Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andree. 2. Richard A., tysk geograf och etnograf - Andrée. 1. Fredrika A., sångerska. Se Stenhammar - Andrée. 2. Elfrida A., tonsättarinna - Andrée, Salomon August, ingenjör, luftseglare - Andreen, Gustav, svensk-amerikansk skolman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
folken och de keltiska stammarna i Skottland. 1874
–90 var han ledare af Velhagens och Klasings
geografiska anstalt i Leipzig. Bland hans arbeten
märkas Ethnographische parallele und vergleiche (1878,
ny följd 1889) samt vidare Physikalisch-statistischer
atlas des Deutschen reichs (tills. med Peschel,
1877), Allgemeiner handatlas (1881; 4:e uppl. 1899),
som fått stor spridning äfven i Sverige, och (tills.
med Scobel) en karta öfver Afrika i storleken 1:
10 mill. (1892) m. fl. Sedan 1893 är han bosatt i
Braunschweig och redigerar sedan 1891 "Globus".
Andrée [-dre]. 1. Fredrika A., sångerska.
Se Stenhammar. – 2. Elfrida A., den
föregåendes syster, tonsättarinna, f. 19 febr. 1841
i Visby, blef 1861 organist vid finska kyrkan i
Stockholm (den första kvinnliga organist i Sverige), 1862
vid franska kyrkan därstädes samt 1867 vid
domkyrkan i Göteborg. Led. af Mus. akad. 1879. A.
har framkommit med flere kompositioner af olika slag,
bland hvilka tre äro utgifna af Musikaliska
konstföreningen, nämligen en Pianokvintett, en Pianotrio
samt Snöfrid, ballad för soli, kör och orkester. I
öfrigt äro utgifna diverse sånger och pianostycken.
Vid en internationell utställning i Bruxelles 1895
prisbelönades A. för en symfoni, en stråkkvartett
och ett stycke för orgel och militärmusik. En opera
Frithiof, grundad på Fritiofs saga, finnes i
manuskript.
A. L.
Andrée [-dre], Salomon August, ingenjör, luftseglare,
f. 18 okt. 1854 i Grenna, genomgick Tekniska
högskolans mekaniska fackafdelning 1871–74, företog
därefter studieresor i utlandet och idkade verksamhet
som praktiserande ingenjör, var 1880–82 assistent
i fysik vid Tekniska högskolan och deltog 1882–83
i den svenska meteorologiska expeditionen till
Spetsbergen. Under öfvervintringen på Spetsbergen
ledde A. de luftelektriska iakttagelserna,
hvarjämte han underkastade sig hälsofarliga
undersökningar angående polarmörkrets inflytande på
organismen. 1884 utnämndes han till öfveringenjör
i dåv. Patentbyrån och var 1886–89 därjämte
öfverlärare i experimentalfysik vid Tekniska skolan
i Stockholm. 1892 erhöll A. utaf Vet.-akad. och
Stiftelsen Lars Hiertas minne anslag till utförande
af en serie vetenskapliga ballongfärder i Sverige,
de första sådana, som utförts därstädes. Den första
af dessa resor företogs 15 juli 1893 från Stockholm
med ballongen "Svea". 19 okt. s. å. utfördes en
äfventyrlig färd, under hvilken ballongen drefs
ut öfver Östersjön och nådde land först i finska
skärgården, och 14 juli 1894 tillämpade A. med
framgång en af honom uppfunnen metod att styra
ballongen medelst släplina och segel. Resan 4
aug. s. å. eger ett särskildt intresse därigenom att
den skedde samtidigt med två andra vetenskapliga
ballongfärder (den ena i Ryssland och den andra i
Tyskland) och sålunda utgjorde en länk i den första
internationella expedition, som
företagits till de högre luftlagren. På en färd 29
nov. s. å. for ballongen på fem timmar från Göteborg
till Gottland.
13 febr. 1895 framlade A. för Vetenskapsakademien,
en plan till att utforska polarområdet medelst en
s. k. guide-roperande och enligt hans ofvannämnda
metod styrbar luftballong. Sedan A. Nobel med
65,000 kr., Oskar II och O. Dickson med hvardera
30,000 kr. samt en onämnd med 5,000 kr. understödt
företaget, kom expeditionen till stånd sommaren
1896. På Danskön, Spetsbergen, uppbyggdes ett
ballonghus, hvarest ballongen (kallad "Örnen")
fylldes, men ogynnsamma vindar tvungo A. att resa
hem. Han återvände nästa sommar och afseglade jämte
tvenne följeslagare, K. Frænkel och N. Strindberg,
11 juli 1897 i sin ballong norrut. Vid uppstigningen
hände dem det missödet att de flesta släplinorna
hakade af sig och blefvo på platsen. Den sista
underrättelse, som hittills erhållits från denna
exempellöst djärfva färd, är det korta meddelande,
som A. 13 juli afsände med en brefdufva från en punkt
n. ö. om Danskön på 82° n. br. Färden väckte i hela
den bildade världen beundran och spändt intresse,
och ännu (1903) uppdyker då och då ett rykte om fynd
efter polarfararna, hvilka fynd skulle gjorts hos
arktiska folkstammar i Asien och Nord-Amerika, dit
underrättelser om färden spriddes genom regeringarnas
försorg. Ang. gjorda efterforskningar efter A. (i
Sibirien af J. Stadling och F. Martin, vid Grönland
af A. Nathorst) se "Ymer", årg. 1899–1900. Om
förberedelserna till polarexpeditionen se A:s
egna meddelanden i Ymer, årg. 1895–97. Dessutom
har A. efterlämnat en fullständig berättelse om
expeditionen till dagen före af färden. Se vidare
uppsatser af Celsing, "Andrées ballonguppstigning"
(Ymer, 1897), och Ekholm, "Om Andrées ballongfärd
under de två första dagarne" (ibid. s. å.). A. anses
oupphunnen i fråga om vetenskapliga ballongfärder,
af hvilka han utförde nio i Sverige 1893–95. Antalet
därunder gjorda vetenskapliga iakttagelser uppgår
till öfver 400, däribland öfverlägset noggranna
bestämningar af luftens kolsyrehalt. A. skötte därvid
allena både manövreringen och iakttagelserna, ofta
på betydande höjd. Äfven som praktisk luftseglare
stod A. bland de allra främste. Polarballongen
"Örnen" satte ett världsrekord, i det den höll sig
uppe minst 46 timmar i sträck. Resultaten af sina
iakttagelser under samtliga ballongfärder i Sverige
meddelade A. i en serie afhandlingar, publicerade i
Bihang till Vet. akad:s handl., afd. II, bd 19-21. Han
publicerade därjämte ett stort antal afhandlingar dels
i praktiska ämnen, bl. a. Om uppfinningarna i Sverige
åren 1870–84 (1890), Industrien och kvinnofrågan
(1892, i Verdandis småskrifter) samt Uppfinningarnas
och industriens betydelse för språkets utveckling
(s. å., i Nord. tidskr.), dels i vetenskapliga ämnen,
företrädesvis rörande värmet och elektriciteten,
såsom Électricité atmosphérique, observations faites
au Cap Thordsen, Spitzberg 1882-83.
Andreen [-dren], Gustav, svensk-amerikansk skolman,
f. 13 mars 1864 i Baileytown, Indiana, son af den från
Grenna utvandrade pastor A. Andreen och en likaledes
svenskfödd moder, uppfostrades vid Augustana college,
studerade halftannat år lagfarenhet, anställdes
därefter som biträdande lärare vid nämnda college
och sedermera som ord. lärare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
