Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anisol-rödt, en i vatten löslig, röd anilinfärg - Anisometrisk, motsats till isometrisk (se d. o.) - Anisometropi, ögonen hos en person ej hafva samma refraktion (se d. o.) - Anisosperma Passiflora Manso, bot. farm., en klättrande buske af nat. fam. Cucurbitaceæ - Anisotrop l. Heterotrop, fys., kroppar hvilka hafva olika fysikaliska egenskaper i olika riktningar - Anis-trä, det ljusgrå virket af Illicium anisatum Lour. - Anisum stellatum, farm., stjärn-anis (se d. o.) - Aniuman, zool. Se Värnfåglar - Anjala, imperiellt pastorat af 3:e kl., Iittis kontrakt, Nylands län - Anjala-förbundet kallas en sammansvärjning 1788 bland svenska härens officerare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Anisol-rödt, en i vatten löslig, röd anilinfärg.
Anisometrisk (af grek. nekande an samt isos, lika,
och metron, mått), motsats till isometrisk (se d. o.).
Anisometropi (af grek. nekande an, isos, lika,
metron, mått, och ops, öga), det förhållandet att
ögonen hos en person ej hafva samma refraktion
(se d. o.).
Anisosperma Passiflora Manso, bot. farm.,
en klättrande buske i Brasilien af nat. fam.
Cucurbitaceæ. Blommorna påminna om den bekanta
"kristi-kors-blomman", Passiflora Juss., och de bittert
smakande fröna, som i Brasilien kallas "Favas de
S. Ignacio" och "Castanhas do Jabotá", nyttjas
såsom magstärkande och i större dos såsom
afförande medel. Jfr Feuillæa och Semina
Nhandirobæ.
O. T. S.*
Anisotrop (af grek. nekande an, och isotrop)
l. Heterotrop, fys., ett epitet, som nyttjas om
kristalliserade kroppar för att utmärka, att
de hafva olika fysikaliska egenskaper i olika
riktningar. I motsats därtill sägas de amorfa
kropparna vara isotropa. De till det
reguljära systemet hörande kristallerna förhålla
sig i optiskt hänseende såsom isotropa ämnen, men
betraktas detta oaktadt såsom heterotropa, emedan
de i andra afseenden kunna visa olikheter i olika
riktningar, t. ex. i afseende på klyfbarhet m. m.
R. R.*
Anis-trä, det ljusgrå virket af Illicium anisatum
Lour.
Anisum stellatum, farm., stjärn-anis (se d. o.).
Aniuman, zool. Se Värnfåglar.
Anjala, imperiellt pastorat af 3:e kl., Iittis
kontrakt, Borgå stift, Finland, Nylands län, Perno härad,
Iittis domsaga. Landarealen 128 kvkm. Befolkningen,
finsktalande, 2,548 pers. (1901). Inom socknen
ligger Anjala säteri, naturskönt beläget på
västra stranden af Kymmene älf. Af tacksamhet mot
livländaren Henrik Wrede, som med uppoffring af
sitt eget lif räddade Karl IX i slaget vid Kirkholm
(1605), skänkte konungen godset till dennes hustru
och barn. Wredeska ätten, som ännu eger stora gods
där i trakten, innehade Anjala gård ända till 1837.
Den inköptes 1842 af finska kronan och gafs som
fideikommiss åt furst Mensjikov, landets dåv.
generalguvernör. Sedan manliga ättelinjen af furst
Mensjikovs namn utgått 1894, återgick A. till finska
statsverket, men gafs åter 1898 på grund af kejserlig
befallning såsom fideikommiss åt en Ivan Mensjikov-Koreisch,
generalguvernör Mensjikovs dotterdotterson,
hvilken fått rätt att antaga mensjikovska namnet
och vapnet. Fideikommisset, som utom sätesgården
består af 16 hemman om sammanlagdt 6 1/2 mantal,
skall efter nuvarande ättelinjens utslocknande öfvergå
till generalguvernör Mensjikovs öfriga kvinnliga
ättlingar, såframt de erhålla rätt att bära furstliga
mensjikovska namnet.
A. G. F.
Anjala-förbundet kallas en under 1788 års
finska krig bland svenska härens officerare bildad
sammansvärjning, som afsåg att tvinga konung Gustaf
III till att sluta fred med Ryssland och sammankalla
ständerna. Den djupaste orsaken till sammansvärjningen
är att söka i det allmänna missnöje, som Gustafs
godtyckliga och slösande regering på 1780-talet
framkallat och som efter 1786 års riksdag inom
vida kretsar af den svenska adeln utvecklats till
en oresonlig hätskhet mot konungen. Därtill kom
ytterligare förbittringen öfver fredsbrottet, hvilket ansågs
såsom ett öfvergrepp på författningen, som ju fordrade
ständernas bifall till anfallskrig, och harmen öfver
de bristfälliga anstalterna för härens utrustning
och underhåll. När så konungens plan att på flottan
öfverföra trupper till Ingermanland och utanför
Petersburg diktera en ärofull fred alldeles gick
om intet och äfven angreppet på den svagt besatta
gränsfästningen Fredrikshamn måste uppgifvas på grund
af dålig ledning och usel utrustning, kom det bland
officerarna jäsande missnöjet till utbrott. Detta
skedde vid den finska härafdelning, som under befäl
af generalmajor K. G. Armfelt skjutits fram till
Hussula strax norr om Fredrikshamn. Hufvudmän för de
missnöjde voro där öfverstarna Hästesko, von Otter
och Montgomery, öfverstelöjtnanterna af Enehjelm
och Klingspor, major von Kothen m. fl. Missnöjet
underblåstes därjämte ifrigt af ett litet parti,
som i hemlighet åsyftade Finlands skiljande från
Sverige samt främst representerades af majorerna
J. A. Jägerhorn och K. H. Klick. Under återtåget från
Hussula uppsattes i Liikala natten till 9 aug. en
skrifvelse till ryska kejsarinnan, i hvilken de
finske officerarna erbjödo henne fred, på villkor
att Finland återställdes till sitt omfång före 1743,
och hvari de an höllo, att hon ville afsluta en dylik
fred med "nationens" i tillbörlig ordning samlade
representanter. Skrifvelsen undertecknades af den
gamle lättledde Armfelt, som man intalat att konungen
i själfva verket önskade fredsunderhandling, ehuru
hans stolthet förbjöd honom taga initiativ därtill,
och af sex andra högre officerare samt afsändes till
Petersburg med Jägerhorn, som själf erbjudit sig
att utföra denna farliga beskickning. Några dagar
därefter, 12 aug., affattades i Anjala, dit hären
dragit sig tillbaka, en deklaration, hvarigenom
undertecknarna förbundo sig genom ed att gemensamt
ansvara för anbudet till ryska kejsarinnan. Denna
förklaring – den egentliga Anjala-förbundsakten –
underskrefs af 113 officerare. Ett oundertecknadt
exemplar af densamma sändes till konungen, som
vistades vid högkvarteret i Kymmenegård ej långt
därifrån och som först genom denna förklaring och ett
åtföljande bref från Armfelt fick säker kunskap om de
finske officerarnas uppror. Konung Gustaf befann sig i
en ytterst svår belägenhet; han kunde ej lita på några
trupper och fruktade till och med för sin personliga
frihet. Den danska krigsförklaringen, som anlände
21 aug. och syntes råga måttet af olyckor, emottogs
därför af honom med en viss tillfredsställelse, ty
den gaf honom en passande förevändning att lämna
Finland och blef en utmärkt anledning att vädja
till det svenska folkets fosterlandskärlek. Sedan
Gustaf 26 aug. öfverlämnat befälet öfver alla
trupper i Finland till hertig Karl, skyndade han
tillbaka till Sverige. Några dagar dessförinnan,
23 aug., hade Jägerhorn ändtligen återkommit från
Petersburg med svaret från kejsarinnan. Det bestod i
en oundertecknad skrifvelse, i hvilken hon uppmanade
de finske patrioterna att sammanträda till en finsk
landtdag, som skulle underhandla med hennes sändebud,
och för öfrigt förhålla sig neutrala i den följande
kampen mellan Sverige och Ryssland. Detta var något
helt annat än de sammansvurne begärt. Jägerhorn
hade i Petersburg talat för Finlands upprättande
såsom själfständig stat under ryskt beskydd och
försäkrat, att detta var de finske officerarnas
allmänna önskan. Ett dylikt syfte hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
