Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amerika - Amerikanism, ord eller uttryckssätt, som är egendomligt för den i Förenta staterna skrifna och talade engelskan - Amerikanist, forskare, som idkar studium af Amerika och dess förhållanden - Amerikanskt aloen, bot. Se Agave - Amerikanska antislafverisällskapet. Se Abolitionister - Amerikanska arbetareförbundet (eng. American federation of labor), Förenta staternas största arbetarorganisation - Amerikanska broar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
[bildtext]
Amerikanska kulturföremål (se sp. 809).
Fornsaker från mounds i Nord-Amerika: 1. Lerkärl (Iowa).
2. Lerskål. 3. Kruka. 4. Lerkärl. 5. Lerflaska (Arkansas).
6-8 Tobakspipor (Tennessee, Ohio). 9. Pärlemorsmycke ur
en stenkistgraf (Tennessee). – Fornsaker från
pueblo-indianerna: 10. Lerkärl ur en klippboning i
Marcos cañon (Colorado). 11. Lerkärl från distriktet
Tusayan. 12. Måladt måltidsfat af lera (Zuñi).
13. Teckning på inre bottnen af en s. k. medicinflaska,
föreställande regnguden på molnen (Pueblo San Juan).
redogörelse för dessa egendomligheter finnes i
J. Storms "Englische philologie". Se vidare Pickering,
"Vocabulary" (1816), Bartlett, "Dictionary of
americanisms" (1848–58), De Vere, "Americanisms"
(1872), Farmer, "Americanisms old and new" (1890),
Matthews," Americanisms and briticisms" (1892), och
Clapin, "A new dictionary of americanisms" (1902).
Amerikanist, forskare, som idkar studium af Amerika
och dess förhållanden, särskildt dess urinvånare
och deras språk samt världsdelens historia före
Columbus. På initiativ af "Société américaine" i
Paris hållas sedan 1875 hvartannat år mellanfolkliga
amerikanistkongresser (den 10:e hölls i Stockholm
1894).
Amerikanska aloen, bot. Se Agave.
Amerikanska antislafverisällskapet. Se
Abolitionister.
Amerikanska arbetareförbundet (eng. American
federation of labor), Förenta staternas största
arbetarorganisation, framkallades 1881 af farhågorna
för yrkesföreningarnas uppsugande af "Arbetets
riddare" (se d. o.), men erhöll sitt nuvarande namn
liksom en fastare organisation först 1886. Dess syfte
är att framkalla och organisera lokala yrkes- och
arbetarföreningar, att sammansluta dylika föreningar
i större centralförbund, att bereda de allmänna
valen till unionens och staternas representativa
församlingar en för lönearbetarnas intressen
fördelaktig riktning och att därigenom på laglig
och fredlig väg framkalla en arbetarvänlig
lagstiftning. Har någon medlem af federationen
med styrelsens medgifvande invecklats i en
arbetsinställelse, skola öfriga medlemmar
uppmanas att lämna understöd. Anslutning till
något bestämdt politiskt parti har Gompers,
federationens president sedan 1886, hittills
lyckats förekomma. Federationens framgångar, dels på
skyddslagstiftningens område, dels i sträfvandena
för förkortad arbetstid och förhöjda löner, dels i
grundandet af fackföreningar, äro emellertid, trots
dess politiska neutralitet, omisskännliga. Flertalet
af Förenta staternas yrkesföreningar tillhör
federationen, antalet medlemmar torde uppgå
till inemot 1 mill. Förbundets organ är den i
Washington utgifna "The american federalist".
RPHL.
Amerikanska broar. De amerikanska järnbroarna
karakteriseras af den sammansättning medelst
bultförbindningar, som i dem alltid gifves åt
de olika stängerna i ett fackverk. Dragstänger
förses ock alltid vid ändarna med särskildt formade,
utsmidda öglor, s. k. ögon, för infäste vid bultarna
i knutpunkterna. Genom dessa bultförbindningar
få de olika slagen af tvärkonstruktioner för
uppbärande af brobanan, vindförsträfning mellan
hufvudbjälkarna m. m. vanligen annan anordning, än
som vid de europeiska broarna användes, ehuru vid
nyare amerikanska broar en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
