Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arbetarförening - Arbetarförsäkring - Arbetarförsäkringsråd - Arbetar-institut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
arbetsgifvarna tillika kunna åläggas lämna vissa bidrag,
t. ex. "die knappschaftsvereine" i de tyska
bergverken); eller äro de kooperativa föreningar
för gemensam produktion, distribution eller
konsumtion (se därom Kooperation); eller ock ega de
karaktären af yrkesföreningar med syfte att tillkämpa
arbetarna förbättrade villkor i fråga om arbetstid,
arbetslön, verkligt inflytande i samhället m. m. (se
Fackförening). – De i jämbredd med storindustriens
uppblomstring under förra århundradet uppkomna och
allt mäktigare vordna fackföreningarna ha ställt
arbetarföreningarna af äldre typ i skuggan. Sådana
fortlefva dock exempelvis i flera af Sveriges städer,
men hafva alltmer öfvergått till sällskaplighets-,
understöds- och föreläsningsföreningar. Om sådana
är det man numera egentligen begagnar termen
arbetarförening. "Stockholms arbetarförening" (bildad
1866) består hufvudsakligen af handtverksarbetare
samt industri- och grofarbetare. Den vill åstadkomma
samverkan för en sådan lagbunden samhällsutveckling,
som kan genom praktiska åtgärder främja arbetsklassens
bästa i socialt, ekonomiskt och intellektuellt
hänseende. Den anordnar föreläsningskurser och
bildande samkväm, håller läsrum och bibliotek
för medlemmarna samt förvaltar en sjuk- och
begrafningshjälpsfond, i hvilken omkr. 1,100
medlemmar ingått som delegare. Ungefär lika många
medlemmar räknar "Norrköpings arbetarförenings"
sjuk- och begrafningskassa. Bägge dessa föreningar
ega värdefull fastighet och donationer.
Arbetarförsäkring, den försäkring, som afser
att mot premier, inbetalda af arbetaren själf
eller af andra (föreningar, arbetsgifvare, stat,
kommun), bereda arbetaren ett visst understöd till
tryggande mot de ekonomiska farorna af mer eller
mindre fullständig oförmåga till arbete eller af
arbetslöshet samt i händelse af hans frånfälle
tillförsäkra hans efterlefvande antingen pension
eller tillfälligt understöd. Arbetarförsäkringen
innefattar följande hufvudformer: sjuk-,
olycksfalls-, invaliditets- och ålderdomsförsäkring,
arbetslöshetsförsäkring, begrafningshjälp och
lifförsäkring samt änke- och barnpensionering. Se
Arbetslöshetsförsäkring, Hjälpkassa, Invaliditets
försäkring, Olycksfallsförsäkring, Sjukkassa och
Ålderdomsförsäkring.
Arbetarförsäkringsråd, en rådgifvande samling
personer, hvilken i flera länder, där lagen
stadgar olycksfallsförsäkring för skada
under arbete, blifvit mer eller mindre knuten
vid själfva försäkringsadministrationen. I
allmänhet afses med arbetarförsäkringsrådet
att låta de försäkrade arbetarna och deras
arbetsgifvare få göra sin röst hörd i afseende på
försäkringsangelägenheterna. Ingenstädes består
dock rådet uteslutande af arbetsgifvare och
arbetare. Arbetarförsäkringsrådet eger i Schweiz
endast rådgifvande befogenhet, i Holland äfven
kontrollerande sådan. I Frankrike, Belgien och
Österrike utgör det ett till vederbörande (industri-,
handels-) ministers förfogande ställdt råd af
fackmän. I Danmark utgör "arbejderforsikringsraadet"
den enda styrelsen på detta försäkringsområde och
eger att fastställa alla skadeersättningsbeloppen. I
Norge är rådet dömande myndighet och består af
sju ledamöter, däribland två arbetsgifvare och
två arbetare. Sedan svenska riksdagen 1901 på
k. proposition antagit lag om ersättning för skada
till följd af olycksfall i arbete,
afslog riksdagen 1902 k. m:ts förslag om att vid
sidan af riksförsäkringsanstalten ställa ett tidtals
sammanträdande försäkringsråd, bestående af fem
arbetsgifvare och fem arbetare, med nämnda anstalts
chef som ordförande.
Arbetar-institut, benämning på läroanstalter, i hvilka
åt män och kvinnor utan högre skolbildning meddelas
"undervisning i form af fullständiga och systematiska
föreläsningskurser" mot en ytterst låg afgift och på
tider, då kroppsarbetarnas klass i vanliga fall är
fri från arbete. Undervisningen åsyftar att meddela
verklig insikt om lagarna för naturen, människolifvet
och samhällslifvet. Det första arbetar-institutet
stiftades i Stockholm 1880 på initiativ af d:r
A. Nyström (se d. o.) och inrymmes
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
