Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Agasias, Dositheos' son, bildhuggare från Efesos - Agass., i naturvetenskapliga namn förkortning för Agassiz - Agassiz. 1. Louis A. - Agassiz. 2. Alexander A. - Agassiz-sjön, geol. - Agat, miner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
original i egentlig mening, utan kopia
efter en försvunnen, ett sekel tidigare
gjuten bronsbild af okänd konstnär.
(O. G-G.)
Agass., i naturvetenskapliga namn förkortning för
Agassiz.
Agassiz [agasi]. 1. Louis A., schweizisk-amerikansk
zoolog och geolog, f. 1807 i Motier, kant. Freiburg i
Schweiz, studerade vid gymnasiet i Biel och sedermera
i Lausanne, Zürich och München. Han ämnade först
blifva läkare, men under hans vistelse i München
drogs hans håg helt och hållet åt zoologien, då han,
ännu blott en 20-årig student, fick uppdraget att
vetenskapligt bearbeta de samlingar af fiskar, som
den bekante resanden och botanisten Martius samt hans
följeslagare Spix insamlat i Brasilien. Resultatet
af denna bearbetning blef ett stort, 1829–31
offentliggjordt och med 91 planscher försedt
arbete, innehållande nya uppslag till fiskarnas
klassifikation. A. fortsatte sedermera, efter att 1832
hafva blifvit professor i naturhistoria i Neufchâtel,
sina iktyologiska forskningar och utgaf tillsammans
med C. Vogt ett stort arbete, Histoire naturelle des
poissons d’eau douce de l’Europe centrale (1839–45),
som dock aldrig blef afslutadt. Sedermera egnade han
sig åt studiet af de fossila fiskarna och utgaf om
dem ett som klassiskt ansedt arbete, Recherches
sur les poissons fossiles (1833–42). Ibland hans
många, viktiga arbeten i zoologi må för öfrigt
nämnas hans Monographie d’échinodermes vivants
et fossiles (1838–42). I biologien hyllade han en
teleologisk uppfattning och sökte därför vederlägga
den genom Darwin reformerade utvecklingsläran. A. är
bekant äfven som geolog, genom sina banbrytande
undersökningar af alpernas glaciärer. I sitt 1840
utkomna arbete Etudes sur les glaciers nedlade han
frukterna af fleråriga undersökningar, på grund af
hvilka han trodde sig kunna draga den slutsatsen,
att under den vår tid närmast föregående geologiska
perioden glaciärerna hade vida större utsträckning och
betydenhet än för närvarande samt att därunder större
delen af norra halfklotet var täckt af stora ismassor.
På uppdrag af preussiska regeringen reste A. 1846
till Nord-Amerika och höll därstädes föreläsningar
öfver isperioden, hvilka ådrogo honom mycken
uppmärksamhet. Han fick 1847 en professorsbefattning
i zoologi och geologi vid universitetet i Cambridge,
nära Boston i Förenta staterna, och grundade
där ett genom sina rikhaltiga zoologiska och
paleontologiska samlingar berömdt museum. I den nya
världen blef A. naturforskningens fader. 1865 fick
han genom enskilda bidrag af en köpman i Boston,
Thayer, tillfälle att företaga en naturvetenskaplig
expedition till Amazonflodens floddal. Där upptäcktes
en ofantlig mängd nya fiskar, hvarjämte A. fann
vidsträckta geologiska bildningar, som efter hans
åsikt ledde sitt ursprung från forntida glaciärers
verksamhet. 1873 ställdes af en förmögen
borgare i New York, John Anderson, till A:s
disposition 50,000 dollars för anläggande af en
zoologisk försöksstation på en liten ö i Buzzard
bay. Kort därefter afled den frejdade naturforskaren,
14 dec. 1873, i Cambridge (Mass.). Hans änka utgaf
1885 hans biografi och bref. Se vidare Marcow, "Life,
letters, and works of Louis A." (2 bd, Lond. 1896).
P. T. C. (L-E.)
2. Alexander A., den förres son,
nord-amerikansk zoolog, f. 1835 i Neufchâtel
(Schweiz), kom såsom gosse till Amerika med sin fader,
var 1866–69 öfveruppsyningsman öfver koppargrufvorna
vid Lake superior, hvilka han lyckades göra
till de mest gifvande på jorden. Af den rikedom
han där förvärfvade har han skänkt till Harvard
university mer än 500,000 dollars. 1874 vardt han
(efter sin fader) föreståndare för det komparativt
zoologiska museet i Cambridge (Massachusetts) och
inrättade då den zoologiska stationen i Newport
(Rhode Island). A. har såsom zoolog hufvudsakligen
sysselsatt sig med maneter, tagghudingar samt
de lägre djurens embryologi och anatomi. Han har
anställt vidsträckta djuphafsundersökningar kring
Antillerna och i Mexikanska viken samt upptäckt en
mängd förr okända djurarter. Bland hans arbeten
märkas North-american Acalephæ (1865), Review of
the Echini (1872–74), Young stages of osseous
fishes (1874) och North-american starfishes
(1877). A. blef 1899 ledamot af Vet. akad. i
Stockholm och 1901 af Fysiogr. sällsk. i Lund.
(L-E.)
Agassiz-sjön [agasi-], geol. På grund däraf att den
inlandsis, som under istiden betäckte en stor del af
Nord-Amerika, n. om 40° n. br., dels öfvertvärade
åtskilliga större floder, dels rörde sig mot dessas
lopp, blefvo många af dem uppdämda till sjöar,
hvilka vid isens afsmältning åter försvunno. En af
de största af dessa sjöar var den efter geologen
L. Agassiz uppkallade Agassiz-sjön, som uppstod
därigenom att isen afspärrade Winnipegsjöns aflopp,
hvarvid såväl denna sjö som Red-river-dalen s. därom
blefvo uppdämda till en kolossal vattenmassa, som
antages hafva varit ungefär så stor som Bottenhafvet
med Östersjön n. om Gottland.
A. G. N.
Agat (namnet härledes af en flod på Sicilien,
Achates, där mineralet först anträffades), miner.,
en af kiselsyrevarieteter (kalcedon, ametist, jaspis
o. s. v.) sammansatt stenart. De kiselsyrevarieteter,
[bildtext]
Bandagat.
som bilda agaten, förekomma i olika
färgade, tunna lager, omslutande hvarandra. Till
följd däraf antager agaten vid slipning ett vackert
bandadt utseende. Agaten anträffas i bollar eller
klot, fyllande håligheter i bergarter af vulkaniskt
ursprung, och har uppstått därigenom, att vatten,
innehållande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
