Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Annexhemman, kam., såsom aflöningsförmåner anslagna åt kyrkoherdar - Annexion, vidfogning. Se Annektera - Annexkyrka, kyrka i en annexförsamling - Anni (lat.), årets (af annus, år) - Anni, finsk sag. Se Aino - Anniceris. Se Annikeris - Annihilera, tillintetgöra, förklara ogiltigt - Annikeris, en af den cyrenaiska skolans medlemmar - Anniston, stad i staten Alabama - Anniversarium, i allmänhet årsfest; särskildt själamässa - Anno (lat., abl. sing. af annus, år), under (det) året - Anno (Hanno), den helige, ärkebiskop af Köln 1056–75 - Anno ab urbe condita (lat.), under året (det) från stadens (Roms) grundläggning - Anno æræ vulgaris (lat.), i den vanliga tideräkningen - Anno ante Christum natum (lat.), året före Kristi födelse - Annobom. Se Annobon - Annobon l. Annobom, den minsta af de fyra Guinea-öarna - Anno Christi (lat.), under Kristi år (d. v. s. efter Kristi födelse) - Anno currente (lat.), under det löpande året - Anno Domini (lat.), under Herrans år. Jfr Anno Christi - Anno Domini nostri Jesu Christi (lat.), under vår Herres Jesu Kristi år - Anno hegiræ (lat.), året (det) från hedjra (lat. hegira). Se Hedjra - Anno ineunte (lat.), vid årets början - Anno mundi (lat.), under världens år (d. v. s. efter världens skapelse) - Annonay, gammal stad i franska depart. Ardèche - Annons, tillkännagifvande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Annexion, vidfogning. Se Annektera.
Annexkyrka, kyrka i en annexförsamling.
Anni (lat.), årets (af annus, år); anni currentis,
det löpande årets; a. ejusdem, samma års; a. futuri,
det kommande årets; a. præcedentis, det föregående
årets; a. præsentis, det innevarande årets;
a. præteriti, det förflutna årets.
Anni, finsk sag. Se Aino.
Anniceris. Se Annikeris.
Annihilera (fr. annihiler, af lat. nihil, intet),
tillintetgöra, förklara ogiltigt. Subst. Annihilation,
Annihilering.
Annikeris (grek. Annikeris, lat. Anniceris), en af
den cyrenaiska skolans medlemmar, troligen
samtida med Ptolemaios I. Han modifierade denna
skolas åsikt om den sinnliga njutningen såsom
människans högsta goda, i det han lade vikt på
att lyckan mera beror på de andliga njutningarna i
det mänskliga samlifvet, på vänskapen, på banden
inom familj och fädernesland än på kroppsliga
njutningar. Därigenom förädlade eller åtminstone
förfinade han sin skolas njutningslära på ett sätt,
hvarigenom han blef en föregångare till Epikuros.
G. S. (S-E.)
Anniston [ä’nistn], stad i nordamer. staten
Alabama, ö. om Birmingham. 9,695 inv. (1900).
Järnindustri. Staden anlades 1872.
Anniversarium (eg. något årligen återvändande,
af lat. anniversarius, af annus, år, och vertere,
vända), i allmänhet årsfest; särskildt själamässa,
som inom den katolska kyrkan firas på årsdagen af
en persons begrafning. Den kallas på fornsvenska
jamlangamot ("jämnlångamot") eller
arsmot. I de svenska landskapslagarnas kyrkobalkar
är vanligen stadgadt, att för afliden skulle läsas fyra
själamässor: den ena vid begrafningen ("utfärden"),
den andra en vecka och den tredje en månad därefter
(manadhamot), den fjärde på årsdagen. Det synes hafva
varit brukligt, åtminstone i städerna, att, samtidigt
med mässans läsning i kyrkan, en minnesfest firades
hemma i sorgehuset. I stadslagen omtalas därför
utfärds- eller graföl, månadsmotsöl och årsmotsöl,
och vid det sistnämnda, som äfven kallas arföl, synes
boet hafva blifvit skiftadt mellan arfvingarna. Rika
och förnäma personer ansågo icke sin fromhet
tillfredsställd med jämnlångamotet. För att underhålla
dylika mässor (årsmot, de egentliga anniversarierna)
"till världens slut" – som det ofta heter – plägade de
testamentera jordagods till de kyrkor eller kloster,
där de skulle begrafvas, och anniversarierna blefvo
sålunda en rik inkomstkälla för kyrkan.
R. T.*
Anno (lat., abl. sing. af annus, år), under (det
och det) året.
Anno (Hanno), den helige, ärkebiskop af Köln
1056–75, var en framstående politisk personlighet,
som under en kyrkligt och politiskt förvirrad
tid kraftfullt ingrep i såväl det tyska rikets
som den påfliga kurians öden. Under kejsar Henrik
IV:s minderårighet var han en tid erkänd ledare
af regeringen, men nödgades senare träda tillbaka
för ärkebiskop Adalbert af Bremen. Till karaktären
äregirig och hård, färdig att möta våld med våld,
utmärkte han sig i sitt enskilda lif genom asketisk
stränghet och nitälskade varmt för det kyrkliga
lifvet. A. afled 1075 och blef på begäran af bröderna
från några kloster, hvilka han grundat, inskrifven
i helgonens bok 1183. Från dessa bröders
krets utgick sannolikt den berömda lofsången öfver
hans lifsgärning, "Annolied" (utg. 1895 af M. Rödiger
i Monumenta Germaniæ historica, Chron. I). Se
Th. Lindner, "Anno II der heilige" (1869).
J. HDR.
Anno ab urbe condita (lat.), under året (det och
det) från stadens (Roms) grundläggning.
Anno æræ vulgaris (lat.), i den vanliga
tideräkningen.
Anno ante Christum natum (lat.), året före Kristi
födelse.
Annobom. Se Annobon.
Annobon l. Annobom, den minsta af de fyra
Guinea-öarna, utanför Afrikas västra kust (1° 25’
s. br.), en vulkanisk, af basalt- och trakytklippor
uppfylld ö. 17 kvkm. 2,967 inv. (1901). På sina
ur hafvet brant uppstigande kuster har A. blott en
enda hamnplats, hvars 300–400 inv. äro afkomlingar
af negrer och portugiser. A., som upptäcktes af
portugiserna nyårsdagen 1471 – däraf dess namn "Godt
år" – tillhör Spanien sedan 1778.
Anno Christi (lat.), under Kristi år (d. v. s. efter
Kristi födelse).
Anno currente (lat.), under det löpande året.
Anno Domini (lat.), under Herrans år. Jfr Anno
Christi.
Anno Domini nostri Jesu Christi (lat.), under vår
Herres Jesu Kristi år. Jfr Anno Christi.
Anno hegiræ (lat.), året (det och det) från hedjra
(lat. hegira). Se Hedjra.
Anno ineunte (lat.), vid årets början.
Anno mundi (lat.), under världens år (d. v. s. efter
världens skapelse).
Annonay [anånä’], gammal stad i franska
depart. Ardèche (prov. Languedoc), liflig industriort
och i synnerhet bekant för sin tillverkning af papper
och handskar. 15,076 inv. (1901). – A. är luftseglarna
bröderna Montgolfiers födelseort.
Annons [-å’*s], fr. </i>annonce</i> (af lat. ad, till, och
nuntius, budskap), tillkännagifvande, som mot
betalning införes i tidning (tidskrift, kalender o. s. v.)
eller som anslås på offentliga ställen (s. k.
annonsplakat, jfr Affisch) eller
i form af tryckt cirkulär kringsändes till mera
köpstarka personer. I jämbredd med produktionens
och samfärdselns utveckling har annonsväsendet
i nutiden fått en alltmer ökad betydelse för
det allmänna och blifvit en viktig hafstång
för konkurrensen. Största utrymmet upptager
affärsannonsen, som förmedlar utbjudandet och
efterfrågan af allehanda varor, tjänstebefattningar,
hyreslägenheter, samfärdsmedel o. s. v. Andra
oumbärliga annonsgrupper äro de kommunala och
legala myndigheternas tillkännagifvanden, annonser
om läroverk, om korporationers sammanträden, om
offentliga bildningstillfällen och lustbarheter samt
om viktigare familjetilldragelser, såsom dödsfall och
(särskildt i Sverige, Norge, Tyskland och England)
äfven födelser, förlofningar och bröllop. För
tidningarnas existens äro annonser oumbärliga. – I
estetiskt afseende störande uppträder affärsannonsen
ofta såsom kolossal skyltning på byggnader eller
natursköna platser; ett samfund för bekämpande
af sådant missbruk stiftades i London 1893 och har
uträttat åtskilligt. Skadegörande är svindelannonsen,
som i raffinerad och bombastiskt utpuffande form
utbjuder underhaltiga varor eller prestationer (jfr
Reklam). – En skatt på annonser fanns i England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
