Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati / 903-904 (1904) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Analytisk, upplösande - Anam, geogr. Se Annam - Anamartesi, teol., syndfrihet - Anamba, grupp små öar mellan Borneo och Malakka - Anamesit, petrogr., en strukturvarietet af basalt - Anamirta Colebr., bot., växtsläkte - Anamnes, med., sjukdomshistoria - Anamnestik, minneskonst. Kallas vanligen mnemonik - Anamnia, anat. Se Amnion - Anamorfos, vrängd eller vanskaplig bild - Anamorfot. Se Anamorfos - Anana l. Anap, befäst handelsstad i ryska Kaukasien - Ananas Adans., bot., växtsläkte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

– Analytisk metod. Se Analys. –
Analytiskt bevis. Se Bevis. –
Analytiskt omdöme. Se Omdöme.

Anam, geogr. Se Annam.

Anamartesi (af grek. nekande a och hamarti’a, synd),
teol., syndfrihet.

Anamba, grupp af till större delen små öar
mellan Borneo och Malakka, tillhöriga holländska
residentskapet Riouw. Öarna, som äro föga kända,
äro tämligen höga, skogbevuxna och bebodda af några
tusen muhammedanska malajer. Arealen uppgifves till
523 kvkm. I den nordligaste gruppen ligger Pulo Mata
(Siantan) med god hamn.

Anamesit, petrogr., en strukturvarietet af basalt,
så finkornig, att dess särskilda mineralbeståndsdelar
alls icke eller endast med svårighet kunna urskiljas
af obeväpnadt öga. Anamesit förekommer i Skottland,
Irland och på Island äfvensom i Tyskland (vid Hanau
och Kassel m. fl. st.). Jfr Basalt.

^{E. E.}

Anamirta Colebr., bot., växtsläkte hörande till
nat. fam. Menispermaceæ, med blomfoder af 7–12 blad
och utan blomkrona. Ståndarna äro många; frukten
stenfruktartad. A. Cocculus Wight et Arn. är en
slingrande buske i Ostindien. Dess giftiga frukter
innehålla krampgiftet pikrotoxin och kallas i
droghandeln Cocculi indici eller Fructus cocculi,
af menige man i Sverige kockelkärnor,
kockelbär. Kockelkärnorna användas vid fiske; då
fiskarna förtärt degkulor med däri inrördt pulver af
kockelkärnor, kunna de till följd af luftansamling
i simblåsan ej simma mot djupet, utan hålla sig
vid ytan, där de lätt fångas. Äfven människor, som
förtärt sålunda fångade fiskar, hafva stundom blifvit
pikrotoxinförgiftade. Vidare brukas kockelkärnorna
till förfalskning af öl, hvari de genom sin bitterhet
skola ersätta humle. Af frönas fett beredas i Indien
ljus; rötterna och stammen, petravalli, användas
mot feber. Äfven en annan art, A. flavescens
Miers, på Molukkerna, har medicinsk användning.

^{G. L–M. C. G. S.}

Anamnes (grek. ana’mnesis, af anamimneskein, påminna),
med., den afdelning af en sjukdomshistoria, som
handlar om patientens föregående tillstånd.

Anamnestik (af grek. anamimneskein, påminna),
minneskonst. Kallas vanligen mnemonik.

Anamnia, anat. Se Amnion.

Anamorfos (grek. anamo’rfosis, ombildning), vrängd
eller vanskaplig bild, som är ritad på sådant

Fig. 1.

Fig. 2.

sätt, att den ger riktiga bilder af föremålen, när den
betraktas i en viss sned riktning (optisk anamorfos),

i en cylindrisk, konisk eller pyramidalisk spegel
(katoptrisk a.) eller genom mångkantiga
slipade glas (dioptrisk a.). Zeiss i Jena har
konstruerat ett linssystem, den s. k. anamorfoten,
hvilken, använd som fotografiskt objektiv, möjliggör
framställningen

Fig. 3.

Fig. 4.

af inom önskade gränser förvridna bilder. Fig. 1
visar ett originalmönster. Genom anamorfotens
vridning kring sin optiska axel erhållas bilderna
fig. 2–4 och mellanformer, alltefter apparatens
vridningsgrad. Objektivet är för alla bilderna
detsamma och afståndet mellan objekt och bild
oförändradt. – Inom botaniken betecknar anamorfos
detsamma som tillbakaskridande metamorfos.

Anamorfot. Se Anamorfos.

Anana l. Anap, befäst handelsstad i ryska
Kaukasien, vid Svarta hafvets östra strand, 45
km. s. om floden Kubans mynning. Afträddes till
Ryssland genom freden i Adrianopel 1829. Omkr. 7,000
inv. Liflig handelsförbindelse med Trabezon. God hamn.

Ananas Adans., bot., växtsläkte af
nat. fam. Bromeliaceæ. Till detta släkte hör
A. sativus Lindl., som lämnar ananas, hvilken anses
som en bland de ädlaste af alla frukter. Växten är
inhemsk i Syd-Amerika, men odlas nu öfver hela den
heta zonen samt i egna drifhus i Europa, hvarest
dock frukten icke på långt när blir så smaklig
som i sitt hemland. Växtens blad äro jämnbreda,
rännformiga, styfva, i kanten taggiga, samlade
nedtill i en gyttring, från hvars midt stjälken
reser sig till en half meters höjd, bärande upptill
de små violetta blommorna, hvilka sitta i ett ax, som
slutar med en gyttring af mindre blad. Ananasfrukten
är en sammansatt frukt, som uppkommer därigenom,
att de efter de enskilda blommorna utbildade bären
sammanväxa med hvarandra och med skärmbladen till
en enda, aflångt rundad, nästan kottelik gyttring
(se fig. sp. 905), hvilken i toppen fortfarande
uppbär denna bladsamling (användbar till förökning)
och som vid mognaden vanligen har en gul färg. I
odladt tillstånd har frukten angenäm lukt samt stark,
syrligt söt, aromatisk smak och saknar vanligen
frön. Af bladens fibrer beredas såväl, gröfre som
mycket fina väfnader.

^LDT. (^{G. L–M.})

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>