Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anna. 1. Gustaf I:s dotter - Anna. 2. Johan III:s dotter - Anna. 3. Sigismunds första gemål - Anna, danska furstinnor - Anna. 1. Prinsessa af Brandenburg - Anna, engelska furstinnor - Anna. 1. A. af Böhmen, Rikard II:s första gemål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och snart började furstarna inleda underhandlingar
om äktenskapsförbindelser med de svenska
prinsessorna. Redan 1562 infann sig i Stockholm
pfalzgrefven till Veldenz, Lauterbeck och Lützelstein,
Georg Johan (Jöran Hans), hvilken anhöll om
prinsessan Annas hand. Han blef mottagen med mycken
ståt, och 20 dec. s. å. firades fursteparets
förmälning. Pfalzgrefven var ett underligt hufvud, som
lade sig i många vidlyftigheter och vid sin död,
1592, lämnade sin familj och sin lilla stat belastad
med en skuld af 300,000 fl., hvaraf A. gjorde så
stora afbetalningar hon med klok sparsamhet
förmådde. Hon afled 30 mars 1610 och begrofs i
klosterkyrkan Remigiusberg. Ett särskildt kapitel
egnas henne i Gümbel, "Gesch. d. fürstentums
Pfalz-Veldenz" (1900).
2. Johan III:s dotter med Katarina Jagellonica,
föddes på Eskilstuna slott 17 maj 1568. Hon åtföljde
1587 sin broder Sigismund till Polen och var 1589
närvarande i Reval vid mötet mellan konungarna Johan
och Sigismund. Vid den sistnämndes förmälning med Anna
af Österrike, 1592, frambar hon de af konung Johan
fängslade rådsherrarnas suppliker om att Sigismund och
hans gemål skulle fälla förböner för dem hos konungen,
hvarefter dessa herrar med orubblig trohet stodo på
Sigismunds sida. 1595,
[bildtext]
Prinsessan Annas grafmonument.
då prinsessan Anna vistades på Stegeborg, lät hon där
sammanviga Johan Gyllenstierna och grefve Per Brahes
dotter Sigrid, ehuru denna förut var trolofvad med
Erik Bielke. År 1598 anträdde hon för andra gången
en resa till Polen och då för att förmälas
med markgrefven Georg Johan (Hans) af
Brandenburg. Detta äktenskap gjordes dock om intet
genom yttre förvecklingar. – Anna berömmes för
sin stora välgörenhet, hvilken hon visade icke
endast mot Sigismunds, utan äfven mot hertig Karls
anhängare. Särskildt hade Karl Karlsson Gyllenhielm
hennes förbön att tacka för sin befrielse ur 12-årigt
fängelse. Karl IX drog emellertid icke i betänkande
att i sin rimkrönika framställa sin brorsdotter
i en ganska ofördelaktig dager, i synnerhet med
anledning af hennes förtroliga förhållande till Gustaf
Brahe. Huruvida dessa anspelningar voro grundade, lär
icke numera med visshet kunna sägas. 1605 erhöll hon
starostiet Strassburg, hvarest hon bosatte sig. Hon
dog (26 febr.?) 1625 i Marienburg i Preussen, men
i anledning af hennes trogna framhärdande i den
lutherska läran afslog påfven Sigismunds anhållan
att få låta högtidligen fira hennes begrafning,
hvarför hon icke jordades förr än 16 juli 1636, då
konung Vladislav i Polen lät föra hennes stoft till
Mariakyrkan i Thorn, där hennes vackra grafmonument
ännu är kvar, men i förfallet skick (se fig.). Jfr
uppsats af E. Wrangel i Ny ill. tidn. för 1899.
3. Sigismunds första gemål, dotter till ärkehertig
Karl af Österrike och Maria af Bajern, f. 16
aug. 1573, blef 1592 i Krakau förmäld och kröntes i
Uppsala som svensk drottning 1594. Hon dog i Krakau 10
febr. 1598, då hennes femte barn föddes. Det var hon
och hennes gemål, som på prinsessan Annas förbön (se
ofvan) utverkade konung Johans nåd för de fängslade
rådsherrarna. Till lifgeding fick hon Linköping,
Söderköping och Stegeborg med underlydande län.
C. S-E. (H. W.)
Anna, danska furstinnor. 1. Prinsessa af Brandenburg,
f. 1487, d. 1514, gift 1502 med hertig Fredrik af
Slesvig-Holstein, konung Kristian I:s son, sedermera
dansk konung (Fredrik I). Med honom hade hon sonen
Kristian (III). – 2. Kristian III:s dotter, se Anna
(kurfurstinna af Sachsen). – 3. Fredrik II:s dotter,
se Anna (engelska furstinnor). – 4. Anna Katarina,
f. 1575, d. 1612, dotter till kurfursten Joakim
Fredrik af Brandenburg, gift 1597 med konung
Kristian IV, åt hvilken hon födde 4 söner och
3 döttrar. – 5. Anna Sofia Reventlov, f. 1693,
dotter till danske storkansleren grefve Konrad
Reventlov, bortfördes 1712 af Fredrik IV, som med
henne ingick ett morganatiskt äktenskap, under det
att drottning Louise ännu lefde, och upphöjde henne
till "furstinna af Slesvig". När drottningen dog,
1721, lät Fredrik genast ånyo viga sig vid henne
och förklarade henne för drottning. Hon fick 6
barn, hvilka alla dogo som små. Konungens syskon
och legitima barn, i synnerhet kronprins Kristian
(K. VI), hatade styfmodern, och efter konungens död
(1730) förvisades hon, trots kronprinsens uttryckliga
löfte 1725 att hålla henne i ära, genast till sitt
fädernegods, Clausholm, i Jylland, och de gods, som
hon fått af konungen, blefvo henne fråntagna. Dock
behöll hon drottningtitel och fick en obetydlig
årspension. Död 1743. Hennes lik fördes till Roskilde
domkyrka, där ett eget grafkor inköptes åt henne.
E. EBG.
Anna, engelska furstinnor. 1. A. af Böhmen,
Rikard II:s första gemål, dotter af tyske kejsaren Karl IV,
kom 1382 till England och dog barnlös i pesten 1394.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
