Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andchoi, stad i norra Afganistan - And-damm-musslan. Se Damm-musslor - Ande l. Anda, andedräkt - Ande. 1. Den helige Ande - Ande. 2. Principen för det högre, sedliga och religiösa lifvet - Andebesvärjelse. Se Besvärjelse - Andecavum (Andegavum), det äldsta namnet på staden Angers - Andechs, benediktin-kloster och vallfärdsort i Oberbajern - Andegaverna. Se Anjou (provins) - Andegavum. Se Andecavum - Andelsföretag (Andelsmejeri, Andelsslakteri, Andelssockerfabrik o. s. v.). Se Kooperation och Vinstandel - Andelssystem. Se Vinstandel - Andelys, Les, gammal stad i franska depart. Eure - Anden examen kallas i Norge en till ämbetsexamen vid universitetet förberedande pröfning - Andens stridsmän. Se Dukoborzer - Ander., i naturvetenskapliga namn förkortning för J. Anderson - Ander, Aloys, tysk operasångare - Anderberg, Axel Johan, arkitekt - Anderbergit l. Cyrtolit, miner., en pseudomorfos af zirkon - Anderi, inhägnadt område där man uppdrager gräsänder för utplantering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
15,000 inv. Viktig karavanstation. Drifver betydlig
handel med goda kameler och svarta lammskinn
(s. k. astrakan).
And-damm-musslan. Se Damm-musslor.
Ande l. Anda (af en rot, som hade betydelsen blåsa
flåsa, fnysa) betydde urspr. den luft, som drages
in och stötes ut genom lungorna, andedräkt ("hämta
andan"). Från denna betydelse af oundgängligt medel
för den animala lifsverksamheten och af det yttre
tecknet till dennas närvaro ("gifva upp andan"
= dö) har ordet öfvergått till bemärkelsen af
lif och själ ("Åt allt hvad lif och anda har,
Du gifver uppehälle"). Sedermera betecknar ordet
särskildt människosjälen, människans andliga väsende,
hennes personlighet ("Stora andar ge sin form åt
tiden"). Från att vara namn på den andliga sidan
af ett väsende, som därjämte är kroppsligt – såsom
förhållandet är med människan - öfvergår ordet
att betyda okroppslig varelse eller ett väsende,
som i allo är okroppsligt, icke i rummet ("Gud är en
ande"). Med denna betydelse kan man sammanställa den
af vålnad ("Jag är din faders ande, dömd till en tid
att gå igen om natten"), emedan människorna föreställa
sig de andliga väsendena såsom "skuggor", luftiga,
eteriska kroppar, eller åtminstone såsom bilder af
sådana. – Ande har äfven en speciellare betydelse, då
man skiljer inom människan mellan ande, själ och kropp
och sålunda fattar anden såsom aågot högre än själen i
inskr. bem. Man tillerkänner då djuren själ, men bland
jordiska varelser endast människan ande. Man får då en
tredelning, hvilken erinrar om Aristoteles’ indelning
af själen i växtsjäl, djursjäl och människosjäl
och ännu närmare om nyplatonikernas förnuft, själ
och kropp. På flera ställen i såväl Gamla som Nya
testamentet användes denna tredelning, så att man
skiljer mellan ande (pneuma) och själ (psyche), ehuru
å andra sidan båda innefattas i själen i motsats mot
kroppen. Bland de kristne teologerna använda en del
tredelningen, andra tvådelningen af människans väsen;
Luther erkänner båda indelningarnas berättigande och
anser dem ej utesluta hvarandra. När man skiljer
mellan ande och själ eller inom själen mellan en
högre sida, anden, och en lägre, själ i lägre bem.,
fattas anden såsom människans evighetsväsen, hvad
Boström kallar hennes "förnuft", det osinnliga hos
henne, däremot själen såsom en visserligen okroppslig
princip, som dock står i omedelbart förhållande till
det kroppsliga och såsom detta är sinnligt, timligt. –
Jämte sin konkreta betydelse har ordet anda äfven
en abstrakt, då det betecknar ett "väsentligt eller
karakteristiskt sätt att vara och verka" och således
är liktydigt med "skaplynne", "grundriktning",
"stämning" o. s. v. ("Den anda, som röjer sig hos
de unge", "dikta i folkvisans anda" o. s. v.).
G. S. (S-E.)
I bibeln och teologien har ordet ande dessutom
följande bemärkelser: 1. Den helige Ande, den
tredje personen i treenigheten. – 2. Principen för
det högre, sedliga och religiösa lifvet, det inre
organ, hvarigenom människan träder i gemenskap med
Gud och den osynliga världen. Företrädesvis brukas
ordet ande om det nya, till Gud hänvända sinnelaget
hos de pånyttfödde (den nya människan, motsatsen
till "köttet", eller den gamla människan; Gal. 5:
16–23). Detta sinnelag verkas af Guds ande och
har däruti sin källa, hvarför människan säges "vara
född af anden", "lefva i anden", "drifvas af anden"
o s. v. Emedan detta tillstånd är den sanna friheten,
sättes anden äfven såsom motsats till "bokstafven"
(lagens bokstaf), som är det yttre, tvingande budet
(Rom. 7:6; 2 Kor. 3:6). Om tron på andar se Spiritism.
E. J. Ö.*
Andebesvärjelse. Se Besvärjelse.
Andecavum (Andegavum), det äldsta namnet på
staden Angers.
Andechs, benediktin-kloster och berömd vallfärdsort
i Oberbajern, på det "Heliga berget", 698 m. öfver
hafvet, på östra stranden af Ammer-sjön, besökes
årligen af tusentals pilgrimer. Det byggdes år 899
och var ursprungligen en befäst borg, stamsäte för
de mäktige gref varna af Andechs, hvilkas ätt utdog
med Otto II år 1248.
Andegaverna. Se Anjou (provins).
Andegavum. Se Andecavum.
Andelsföretag (Andelsmejeri, Andelsslakteri,
Andelssockerfabrik o. s. v.). Se Kooperation och
Vinstandel.
Andelssystem. Se Vinstandel.
Andelys, Les [läs-ãdli], gammal stad i franska
depart. Eure i Normandie, vid Seine, n. v. om
Paris. 4,539 inv. (1901). Obetydlig handel och
industri. Ruiner efter en af Richard Lejonhjärta
uppförd borg. Mineralkällor. I Villers, i närheten
af A., föddes målaren Poussin (1594).
Anden examen ("andra examen") kallas i Norge en
till ämbetsexamen vid universitetet förberedande
pröfning, hvilken före lagen af 9 juni 1903 officiellt
bar namnet examen philosophicum. Den, som aflagt
examen, tituleras vanligen candidatus philosophiæ.
O. A. Ö.
Andens stridsmän. Se Dukoborzer.
Ander., i naturvetenskapliga namn förkortning för
J. Anderson, köpman och borgmästare i Hamburg,
f. 1674, d. 1743.
Ander, Aloys, tysk operasångare, f. 1817, d. 1864
som vansinnig, var från 1845 medlem af hofoperan
i Wien. 1855 och 1856 uppträdde han på kungl.
operan i Stockholm i "Stradella", "Profeten",
"Hugenotterna", "Marta", "Trollflöjten", "Vilhelm
Tell" m. fl. operor.
Anderberg, Axel Johan, arkitekt, f. 27 nov. 1860
i Kristianstad, studerade 1880–84 vid Tekniska
högskolan i Stockholm och 1884–87 vid konstakademiens
arkitektafdelning samt reste 1887–88
i Tyskland, Frankrike och Italien. Vid den
till år 1888 utlysta täflingen för nytt operahus
i Stockholm erhöll A. andra priset, men detta
åtföljdes 1889 af uppdraget att i utlandet
ytterligare studera teaterbyggnader, och såsom
resultat af den vunna erfarenheten framstod ett
nytt förslag. Detta blef fastställdt 1891, och 1898
stod byggnaden färdig. Bland A:s öfriga arbeten
äro ombyggnaden af Södra teatern (husets yttre
likväl af annan hand) och Maria församlingshus
i Stockholm (nu under uppförande) samt teatern i
Karlstad och Dahlgrenska stiftelsens byggnad i Malmö.
G-G N.
Anderbergit l. Cyrtolit, miner., en efter en svensk
mineralog, mineralhandlanden Anderberg uppkallad,
genom vittring och upptagande af vatten bildad
pseudomorfos af zirkon, funnen vid Ytterby nära
Vaxholm.
Anderi, inhägnadt område, där man uppdrager en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
