Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ampère. 2. Jean Jacques Antoine A., fransk historieskrifvare och filolog - Ampère-hvarf, elektrot., produkten af lindningshvarf och strömstyrka. Se Elektromagnet - Ampère-meter, elektrot., instrument, som angifver styrkan af en elektrisk ström - Ampère-mätare. Se Ampère-meter - Ampères regel, fys., minnesregel - Ampèretimme, fys., den mängd elektricitet, som under en timme flyter genom en ledare - Ampèretimmemätare, elektrot., instrument som angifver elektricitetsmängd som förbrukats - Ampermeter. Se Ampère-meter - Ampfing, by i Öfre Bajern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
litteraturhistoriska föreläsningar och blef
1833 professor i fransk litteratur vid Collège de
France. Sedermera bereste och skildrade han Grekland,
Levanten och Amerika. Under andra kejsardömet
lefde A. i frivillig landsflykt, mest i Rom. Död
1864 i Pau. Han var från 1847 ledamot af Franska
akademien. – A:s numera icke så litet föråldrade
arbete Histoire littéraire de la France avant
le 12:me siècle (3 bd, 1840; 3:e uppl. 1871),
jämte flere i samma art gjorde epok i franska
litteraturhistorien genom att införa en verkligt
historisk och sundt kritisk uppfattning. Viktigast
bland hans senare arbeten är L’histoire romaine
à Rome (4 bd, 1856–64; 3:e uppl. 1872–74), en i
högsta grad lefvande skildring, som tvifvelsutan
öfvat inflytande på metoden i V. Rydbergs
"Romerska kejsare". A:s lefnad har tecknats af
Tamisier (1864), Polo (s. å.) och Potton (1867).
E. F-T.
Ampère-hvarf [ãpär-], elektrot., produkten af antalet
lindningshvarf å en elektromagnet och den genom tråden
gående strömstyrkan. Se Elektromagnet.
Ampère-meter [ãpär-], Ampermeter, Ampèremätare
l. Ammeter, elektrot., ett
[bildtext]
En precisions-ampermeter. Det yttre.
En precisions-ampermeter. Det inre.
instrument, som direkt i ampère angifver styrkan af en
elektrisk ström. Sådana instrument utföras i
ett stort antal former, vanligen efter någon
af följande principer. De enklaste grunda sig på
elektromagnetisk verkan, hvarvid strömmen genomlöper
en solennoid, hvilken åverkar ett järn-ankare. Andra
grunda sig på strömmens värmeverkningar
(s. k. "hitz-draht-ampermetrar"), andra åter på
elektrodynamisk verkan, såsom elektrodynamometrar
och Deprez-d’Arsonval-instrument (äfven
benämnda precisionsampermetrar). De sistnämnda äro
användbara endast för likriktad ström; de utmärka
sig för stor noggrannhet och bekväm afläsning. För
uppmätning af växelströmmars styrka användas,
utom de förut nämnda, äfven andra principer,
t. ex. uppkomsten af ett roterande magnetiskt fält
(Ferraris mätare). Instrument för större strömstyrkor
genomlöpas vanligen af endast en bråkdel
af strömmen, hvars hufvudmassa passerar ett
shunt-motstånd. En närmare redogörelse
för ampère-metrar lämnas i sammanhang med
öfriga elektriska mätinstrument (se d. o.).
A. E-M.
Ampère-mätare. Se Ampère-meter.
Ampères regel [ãpärs], fys., en af A. M. Ampère
angifven minnesregel för att finna den riktning,
i hvilken en magnetnål afviker, när den står
under inflytande af en elektrisk ström i dess
grannskap. Regeln har följande lydelse. "Tänker man
sig att en person simmar i samma riktning som strömmen
(d. v. s. i den positiva elektricitetens riktning) och
betraktar magnetnålen, så afviker magnetnålens nordpol
alltid åt vänster". Jfr Elektromagnetism.
R. R.*
Ampèretimme [ãpär-], fys., den mängd elektricitet,
som under en timme flyter genom en ledare, hvaruti
strömstyrkan uppgår till en ampère. Under en sekund
flyter genom en sådan ledare en coulomb. Således
utgör den under en timme genomflutna mängden
elektricitet 3,600 coulomb, hvilket följaktligen är
liktydigt med en ampèretimme. Ampèretimmen användes
såsom enhet i industrien på grund däraf att en
coulomb är en väl liten enhet för praktiska behof.
S. A-S.
Ampèretimmemätare [ãpär-], elektrot.,
ett instrument, som angifver, huru stor
elektricitetsmängd som förbrukats i en ledning,
t. ex. en belysningsanläggning. När en dylik mätare
användes, förutsattes, att spänningen är konstant;
som denna förutsättning i regel ej är uppfylld,
mätes konsumtionen säkrare genom energimätare
(watt-timmemätare). I Amerika användes i rätt
stor utsträckning Edisons ampèretimmemätare,
hvilken grundar sig på elektrolytisk utfällning;
en grenledning går genom zinksulfat-celler,
och zinkelektrodernas viktförändring, som
tid efter annan konstateras medelst vägning,
angifver strömförbrukningen. I Europa användas
elektromagnetiska instrument. Stor spridning hafva
Arons pendelmätare. En sådan mätare (se fig.) består
af två pendelur, det ena regleradt af en vanlig
pendel, det andra af en järnpendel, hvilken åverkas af
en solennoid, som genomlöpes af strömmen. Differensen
i urens gång, som är ett mått på den genomgångna
elektricitetsmängden, angifves af ett räkneverk,
hvilket genom en s. k. planethjulsutväxling står i
förbindelse med de båda uren. – En annan princip är
tillämpad i Siemens & Halskes "summationsmätare",
hvilken består af en vanlig ampèremeter, försedd med
ett räkneverk. Med vissa tidsmellanrum lössläppes
visaren, angifvande den momentana strömmen. Visaren
nedtrycker därvid en häfarm, hvilken kringvrider
räkneverket ett stycke, som motsvarar visarens utslag.
A. E-M.
Ampermeter. Se Ampère-meter.
Ampfing, by i Öfre Bajern, vid Inns biflod Isen.
Omkr. 800 inv. 1322 besegrade där Ludvig af Bajern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
