Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Araucariaceæ, Araucariacéer, bot. - Araucariacéer, bot. Se Araucariaceæ - Araucarixylon Kraus, paleont. - Araucarites Sternb., paleont. - Arauco, provins i Chile. Se Araukaner - Araucos. Se Araukaner - Araujo Porto Alegre, Manoel de - Araukaner l. Araucos, en krigisk indianstam i republiken Chile - Arausio, romarnas namn på staden Orange - Araxes. Se Aras - Arazzo, plur. arazzi. Se Haute-lisse - Arbailu, tempelstad i Assyrien. Se Arbela - Arbat, stad på västra kusten af Marokko. Se Rabat - Arbe (slav. Rab), "Isola grossa Scardona" - Arbedo, by i schweiziska kantonen Ticino (Tessin) - Arbela (Arbailu), assyrisk tempelstad - Arber, det högsta berget i Böhmerwald i Bajern - Arber, Edward - Arbes, Jakub - Arbeta hårdt och Arbeta illa i sjön, sjöv. Se Gräfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utseende. Fröna, som äro dubbelt så stora som
mandlar och till form och smak likna sådana, ätas
i Chile och utgjorde där fordom de ursprunglige
invånarnas hufvudsakliga näringsämne (namnet
Araucaria härledes af araucos, en chilenisk
indianstam). Dessa frön inneslutas i stora, runda
kottar af ett barnhufvuds storlek. Sedan slutet af
1700-talet har detta träd odlats som prydnadsväxt
flerstädes i Europa, äfven i Sverige, men måste hos
oss öfvervintras i växthus. Äfven några bland de
andra arterna utgöra prydnader i växthusen. Bland
dessa må nämnas den i boningsrum mycket ofta odlade
A. excelsa Ait. (från Norfolk-ön), som blir ända
till 60 m. hög och hvars ved lämnar ett ypperligt
virke till skeppsbyggnad. – Märkliga för sina ätbara
frön äro A. brasiliana Lamb., "Pinheiro", hvilket
trädslag i Brasilien bildar vidsträckta skogar, och
A. Bidwillii Hook., "Bunya-Bunya", som förekommer
på östra kusten af Australien vid floden Brisbane
samt har kottar och frön, som äro ännu större än de
hos A. imbricata. Hvarje familj af infödingar har sin
särskilda grupp träd af ifrågavarande art; dessa träd
ärfvas från släkte till släkte och utgöra deras enda
ärftliga egendom.
LDT.
(G. L–M.)
Kottar tillhörande detta släkte äro kända redan
från den undre ooliten i England. En del af
dem synes tillhöra undersläktet Colymbea,
andra däremot Eutacta. Jfr Agathis.
A. G. N.
Araucariacéer, bot. Se Araucariaceæ.
Araucarioxylon Kraus, paleont., provisoriskt
namn på de fossila barrträdsstammar, hvilkas
mikroskopiska byggnad liknar de nu lefvande
araucariernas. Flere dylika stammar från de paleozoiska
aflagringama hafva visat sig tillhöra släktet
Cordaites.
A. G. N.
Araucarites Sternb., paleont., ett fossilt
barrträdssläkte, hvars bladbärande grenar eller kottefjäll
förete likhet med motsvarande organ hos det nu
lefvande släktet Araucaria.
A. G. N.
Arauco, provins i Chile. Se Araukaner.
Araucos. Se Araukaner.
Araujo Porto Alegre [arau’chå], Manoel de,
brasiliansk skald, arkitekt och målare, f. 1806, d.
1879 som generalkonsul i Stettin, var länge professor
vid konstakademien och sedan vid militärskolan i
Rio de Janeiro och utvecklade stor verksamhet i
såväl konstens som vetenskapens intresse. Bl. a.
uppgjorde han ritning till banken i Rio. För teatern,
hvilken han sökte gifva en nationell riktning, skref
han flere stycken. Bland hans poetiska arbeten märkas
ett ofulländadt epos, Colombo, och en samling lyriskt
beskrifvande dikter, Brasilianas.
Araukaner l. Araucos, en krigisk indianstam
i republiken Chile, där den länge bibehöll sig
oberoende i Araucania, en landsträcka i södra delen af
denna stat. För sin sjäfständighet hade araukanerna
måst utkämpa långvariga strider med spanjorerna,
som 1558 under Valdivia grundat flere nybyggen i
deras land. Deras hjältemod under dessa frihetskrig
är särskildt besjunget af Ercilla i hans epos
"Araucana". Araukanerna äro dels nomader, dels bofasta
i byar, belägna vid landets många floder. Araukanerna
äro starkt byggda och af medelstorlek samt hafva
ljusbrun hudfärg. Deras antal, som på 1700-talet sades
uppgå till 150,000, beräknas nu till omkr. 40,000.
På senare tiden hafva de tilldragit sig
uppmärksamheten genom det försök att bland dem grunda en
stat efter europeiskt mönster, som 1861 gjordes af
en fransk, i Chile bosatt f. d. notarie Antoine
Tounens. Understödd af några araukanstammar, lät
denne utropa sig till konung af Araukanien och
Patagonien, under namn af Orélie Antoine I. Redan
efter några månader blef han tillfångatagen af de
chilenska myndigheterna (1862) och hemskickad till
Frankrike, men återkom 1870 och satte sig för andra
gången i besittning af sitt rike. Då emellertid
det krig, som han nu började mot Chile, utföll
olyckligt, begaf han sig åter till Europa för att
söka understöd af Napoleon III, men fransk-tyska
kriget omintetgjorde dessa planer, och han dog
i nöd 1878. Republiken Chile påbörjade 1871 och
har nu fullbordat Araucanias assimilering med det
öfriga statsområdet. Största delen af araukanernas
land bildar provinsen Arauco, som omfattar
landet mellan floderna Biobio och Imperial, med
en areal af 11,000 kvkm. och en beräknad folkmängd
1895 af 59,713 pers. utom araukanerna. Hufvudstad
är Lebu, 2,699 inv. (1885). Staden Arauco hade
3,458 inv. 1885. Litt.: Smith, "The araucanians"
(1855), Tounens, "L’araucanie" (1878), och Lenz,
"Araukanische märchen und erzählungen" (1896).
Arausio, romarnas namn på staden Orange.
Araxes. Se Aras.
Arázzo, plur. arazzi. Se Haute-lisse.
Arbailu, tempelstad i Assyrien. Se Arbela.
Arbat, stad på västra kusten af Marokko. Se Rabat.
Arbe (slav. Rab), "Isola grossa Scardona", den
nordligaste bland öarna vid kusten af Dalmatien. 193
(175) kvkm. Omkr. 5,000 inv. Mycket fruktbar.
Arbedo, by i schweiziska kantonen Ticino
(Tessin). 1,043 inv. (1900). 3,000 schweizare vunno
där 1422 en ärorik seger öfver 18,000 milaneser under
Carmagnola.
Arbela (Arbailu), assyrisk tempelstad ö. om
Ninive, med tempel åt gudinnan Istar. I närheten låg
Gaugamela, där Alexander den store vann en seger
öfver Dareios 331 f. Kr. Se Assyrien.
Arber, det högsta berget i Böhmerwald i Bajern,
1,458 m. ö. h. Vid foten af A. ligger den märkvärdigt
formade klippgruppen Rissloch, och i den närbelägna
dalen upprinner floden Regen.
Arber [a’b*], Edward, engelsk
litteraturhistoriker, f. d. examinator vid universiteten i
London och Manchester samt f. d. professor i engelska
språket och litteraturen vid universitetet i
Birmingham, har inlagt mycken förtjänst genom prisbilliga
samlingseditioner af äldre, eljest svåråtkomliga
engelska litteraturalster, som han försett med
fullständig litteraturhistorisk apparat. Sålunda
innehålla "Arber’s reprints" och "The english
scholars’ library" noggranna aftryck af skrifter från
1400-, 1500- och 1600-talen samt "English garner"
(8 bd 1880–83, omordnad uppl. i 12 bd) en mängd af
1500- och 1600-talens märkligaste litteraturskatter.
G. STG.
Arbes, Jakub, tjechisk skriftställare, f. 1840,
har varit mycket produktiv såsom politisk publicist,
romanförfattare och litteraturkritiker. Han har
skrifvit den första utförliga studien öfver Mácha, den
tjechiska nyromantikens grundare.
A–D J.
Arbeta hårdt och Arbeta illa i sjön, sjöv.
Se Gräfva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
