Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Altranstädt, by i preussiska provinsen Sachsen - Altringer, österrikisk general. Se Aldringen - Altringham, stad i grefsk. Cheshire - Altruism, filos. - Altruist, anhängare af altruismen (se d. o.) - Altruistisk, som öfverensstämmer med altruismen - Alt-Ruppin, stad. Se Ruppin - Altsohl (ung. Zólyom), stad i ungerska komitatet Sohl - Alt-Strelitz, stad. Se Strelitz - Altsträng, mus., 2:a strängen på violinen och 1:a på altfiolen - Altstämma, mus. Se Alt - Altum silentium (lat.), djup tystnad - Altuna, socken i Västmanlands län - Altwasser, by i preuss. reg.-området Breslau - Altwasser (ty.), smala, bågformiga sjöar i en flodbädd - Altvater-bergen [-fater]. Se Sudeterna - Altötting l. Alten-Ötting, köping och vallfärdsort i Bajern - Aludel (sp.), tekn., päronformigt, i båda ändarna öppet kärl - Alumbrados (sp.), mystisk sekt. Se Alombrados - Alum-cake, tekn., en blandning af aluminiumsulfat och kiselsyra - Alumen (lat.), alun - Aluminat, kem., salter af aluminiumhydrat med baser - Aluminium, kem., en hvit metall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Altranstädt, by i preussiska provinsen Sachsen,
ej långt från Lützen. Bekant i historien genom
den fred, som där slöts 14 (24) sept. 1706 mellan
Sverige och Polen å ena sidan och Sachsen å den
andra och hvarigenom konung August måste afsäga sig
polska kronan, erkänna Stanislaus som konung i Polen,
skilja sig från ryska förbundet och utlämna förrädaren
Patkul. Sveriges underhandlare voro Karl Piper och
Olof Hermelin. Freden hölls en tid hemlig, emedan
August stod i beroende af Ryssland och t. o. m. efter
fredsslutet måste deltaga uti ett angrepp på en i
Polen stående svensk-polsk styrka under Marderfelt
vid Kalisz 19 (29) okt. s. å. Men då August därefter
i Varsjav lät sjunga Te deum med anledning af
svenskarnas nederlag och dessutom i hemlighet begärde
hjälp i Berlin och Köpenhamn, offentliggjorde Karl
XII fredsfördraget 16 (26) nov. Efter Karls nederlag
vid Poltava förklarade August 29 juli (8 aug.) 1709,
då han i Dresden förnyade förbundet med tsaren, freden
i A. ogiltig under föregifvande att hans ombud von
Imhoff och Pfingsten öfverskridit sin fullmakt. Jfr
E. Carlson "Om Karl XII:s vistelse i Sachsen 1706-07"
(1877), och J. R. Danielson, "Zur geschichte der
sächsischen politik 1706-1709" (Hfors 1878). -
I A. fördes de underhandlingar mellan Karl XII och
kejsar Josef I, som ledde till det i det närbelägna
Liebertwolkwitz 22 aug. (1 sept.) undertecknade,
men efter A. uppkallade fördrag, som beredde full
religionsfrihet åt lutheranerna i Schlesien. England
och Holland garanterade fördraget.
Altringer, österrikisk general. Se Aldringen.
Altringham [å’ltri**m], stad i engelska
grefsk. Cheshire, ett slags förstad till
Manchester. 16,831 inv. (1901).
Altruism (af it. altrui, för en annan: af lat. alter,
den andre, nästan), filos., ett af filosofen A. Comte
uppfunnet ord, hvarmed betecknas den riktning inom
den eudemonistiska etiken, enligt hvilken det sedliga
handlandet företrädesvis karakteriseras däraf att
det afser andra människors väl. Altruismen nekar
naturligtvis ej att äfven själfviska motiv (de
som afse eget väl) kunna vara sedligt tillåtna, men
påstår, att moraliskt värde får en handling först då,
när den syftar till andras väl. Historiskt framträder
altruismen egentligen väl först i mera bestämd form
hos de s. k. skotske moralfilosoferna i 18:e årh. och
behärskade, om än modifierad, detta århundrades
etiska betraktelsesätt i det hela, åtminstone
då det hvilade på en något djupare fattad etisk
grund. Kants stränga fordran på pliktuppfyllelse
för pliktbudets egen skull sköt visserligen
altruismen något åt sidan, men i våra dagar har
den, särskildt i opposition mot den traditionella
moralen, åter börjat göra sig gällande samt utöfvat
ett stort inflytande på den moderna etiken, likasom
visserligen äfven, klädd i populär dräkt såsom den
ofta varit, på de moderna folkens åskådningssätt och
lif. Flertalet nutida moralfilosofer förneka dock,
att altruismen löser etikens problem. Antingen gifva
de ett lika berättigande ät "själfhäfdelsen" som
åt verksamheten för andras väl; eller ock söka de,
såsom Kant, fasthålla idealet af ett rätt och godt i
och för sig, utan hänsyn till handlingarnas följder.
L. H. Å. (S-E.)
Altruist, anhängare af altruismen (se d. o.).
Altruistisk, som öfverensstämmer med altruismen;
som teoretiskt eller praktiskt hyllar altruismen. Se
Altruism.
Alt-Ruppin, stad. Se Ruppin.
Altsohl (ung. Zólyom), stad i ungerska komitatet
Sohl, vid floden Gran och dess biflod Szlatina. 7,164
inv. (1900). Många på kolsyradt natron och magnesia
rika hälsokällor.
Alt-Strelitz, stad. Se Strelitz.
Altsträng (jfr Alt), mus., 2:a strängen på violinen
och 1:a på altfiolen.
Altstämma, mus. Se Alt.
Altum silentium (lat.), djup tystnad (uttrycket
hämtadt från Æneidens 10:e sång 63:e vers).
Altuna, socken i Västmanlands län, Simtuna
härad. 5,443 har. 950 inv. (1902). Annex till Simtuna,
Upsala stift, Fjärdhundra södra kontrakt.
Altwasser, by i preuss. reg.-området Breslau, 3
km. från staden Waldenburg, har stenkolsgrufvor,
järngjuteri, maskinfabrik, en stor porslinsfabrik,
spegelfabrik, garnspinneri m. m. 12,144 inv. (1900). I
närheten järnindustriorten Karlshütte.
Altwasser (ty.), "gammelvatten", tysk benämning på
sådana smala, bågformiga sjöar i en flodbädd, hvilka
urspr. utgjort en krökning af floden, men skilts
ifrån den därigenom att floden ändrat sin riktning,
hvarvid in- och utloppen till den gamla serpentinen
igengrundats, så att sjön sedermera endast vid
mycket högt vattenstånd i floden står i förbindelse
med denna. Dylika sjöar finnas i stor mängd utefter
Donaus och Theiss’ stränder.
J. F. N.
Altvater-bergen [-fater]. Se Sudeterna.
Altötting l. Alten-Ötting, köping och vallfärdsort
i Bajern, 90 km. n. ö. om München, vid Mörns utlopp
i floden Inn. 4,344 inv. (1900). Besökes årligen
af tusentals pilgrimer från Bajern, Österrike och
Schwaben. Tilly och flera furstliga personer äro där
begrafna.
Aludel (sp.), tekn., "sublimerkärl", päronformigt,
i båda ändarna öppet kärl, vanligen af lera. Dylika
kärl tjäna, i synnerhet vid fabrikerna i Spanien,
som för-lag vid framställning af kvicksilfver,
i det man bildar en lång rad af sådana kärl
genom att sticka den spetsigare delen af
ett kärl i den gröfre delen af ett annat.
W. C.*
Alumbrados (sp.), mystisk sekt. Se
Alombrados.
Alum-cake [ä’l*m-kei’k], eng. (fr. tourteaux
d’alun), tekn., en blandning af aluminiumsulfat
och kiselsyra. Nyttjas såsom fyllnadsmedel vid
papperstillverkning.
Alumen (lat.), alun.
Aluminat (af lat. alumen, alun), kem., salter af
aluminiumhydrat med baser. En del aluminat förekomma
i mineralriket, såsom spinell (magnesium-aluminat),
gahnit (zink-aluminat) och krysoberyll
(beryllium-aluminat).
P. T. C.*
Aluminium (af lat. alumen, alun), kem., en hvit
metall, som ingår i alun. Den erhölls i fritt
tillstånd först 1827 af den tyske kemisten Wöhler
genom reduktion af kloraluminium med kalium. Det
af Wöhler framställda aluminiet utgjorde ett grått
metallpulver. Först 1845 lyckades han erhålla smärre
kulor af aluminium. 1854 började aluminium framställas
af H. Sainte-Claire Deville i större skala. Ännu
1857 kostade på dylikt sätt framstäldt aluminium 300
fr. pr kg.; billigare (25 fr. pr kg.) ställde sig
aluminiumfabrikation med natrium och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>