Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allain-Targé, François Henri René, fransk politiker - Allamanda L., bot., växtsläkte - Alla marcia, it, mus. Se Marcia - Alla martyrers dag, grekisk kyrkofest - Allan, William, skotsk historiemålare - Allanblackia Oliv., bot., växtsläkte - Allanit, miner. Se Ortit - Allan-linjen, ångbåtsförbindelse emellan Nord-Amerika och England - Allanstyrning. Se Slidreglering - Allantiasis 1. Botulismus, köttförgiftning - All’ antico (it.), mus., i antik stil - Allantoin, kem., ett urinämnederivat - Allantois, embr., blåsformig bildning - Alla pezza (it.), hand. Se Al pezzo - Alla polacca (it.), mus., i polonäsens stil och takt - Alla prima - Allard (Allart), L. N. von. Se Hallart - Allard. 1. Jean François A., fransk officer - Allard. 2. Paul A., fransk kyrkohistoriker - Allargando (it.), mus., småningom långsammare - Alla russa (it.), mus., i rysk stil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nedlade A., hvilken liksom Gambetta yrkade på
"la guerre à outrance", sin prefektur. Vid de
allmänna valen i febr. 1871 lyckades han ej
erhålla något mandat och var i nov. s. å. en
af grundläggarna af "République française", i
hvilken han blef en flitig medarbetare, särskildt
på finansfrågornas område. Sedan 1876 en af Paris’
ombud i deputeradekammaren, där han slöt sig till
yttersta vänstern, försvarade han lifligt järnvägarnas
öfvertagande för statens räkning. Nov. 1881-jan. 1882
var A. finansminister i Gambettas "stora ministär"
och april-dec. 1885 inrikesminister i Brissons
kabinett. Död 1902.
Allamanda L., bot., växtsläkte af
nat. fam. Apocynaceæ, med stora, sköna,
gula, trattformiga blommor. Många arter
äro omtyckta orangeriväxter, såsom A.
cathartica och A. nobilis från Syd-Amerika.
A-N.*
Alla marcia [ma’rt*a], it, mus. Se Marcia.
Alla martyrers dag, grekisk kyrkofest,
motsvarande den romersk-katolska högtidsdagen
Alla helgons dag. Firades redan under Chrysostomos’
tid på söndagen näst efter pingst.
G. O. L.*
Allan [ä’l*n], William, skotsk historiemålare,
f. 1782, d. 1850, blef 1838 president i den
kungl. skotska akademien i Edinburgh. 1848 målade
han i Petersburg för kejsarens räkning sin stora
tafla Peter den store, som undervisar ryssarna
i skeppsbyggeri. Målade österländska motiv, men
företrädesvis historiska taflor, bl. a. Ärkebiskop
Sharps mord, Maria Stuarts tronafsägelse och Slaget
vid Waterloo.
(G-G N.)
Allanblackia Oliv., bot., växtsläkte af
fam. Guttiferæ. Dit hör fett-trädet, A. Stuhlmanni
Engl., ett högt träd, som växer i Öst-Afrika
i Usambara, där det kallas msambo, och i
Uluguru, där dess namn är mkani. Af fröna i
4 frukter erhålles 1-1,5 kilo af ett talgartadt
fett, som lämpar sig till framställning af ljus
och tvål, men af infödingarna användes endast som
näringsmedel. Fettet af en annan art, A. Sacleuxii
Hua, som växer i Nguru och Ukami, där det kallas
kagné l. kanyé, liknar till smaken svinister och
användes äfven till belysning. Engler kallade släktet
Stearodendron, syftande på frönas stora fetthalt.
G. L-M.
Allanit, miner. Se Ortit.
Allan-linjen, en mycket anlitad
ångbåtsförbindelse för post och passagerare
emellan Nord-Amerika och England. Den är grundlagd
af och uppkallad efter den skotsk-amerikanske
skeppsredaren Hugh Allan (f. 1810, dödsår
obekant), som äfven gjort sig förtjänt om
telegrafväsendets utveckling i det brittiska
Nord-Amerika.
Allanstyrning. Se Slidreglering.
Allantiasis (af grek. allas, korf) 1. Botulismus,
köttförgiftning, korf-(vurst-)förgiftning.
All’ antico (it.), mus., i antik stil.
Allantoin (af Allantois), kem., ett af Vauquelin
upptäckt urinämnederivat, som förekommer
i allantoisvätskan. Det uppstår äfven genom
syrsättning af urinsyra. Allantoin bildar färglösa,
glänsande och tämligen svårlösliga kristaller.
P. T. C.*
Allantois (grek.), embr., en ur tarmrörets nedre del
hos fostret tidigt uppkommande blåsformig bildning,
i hvilken de kärl uppstå, som förena fostret med
modern, och hvilken delvis sammansmälter med chorion
till bildande af moderkakan (placenta).
A. försvinner såsom särskild hinna inom hafvandeskapets
andra månad, men har då gifvit upphofvet till
uringången, ur hvars nedre del urinblåsan
utvecklas. Den innehåller en tid en vätska, i
hvilken finnas urinämne och urinsyra, möjligen
bildade i urnjurarna (wolffska kropparna).
G. v. D.*
Den hos amfibierna förekommande urinblåsan utvecklas
hos de högre ryggradsdjuren (kräldjur, fåglar och
däggdjur) redan på ett tidigt fosterskede till
en bildning med ett betydligt omfång, kallad
allantois. Genom sin utbredning utanför amnion
(se d. o.) kommer allantois småningom att ligga tätt
intill insidan af äggets skal hos kräldjur och fåglar,
medan en trängre stjälk förenar den med kloaken, ur
hvilken allantois uppkommit såsom en utstjälpning. De
blodkärl, som redan hos amfibierna fördela sig
på dessas urinblåsa, uppnå hos allantois en högre
utbildning. Medan allantois under fosterlifvets början
endast tjänar till att upptaga den af urnjurarna
(och senare af njurarna) afsöndrade urinen, tjänstgör
den, sedan den genom sitt läge omedelbart innanför
äggskalet blifvit egnad att förmedla utbytet af gaser,
under senare fosterstadier jämväl som andedräktsorgan;
det blod, som ur fosterkroppen tillföres densamma, är
fattigare på syre än det som från allantois återvänder
till kroppen. Med fosterlifvets slut är hos kräldjur
och fåglar också denna bildningsfunktion afslutad,
och allantois undergår därför en tillbakagående
utveckling. Hos alla försvinner dess perifera del,
hvarvid blodkärlen småningom draga sig tillbaka
ur densamma. Äfven den i kroppshåligheten belägna
delen af allantois går under hos ormar, krokodiler,
några ödlor och alla fåglar, medan den kvarstår
hos sköldpaddor och flertalet ödlor. Sistnämnda del
af allantois utbildar sig genom utvidgning af dess
inre hålighet till dessa djurs urinblåsa. - Äfven
hos benfiskarnas foster tror man sig kunna påvisa
en antydan till allantois. Om denna bildnings
förekomst hos däggdjuren se Placenta.
L-E.
Alla pezza (it.), hand. Se Al pezzo.
Alla polacca (it.), mus., i polonäsens stil och takt.
Alla prima (it.). Målning alla prima kallas inom
oljemåleriet det förfaringssätt, då man på en gång,
utan att öfvermålningar sedan komma i fråga, ger åt
hvarje del af bilden den färg, som den skall hafva
på den färdiga taflan. Detta målningssätt användes
ej ofta, enär det af konstnären kräfver mycket stor
djärfhet och säkerhet i behandlingen.
Allard (Allart), L. N. von. Se Hallart.
Allard [alar]. 1. Jean François A., fransk
officer, f. 1785, d. 1839 i Peshawar, var i sin
ungdom adjutant hos marskalk Brune, men lämnade 1815
Frankrike och begaf sig till orienten. Efter att hafva
besökt Egypten, Persien (Abbas Mirsa) och Afganistan
kom han till sikhernas då ännu själfständiga rike i
Lahore. Af härskaren därstädes, Ranjit Singh, sattes
han i spetsen för Lahores här, hvilken han ombildade
efter franskt mönster.
2. Paul A., fransk kyrkohistoriker, f. 1841 i
Rouen, är domare vid civildomstolen därstädes. Hans
viktigaste arbete är Histoire des persécutions
pendant les trois premiers siècles de l’Eglise (3 bd,
1884-88). På ett annat kulturhistoriskt område rör
sig hans undersökning Esclaves, serfs et mainmortables
(1884).
Allargando (it.), mus., småningom bredare
(långsammare), brukas i st. f. ritardando
(rallentando), när tonstyrkan samtidigt bör växa.
Alla russa (it.), mus., i rysk stil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
