Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aitzema, Lieuwe van - Aivalyk, hamnsad vid Adramyttiviken - Aivasovski. Se Ajvazovskij - Aix l. Aix en Provence. Stad i franska depart. Bouches-du-Rhône - Aix, Ile d', en till franska depart. Charente-inférieure hörande ö - Aix-la-Chapelle, franska namnet på Aachen (se d. o.) - Aix les Bains, stad och badort i franska depart. Savoie - Aizelin, Eugène - Aizoaceæ (Aizoacéer), bot. - Aja (it.), hofmästarinna, uppfostrarinna - Aja, flod. Se Allia - Ajaccio, hufvudstad på ön Corsica - Aj-Aj, zool. Se Ai-Ai - Ajalon, rättare Ajjalon, fordom stad i Palestina - Ajan, rättare Adjan, fordom namnet på östra kusten af Afrika söder om Kap Guardafui - Ajanta l. Ajunta (Adjanta, Adsjanta), by i nordvästra hörnet af Haidarabad i Indien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under flera årtionden en tjänst såsom hansestädernas
agent i Haag. "Emedan några hansestäder lydde under
Sverige", stod A. sedan 1645 äfven i svenska kronans
tjänst och åtnjöt därför en årlig pension. Hans
ställning blef likväl farlig, sedan Sverige och
Holland kommit i spändt förhållande till hvarandra,
helst han icke fick någon officiell ställning såsom
svensk minister - hvarom han enträget anhöll -, och
1658 sökte han befrielse från sin svenska kommission,
emedan han genom denna förlorade förmågan att
uträtta något som hanseatisk resident. Med flit
och omtänksamhet uppsamlande och kommenterande
en mängd urkunder och aktstycken, lämnade han ett
viktigt källverk till den nederländska historiens
mest glänsande period (1621-68): Saken van staet en
oorlogh, in ende omtrent de vereenigde Nederlanden
(15 bd, 1655-71; 7 bd, 1669-72), ett arbete,
som är af vikt äfven för Sveriges historia.
J. TH. W.
Aivalyk (grek. Kydonia), hamnstad vid Adramytti-viken
i Mindre Asien, midt emot ön Lesbos. Staden,
hvars befolkning utgöres af greker, blef 1821 af
turkarna i grund förstörd för sitt deltagande i
grekernas uppresning. Omkr. 20,800 inv. Olivodling
och skeppsbyggeri.
Aivasovski. Se Ajvazovskij.
Aix l. Aix en Provence [äks-ã-pråvã’s]. Stad i
franska depart. Bouches-du-Rhône, 28 km. n. om
Marseille, i en skön och fruktbar nejd. Staden,
som består af en äldre och en yngre del, prydes af
vackra öppna platser och en ståtlig promenad, Cours
Sextius (förr Orbitelle), med kung Rénés marmorstod
samt varma springvatten. Flere gamla minnesmärken
af forntida konst: den gamla katedralen S:t Sauveur
med ett af åtta antika pelare uppburet baptisterium
och märkliga målningar, en gotisk kyrka, S:t Jean
de Malte, och de provensalske grefvarnas gamla
borg. A. är födelseort för många frejdade män:
Tournefort, Adanson, Vanloo, Mignet m. fl. A. är
säte för en ärkebiskop och en appellationsdomstol
samt har tre fakulteter (faculté de droit och f. de
lettres, båda sedan 1409, samt f. de théologie),
lyceum, stadsbibliotek (120,000 band) och flere
museer. 29,418 inv. (1901). Manufakturer: bomulls-
och sidentyg, tråd. Oliv- och mandelodling. Handel
med säd, vin och olja (den viktigaste marknaden
för olja). - A. var under namn af Aquæ Sextiæ af
romarna kändt för sina varma källor. Där besegrade
Marius teutonerna 102 f. Kr. Enligt folktron framlefde
Maria Magdalena där sina sista dagar. Under medeltiden
höllo grefvarna af Provence sitt hof i A. Där hade ock
trubadurerna en samlingsplats. Det var då "Frankrikes
Aten" och utmärkte sig för sin höga odling och sin
vård om sång och skaldekonst. Från 1501 var det säte
för Provences parlament.
Aix, Ile d’ [il däs l. dä], en till franska
depart. Charente-inférieure hörande ö innanför ön
Oléron. 129 har. Omkr. 400 inv., mest fiskare. Ön
har ett fort, som skyddar Rocheforts hamn, och dess
redd är genom sitt betydliga djup en af de bästa
i Frankrike.
Aix-la-Chapelle [äks-la-*apä’ll], franska namnet på
Aachen (se d. o.).
Aix les Bains [äks-lä-bä’], stad och badort i franska
depart. Savoie, n. om Chambéry. 5,437 inv. (1901). Det
är berömdt för sina varma svafvelkällor,
hvilka under namn af Aquæ Gratianæ
eller Domitianæ voro kända redan af
romarna. Det svafvelhaltiga vattnet nyttjas
dels till brunnsdrickning mot katarrer, dels
och hufvudsakligen till bad mot reumatiska
m. fl. åkommor. Badinrättningarna äro
förträffliga. Vattnet har en värmegrad af 42°-45°
C. Kurgästernas antal är 12,000 årligen. - Staden
och dess omgifningar äro särdeles märkvärdiga
för sina romerska fornlämningar: ett Dianatempel,
badinrättningar m. m.
Aizelin [äslä’], Eugène, fransk bildhuggare,
f. 1821 i Paris, lärjunge af Ramey och Dumond, har
förnämligast framställt kvinno- och flickfigurer
med stor teknisk skicklighet. Har äfven gjort
helgonfigurer för kyrkorna i Paris. Bland hans
kvinnliga figurer märkas Hagar och Ismael och Judit
(båda i Luxembourg-museet), Dansen (på Théâtre
de Châtelet), Idyllen (på stora operans fasad).
(G-G N.)
Aizoaceæ (Aizoacéer), bot., ett omväxlande
med Mesembryanthemaceæ och Ficoideæ användt namn för
en familj inom ordningen Curvembryeæ. Till familjen
höra bl. a. släktena Aizoon, Mesembryanthemum och
Tetragonia. Se de tvenne sistnämnda.
G. A.*
Aja (it.), hofmästarinna, uppfostrarinna. Ordet
begagnas vid de spanska och österrikiska
hofven om prinsessornas och ärkehertiginnornas
guvernanter. Genom en af grefvarna Stolberg blef
"Fru Aja" smeknamn på Göthes moder.
Aja, flod. Se Allia.
Ajaccio [aja’ttjå], hufvudstad på ön Corsica,
vid en vik på dess västra kust. Väl befäst. 20,946
inv. (1901). Staden skyddas af kringliggande berg, har
ett varmt och mildt vinterklimat och sökes därför af
sjuka, i synnerhet af bröstlidande. Befolkningen idkar
sardell- och korallfiske och utför öns förträffliga
olivolja. - I A. föddes Napoleon I 15 aug. 1769 (i
"Casa Bonaparte").
Aj-Aj, zool. Se Ai-Ai.
Ajalon, rättare Ajjalon, fordom stad i Palestina,
tillhörande Dans stam. I den närliggande dalen stod
Josuas strid mot de fem kanaanitiske konungarna,
hvarvid han bjöd solen stå stilla i Gibeon och månen
i Ajjalons dal (Jos. 10: 12). - Är numera en by med
namnet Jalo. - Ett annat A. låg inom Sebulons
stam. Jfr Dom. 12: 12.
Ajan, rättare Adjan, fordom namnet på östra kusten
af Afrika söder om Kap Guardafui mellan floden Nogal
och byn Mogdisju; bebodd af somali- och gallastammar,
som styras af oberoende s. k. imamer. Det utgör
numera en del af landet Somali.
Ajanta [ädjä’ntä] l. Ajunta (Adjanta, Adsjanta),
by i nordvästra hörnet af Haidarabad i
Indien, n. om Aurengabad och Ellora, vid södra foten
af det bergpass, som för till prov. Khandesh. I norra
delen af detta pass, i riktning mot Khandesh, leder
en djup hålväg in i det inre af bergen till en stor
grupp grott-tempel, i konstnärligt hänseende de mest
fulländade och omsorgsfullast utförda af alla liknande
byggnadsverk i Indien. I den hårda klippmassan äro med
otrolig möda uthuggna icke mindre än 24 klosterceller
och 5 tempel, hvilkas väggar äro betäckta dels med
inskrifter, dels med hautreliefer och freskobilder i
lysande färger. Motiven äro hämtade från buddaismen,
och tiden för byggnadsverkens tillkomst anses
ligga mellan 200 år f. och 600 år e. Kr. Se
Burgess, "Buddha rock temples of Ajanta" (1879).
J. F. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
