Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Uruguay och Paraná heter Entre Rios ("Argentinas
Mesopotamien").
2. Central-Amerika. De egentliga Anderna sluta, som
nämndt, i närheten af Darien-bukten, mellan floderna
Cauca och Atrato, men väster om den senare
går en lägre kedja fram mot Panama-näset. Denna
kedja är af yngre ursprung än Anderna och upplöser
sig på Panama-näset i enstaka kupolformiga höjder.
I sin lägsta del har näset endast 82 m. höjd, just
på det ställe, där det är smalast (46 km.),
mellan Panama och Colon. Där går en järnväg
(sedan 1853), och det var där, som Lesseps 1881
började gräfva en kanal, ehuru arbetena afbrötos
1889. Norr om denna sänka vidtaga C.-A:s
Kordillerer upp till Tehuantepec-näset, som på sitt
lägsta ställe är 207 m. högt samt ej bredare än
120-125 km. Denna kedja har en medelhöjd af 2,000
m., men några toppar nå omkr. 4,000 m. (Tajumulco i
Guatemala 4,210 m.). På ett ställe är den alldeles
afbruten af ett lågland, i hvilket ligga två
sjöar: Nicaragua-sjön (11,500 kvkm.), 33 m. ö. h.,
afflytande genom Rio San Juan till Karibiska hafvet,
och Managua-sjön (1,450 kvkm.) n. v. därom. De berg,
som finnas väster om den förra, äro mycket låga. Man
har därför framkastat planen att äfven här draga en
kanal genom näset. De centralamerikanska bergen äro
utomordentligt rika på vulkaner. - På andra sidan
om Tehuantepec-näset höjer sig Mexicos högslätt
tvärbrant från den brottlinje, som i riktning från
n. till s. begränsar den. Först möter en bergskedja,
som går parallellt med kusten och som kulminerar i
Oaxaca; mellan denna och höglandet i norr ligger
floden Mexcals (Rio Balsas) dal, i n. begränsad
af Anahuac-platåns södra randberg, som uppbära
en rad väldiga vulkaner, af hvilka de viktigaste
äro Pico de Orizaba 1. Citlaltépetl (5,582 m.).
Popocatépetl (5,452 m.), Ixtaccihuatl (5,286 m.) och
Nevada de Toluca (4,578 m.). Vid den norra foten
af denna öst-västliga kedja (efter sin högsta topp
kallad Orizaba-kedjan) ligger en rad sjöar, störst
Lago de Chapala (1,530 kvkm. på 1,950 m. ö. h.).
Anahuac-platån har i väster ett annat randberg, som
brant stupar ned mot Stilla-hafskusten, Sierra madre
occidental, samt i ö. ett mindre markeradt, Sierra
madre oriental. I norra delen af platån finnes ett
omkr. 20,000 kvkm. stort område utan aflopp, Bolson
de Mapimi, en af saltsjöar och träsk fylld sänka,
som ej når högre än 1,000 m., hvilket är mindre än
hälften af platåns höjd i söder. Floderna äro
utan betydelse; störst är Rio Grande del Norte
(2,800 km. med ett flodområde af 570,000 kvkm.),
hvilken bildar Mexicos gräns mot Förenta staterna.
3. Nord-Amerika liknar till ytbildning i
sina hufvuddrag Syd-Amerika, med högland i väster och
öster samt lågland däremellan. Det västra
höglandet bildas af ett stort bergsystem, som heter
Nord-Amerikas Kordillerer och utgör en fortsättning
af Central-Amerikas. Men i N.-A. utbreder berglandet
sig mycket mer i ö. och v., särskildt inom Förenta
staterna. Där kan man inom Kordillererna urskilja
fyra parallella zoner: Klippbergen, Stora bäckenet,
Sierra Nevada och Kaskadbergen samt Kustbergen. a)
Klippbergen (Rocky mountains) ha ingenstädes
den enkla formen af en kedja, utan bestå af en
mängd parallella eller konvergerande, strålformigt
utgrenade eller gallerformigt förbundna kedjor, och
det är endast den omständigheten, att alla dessa
kedjor äro hopade på östra sidan om högslätten,
Stora bäckenet, som gör, att de kunna betraktas som
en enhet. Längst i söder är detta bergsystem ännu föga
utveckladt: här möta platåer, som äro en fortsättning
af Anahuac, såsom Sierra-Madre-platån, i södra delen
af staten Mexico, och Colorado-platån nordligare. Det
är först öster om den senare som vi möta de höga
bergskedjorna, längst i söder Culebra-kedjan,
sedan Sangre de Cristo och, skild från den förra
genom öfre Arkansas-dalen, Park range, fortsatt af
Colorado range, som i n. begränsas af Evans-passet,
genom hvilket den äldsta pacifik-banan går, samt
nordligare Black mountains till Nord-Platte-flodens
dal, som kan anses såsom gränsen emellan södra och
norra delen af Klippbergen. Dessa kedjor bära toppar,
som höra till de högsta i N.-A., bland dem Pike’s peak
(4,312 m.) och Gray’s peak (4,371 m.) i Colorado
range samt Blanca peak i Sangre de Cristo (4,409
m.). Väster om dessa kantberg stryka andra kedjor,
såsom S:t Juan mounts v. om Culebra och Sangre de
Cristo samt, skild från dem genom S:t Louis-dalen, som
genomflytes af öfre Rio Grande del Norte, v. om Park
range den höga Sawatch range, som bildar vattendelare
mellan Stilla oceanen och Mexikanska viken; dess
högsta topp, M:t Harvard, är 4,381 m. Passen äro här
3,600-4,000 m. höga. - Norr om Nord-Platte-floden
taga bergen en mer nordvästlig riktning. Af deras
olika partier må nämnas Wind-river-gruppen, som
i Freemonts peak når 4,200 m. Norr om dessa berg
ligger Yellowstones nationalpark, ett alpområde stort
som Kronobergs län, med heta källor, solfatarer och
slamvulkaner. Öster om Yellowstone-bergen ligga Big
Horn mountains, och än östligare, isoleradt ute på
prärien, Black hills, ett granitmassiv med 2,000
m. topphöj d. - Norr om Yellowstone bestå bergen
fortfarande af en mängd kedjor, hvilka omsluta öfre
Missouri-bäckenet i ö. och Snake rivers tillflöden
i v. Detta parti är lägre (2,000 m. kamhöjd) och
passen lätt trafikabla. Norra pacifikbanan går i
en tunnel på 1,697 m. höjd genom Bozeman-passet. -
Utmärkande för det hittills skildrade partiet af
Rocky mountains är förekomsten af s. k. "parks",
ett slags platåartade dalar, hvilka ofta äro mycket
odlingsbara äfven i norra delen af Unionen. - b)
Väster om Klippbergen ligger det s. k. Stora bäckenet
("the Great basin"), som genom Wahsatch-bergen,
hvilka tämligen noga följa 112° v. lgd från n. till
s., delas i två delar: Colorado-platån i s. ö. och
ö. och det egentliga Stora bäckenet i n. ö. och
v. Coloradoplatån (540,000 kvkm.) är ett tafelland af
i medeltal 2,000 m. höjd (växlande mellan 1,200 och
3,700 m.), i hvars horisontala skikt floderna gräft
sig djupa dalar med tvärbranta eller terrassformade
stränder (s. k. cañons). Särskildt namnkunnig är
den s. k. grand cañon, bildad af Colorado-floden
samt omkr. 380 km. lång, med lodräta sidor af en
höjd mellan 800 och 1,300 m. Det egentliga Stora
bäckenet har en areal af omkr. 700,000 kvkm.,
afsmalnar mot n. och s. samt har i midten en bredd
af 750 km. Dess norra del afvattnas af Snake river,
som flyter ihop med den från norr kommande Columbia;
dess södra och västra del är nästan utan aflopp. Denna
del är en högplatå, öfversållad med smala, från
n. till s. gående bergskedjor, med en stor mängd små
saltsjöar i dalarna. I områdets östra del finnes en
större sådan sjö, Stora saltsjön (6,100 kvkm.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
