
fortschritte des eisenbahnwesens".
H. L.
Af- och tillträdesdag, dets. som fardag (se
d. o.).
Af- och tillträdessyn, jur. Se Husesyn.
À fond [afå’], fr., i grunden, till botten.
Afoni (af grek. nekande a och fone, ljud),
med., den högsta graden af heshet, uppkommen
därigenom att stämbanden af en eller annan orsak
icke kunna försättas i de för tonbildningen
nödvändiga svängningarna. Afoni kan förekomma
vid flere olika sjukdomar, såsom strupkatarr,
sår på stämbanden (t. ex. vid lungsot), polyper
i struphufvudet, förlamning af struphufvudets
muskler eller nerver. Förloppet och utgången äro
växlande efter den betingande sjukdomens art. Under
det t. ex. afonien vid en katarr i luftstrupen
småningom upphör, då katarren går tillbaka,
är däremot afonien vid lungsot, då den beror på
sårbildning å stämbanden, nästan alltid obotlig.
P. W.*
Aforism (grek. aforismos, af aforizein, afskilja),
lösryckt sats; lärosats ur en vetenskap.
Aforistisk (jfr Aforism), afbruten, lösryckt,
affattad i korta, sammanträngda lärosatser.
Afplattning, Jordens. Under de gradmätningar, som
Jean Picard 1668–70 företog i norra Frankrike och
vid hvilka äfven pendelobservationer anställdes,
trodde sig Picard finna, att jorden icke vore ett
klot. På hans och Giov. Cassinis förslag afsände
därför franska vetenskapsakademien 1671 Jean Richer
att göra pendelobservationer i Cayenne. Richer återkom
1672 med det beskedet, att jorden
icke var klotrund, utan måste vara en vid polerna
afplattad rotationssfäroid, ty sekundpendeln
från Paris gick i Cayenne långsammare och måste
förkortas för att gå riktigt. Häraf framgick att
attraktionskraften var mindre vid ekvatorn och att
sålunda afståndet till medelpunkten där måste vara
större än vid polerna. Då sedermera tvifvelsmål
framställdes om detta påstående, beslöt akademien
att låta verkställa gradmätningar i Lappland och
under ekvatorn, för att på detta sätt få frågan
afgjord. Till det förra stället sändes 1736
Maupertuis, hvilken där fann afståndet mellan två
breddgrader vara 57,437 toises. Samtidigt verkställde
Bouguer, la Condamine och Godin en liknande mätning
på Quitos högslätt och funno där gradens längd
vara 56,753 toises, sålunda betydligt mindre än i
Lappland. Härmed var det afgjordt att jorden är
tillplattad mot polen; dock voro mätningarna ej
så pålitliga, att man kunde säkert veta, hur stor
afplattningen var. Senare mätningar, särskildt den
ryska (1817–55), hafva gifvit exaktare resultat, med
stöd af hvilka man beräknat afplattningen till 1/299
af den största diametern. Med andra ord, diametern
vid ekvatorn, den s. k. "storaxeln", är 12,754,8 km.,
diametern mellan polerna, "lill-axeln", eller hvad
man vanligen kallar jordaxeln, är 12,712,2 km.;
skillnaden är alltså 42,6 km. På en glob med 1
m. diameter skulle en dylik afplattning (knappt
2 mm. vid hvardera polen) vara omärklig för ögat.
J. F. N.
Afpollettera (jfr Pollett), sjöv., före afmönstring
eller före sjöexpeditions slut, på grund af
laga skäl, från örlogsfartyg afskeda inmönstrad
person: krigsv., till sjukhus afsända sjuka af
manskapet vid en trupp. – Afpolletteringssedel,
ett vanligen af läkare underskridet intyg, som den
afpolletterade skall medföra till sin bestämmelseort.
R. N. (H. W-L.)
Afprickning, skogsh., afskiljandet å karta af de
olika afdelningarna, bestånden m. m. inom skogen.
F. L.
Afrad. 1. Årlig afgift, afgäld som af landbo
(arrendator) erlägges till jordegaren. –
2. Afkastning. – 3. I flere svenska landskapsmål:
hvad som växer på åker och äng, sedan säden och
höet äro bärgade. – Afradsdag, viss fastställd
dag, Tome dag (21 dec.), då afrad bör erläggas. –
Afradsgill kallas en vara, som är så beskaffad,
att den författningsenligt vid afrads erläggande
bör godkännas såsom fullgiltig. – Afradskarl,
enligt äldre språkbruket liktydigt med "landbo". –
Afradsland, i Jämtland och Härjedalen bruklig
benämning på jord, som före afvittringen ej tillhört
by eller hemman, men innehafts af hemmansegare mot
särskild afrad till kronan, enligt jordeboken. – Afradsmål,
ett slags löst och struket mål, som nyttjas
vid leverering af afrads- och tiondespannmål. Det
innehåller 32 kappar på tunnan och därjämte i stället
för råga eller skakning 4 kappar till hvarje tunna
spannmål och 6 kappar till hvarje tunna malt.
E. P. (KBG.)
Afragola, stad i Italien, prov. Neapel, n. ö. om
Casoria. Betydlig vinodling och tillverkning af
stråhattar. 22,438 inv. (1901).
Afrancesados ("förfranskade") l. Josefinos
kallades de spanjorer, hvilka slöto sig till den af
kejsar Napoleon 1808 på Spaniens tron uppsatte Josef
Bonaparte. Förföljda af sina landsmän efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
