Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aragoni Hauy (af Aragonien, där det först träffades), miner. - Aragua (äfven Guzman Blanco), förr namnet på en provins i Venezuela - Araguaya l. Rio grande, sydamerikansk flod - Araisj (äfven El-Araisj l. Larasj), hamnstad i nuv. Marokko - Arak. Se Arrak - Arakan, en smal landsträcka utmed östra kusten af Bengaliska viken - Araki (Ráki), ett slags arabisk arrak - Araknologi. Se Arachnologi - Araktjejev, Aleksej Andrejevitj - Aralia L., bot., växtsläkte af fam. Araliaceæ (se d. o.) - Araliaceæ, Araliacéer, bot. - Araliacéer, bot. Se Araliaceæ - Aral-sjön (urspr. Aral-dingisi, "sjön med öarna") - Aram l. Aramea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Eg. vikt 2,92–2,96, till skillnad från kalkspatens,
2,6–2,8.
A. HNG.
Aragua (äfven Guzman Blanco), förr namnet
på en provins i Venezuela, hvilken nu har uppgått
i den nya staten Miranda, en af Venezuelas förenta
stater (se Miranda). Staden A., äfven kallad
Vittoria, har 7,000 inv. (1901).
Araguaya l. Rio grande, sydamerikansk flod,
betraktas som biflod till Tocantins, ehuru den är
större, vattenrikare och mer segelbar än denna. A.
rinner upp på Sierra Cayapó, flyter åt norr och bildar
gräns mellan de brasilianska staterna Matto-Grosso och
Goyaz. Längden är omkr. 2,500 km. Från
Leopoldina kan floden under 1,000 km. befaras
med ångbåtar. Ungefär vid midten af sitt lopp delar den sig
i tvenne armar, Braço menor och Braço maior, hvilka
omsluta den stora, obebodda ön S:ta Anna l. Bananal.
Araisj (äfven El-Araisj l. Larasj),
hamnstad i nuv. Marokko, vid Atlantiska hafvet, 70 km.
s. s. v. om Tanger. Omkr. 10,000 inv. Staden, som
är osund, men bättre byggd än de flesta andra moriska
städer, tillhörde Portugal 1610–81. Det feniciska
nybygget Lix var beläget snedt emot nuv. staden.
Arak. Se Arrak.
Arakan, en smal landsträcka utmed östra kusten
af Bengaliska viken. A. utgör en provins ("division")
i Brittiska Nedre Burma, med en areal af 47,981
kvkm. (871 kv.-mil) och 671,899 inv. (1891).
Massan af befolkningen utgöres af rakhaing l.
mug, till språk, härkomst och utseende närbesläktade
med burmanerna. För sitt enstafviga språk hafva de
en efter devanagari bildad skrift med 36 bokstäfver
och en egen litteratur. Landets förnämsta produkter
äro ris, bomull, tobak, socker, hampa och indigo.
Klimatet är osundt. Regntiden är lång: två
tredjedelar af året. Hufvudstad är Akyab.
Àraki (Ráki), ett slags arabisk arrak, som
beredes genom destillering af mogna dadlar.
Araknologi. Se Arachnologi.
Araktjejev, Aleksej Andrejevitj, grefve,
rysk general, f. 1769, d. 1834, fick 1792 af storfurst
Paul i uppdrag att organisera artilleriet vid den lilla
armé denne fick hålla i Gatsjina och blef efter Pauls
tronbestigning 1796 kommendant i Petersburg, men
gaf genom sin stränghet anledning till klagomål och
fick 1798 afsked som generallöjtnant. 1799 utnämndes
han till militärguvernör i Petersburg. Trots sin
feghet och grymhet blef han under Alexander I 1806
krigsminister, 1807 artillerigeneral och 1810
medlem af riksrådet samt förvärfvade sig, särskildt efter
Speranskis fall (1812) ett alltjämt växande inflytande
öfver kejsaren. För att göra besparingar och tillika
utsträcka odlingen till dittills okultiverade trakter
anlade han flera militärkolonier, men gick till väga
med hänsynslös brutalitet, som framkallade blodiga
uppror. Hatad af både soldater och bönder, fick han
1825 afsked af kejsar Nikolaus. Af en del af sin
stora förmögenhet bildade han ett kapital, som, sedan
det genom räntetillägg till 1925 vuxit till 2 mill.
rubel, skall tilldelas författaren af den bästa
biografien öfver Alexander I. Sin öfriga kvarlåtenskap
anslog han till upprättandet af en kadettskola i
Novgorod.
Aralia L., bot., växtsläkte af fam. Araliaceæ
(se d. o.).
Araliaceæ, Araliacéer, bot., en naturlig
växtfamilj, nära släkt med umbellaterna. Araliacéerna
äro nästan allesammans buskar eller träd med
bärlik frukt, umbellaterna däremot örter med torr
frukt. Familjen har sitt egentliga hem i de varma
ländernas bergs- och skogstrakter; dock finnes äfven
i Sverige en representant af densamma, näml.
murgrönan (Hedera Helix L.).
S. A.*
För sina prydliga blad odlas flera arter i växthus
[bildtext]
Blad af Fatsia papyrifera.
och boningsrum. För öfrigt är araliacéernas nytta
obetydlig. Skotten och rötterna af Aralia cordata
Thunb. ätas i Japan och Kina. Märgen af Fatsia
papyrifera förarbetas till s. k. kinesiskt rispapper.
Rötterna af Panax-arter (ginseng) användas i
Kina som universalmedel mot sjukdomar. Jfr Fatsia
och Ginseng.
G. L–M.
Ett stort antal araliaceer, hufvudsakligen tillhörande
släktena Aralia och Hedera, äro beskrifna
från Europas och Nord-Amerikas (inkl. Grönlands)
tertiära aflagringar, hvarjämte ganska många
anföras från kritsystemet.
A. G. N.
Araliacéer, bot. Se Araliaceæ.
Aral-sjön (urspr. Aral-dingisi, "sjön med öarna"),
näst Kaspiska hafvet Asiens största insjö, belägen ö.
om detta haf i Turans lågland och omgifven af
ofruktbara saltstäpper. Största längden från norr till söder
450 km., bredden 220–300 km., arealen 67,769
kvkm., d. v. s. mer än 11 ggr större än Vänern.
Dess yta ligger 48 m. öfver hafsytan och 74 m. öfver
Kaspiska hafvets yta. Dess bäcken är grundt, djupast
i v. till 67 m. maximum, men i medeltal blott 20 m.
A. är en typisk afloppslös stäppsjö, f. n. stadd i
förminskning genom stark afdunstning och otillräckligt
tillflöde, ty dess båda stora floder Amu-Darja och
Syr-Darja förlora under sitt långa ökenlopp och
genom att de användas till bevattning af oaserna så
mycket vatten, att hvad som kommer till A. ej förmår
ersätta det som afdunstar. Därför sjunker nivån
alltjämt, kvarlämnande på stränderna flygsandsfält:
en vik, Barsut, har försvunnit under 1800-talet, en
annan uttorkade 1859–74. I s. v. öfvergår sjön i
saltträsket Aibugir l. Laudan. A:s vatten är svagt
salthaltigt (1,5 %) och mycket fiskrikt. Sjön är
tillhåll för massor af vattenfåglar. Af öarna, som
tillhopa upptaga öfver 2,000 kvkm., äro Kug-Aral och
Tsar-öarna (af hvilka Nikolaj-ön är den
största) de viktigaste. På vintern tillfryser A. icke
sällan. Dess grunda stränder lägga hinder i
vägen för sjöfarten, hvarför sjön trafikeras endast
af små ångbåtar.
J. F. N.
Aram l. Aramea, Gamla testamentets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
