Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amerling, Friedrich - Amersfoort, stad i nederländska prov. Utrecht - À merveille, fr., beundransvärdt, underbart, förträffligt - Ames, Fisher - A meta (it. a metà), hand., till hälften - Ametabolier, zool. - Ametist, miner. - Ametropi, med. Se Refraktion, med. - Ameublement, fr., möblemang - A mezza voce, it., mus., "med half röst", med betydligt dämpad sångton - Amfiaraos, grekisk sagohjälte och siare - Amfiartros, stram led. Se Led - Amfibier, Amphibia, Groddjur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vernet i Paris. Med porträttet af kejsar Frans I
i kröningsdräkt (1832) grundlade han sitt rykte
såsom Wiens främste konstnär i sitt fack. 1841–44
tillbragte han i Rom och Florens. Till denna
och följande tid höra hans bästa arbeten, såsom
porträtten af Thorvaldsen, Grillparzer och furst
Windischgrätz. Af hans öfriga arbeten må nämnas
Lutspelerskan, Den läsande österländskan, Rebecka,
Judit. Hans lefnadsteckning skrefs af L. A. Frankl
(1889).
(G-G N.)
Amersfoort [-fort], stad i nederländska prov.
Utrecht, vid floden Eem. 19,000 inv. (1902).
Oldenbarnevelds födelseort. De viktigaste manufakturerna
äro: ylle-, bomulls- och sidenvaror, glas, tobak och
brännvin. Liflig transitohandel. Nära A. låg ett
birgittinkloster, Marienborgh.
À merveille [a m*rvä’j], fr., beundransvärdt,
underbart, förträffligt.
Ames [ei’ms], Fisher, nordamerikansk politiker
och vältalare, f. 1758, d. 1808, idkade redan som pojke
studier vid Harvard college, förtjänade dessemellan
sitt uppehälle såsom lärare, graduerades vid 16 års
ålder och blef 1781 praktiserande advokat i Dodham,
Massachusetts. Han hade flitigt studerat bibeln och
olika länders vitterhet med ögonmärke att utbilda sig
till vältalare, och hans glänsande retoriska begåfning
blef snart uppskattad, sedan han 1788 invalts i
Massachusetts’ lagstiftande församling. S. å. valdes
han till medlem af kongressen, hvarest han i 8
år utmärkte sig som debattör och nitiskt stödde
Washingtons styrelsegrundsatser. Sitt berömdaste tal
höll han 1796 till försvar för den 1795 af J. Jay
afslutade handelstraktaten med England. På grund
af sjuklighet drog han sig 1796 tillbaka från det
offentliga lifvet och afböjde af samma skäl 1804 att
blifva president för Harvard-universitetet. A. var
en älskvärd och oförvitlig personlighet, som talare
varm, färgrik och fyndig. Hans politiska skrifter
afhandla mestadels fientligheten mellan England och
revolutionens Frankrike, med hänsyn till den inverkan
denna kunde hafva på Amerikas välfärd. A:s samlade
arbeten utgåfvos 1809 (ny uppl. i 2 bd 1854).
A meta (it. a metà), hand., till hälften. –
A-meta-affär l. Meta-affär (i Sverige
sällan brukligt uttryck om) affär, om hvilken tvenne
personer eller firmor förena sig för gemensam räkning
och risk, så att den möjliga vinsten eller förlusten
delas lika.
RM.
Ametabolier (af grek. nekande a och metabole,
förändring), zool., ett namn på insekter med
ofullständig eller ingen egentlig metamorfos. Sådana
äro rätvingarna (Orthoptera), borstsvansarna
(Thysanura) och skinnbaggarna (Rhynchota).
F. A. S.*
[bildtext]
Olika slag af ametister.
Ametist (af grek. nekande a och methyein, vara
drucken), miner., en violett varietet af bergkristall.
Vid upphettning till 250° förlorar den sin violetta
färg och blir gul. Förekommer mycket allmänt i
sprickor och hålrum i olika bergarter. Bekant äfven
från Sverige. De vackraste komma från Brasilien
och Ceylon. Bars fordom som amulett mot rus. Om
"Orientalisk ametist" se Korund.
A. HNG.
Ametropi (af grek. nekande a, mertron, mått, och
ops, öga), med. Se Refraktion, med.
Ameublement [amöbl*mã’], fr., möblemang.
A mezza voce [a me’tsa våtje], it., mus., "med half
röst", med betydligt dämpad sångton.
Amfiaraos (grek. Amphiaraos, lat. Amphiaraus),
grekisk sågo hjälte och siare, son af Oïkles och
Hypermnestra. A. härskade i Argos och hade med Erifyle
sönerna Alkmaion och Amfilochos. Han deltog i den
kalydoniska vildsvinsjakten, argonautiska tåget och de
sju furstarnas tåg mot Tebe. I sistnämnda härnadståg
vägrade han först att deltaga, alldenstund han såsom
siare förutsåg dess olyckliga utgång, men öfvertalades
därtill af sin maka, hvilken Polyneikes hade mutat
med Harmonias (se d. o.)
[bildtext]
Amfiaraos drar ut i kriget mot Tebe. (Från en antik
vas i Neapel.)
olycksbringande halsband. När stormningen af
Teba blifvit tillbakaslagen, lät Zeus jorden
öppna sig under A. och uppsluka honom jämte hans
stridsvagn. Efter döden dyrkades han flerstädes
såsom gud, särskildt i Oropos i norra Attika,
där han hade ett berömdt drömorakel och fester
med täflingslekar firades till hans ära.
V. K.
Amfiartros (af grek. amfi, kring, och arthron, led),
stram led. Se Led.
Amfibier (af grek. amfi, omkring, på båda sätten,
och bios, lif, lefnadssätt), Amphibia, Groddjur,
zool., är enligt geologiens vittnesbörd den
klass bland ryggradsdjuren, som tidigast lyckades
att anpassa sig till lifvet på land. Äfven deras
organisation och deras individuella utveckling
gifva oss ojäfaktiga bevis på, att de äro de
ursprungligaste, de minst omdanade bland alla på
land lefvande ryggradsdjur. Amfibierna förråda sina
intima släktskapsförbindelser med vattendjuren
bl. a. därigenom, att de förutom lungor ega
gälar antingen under hela lifvet eller blott under
ungdomen (som larver); också lefva nästan alla under
larvperioden i vatten. De opariga fenorna, som stundom
förekomma hos stjärtamfibierna, stödjas aldrig af
några skelettdelar såsom hos fiskarna. Huden är –
i motsats till hvad förhållandet är hos de högre
ryggradsdjuren – hos flertalet nu lefvande amfibier
naken (till skillnad från kräldjurens fjäll- eller
benbeklädda hud) och försedd med en mängd körtlar,
som hålla kroppsytan fuktig; hornlagret är tunt och
mjukt. Många experiment hafva ådagalagt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
