Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arbetarskyddskongresser, Internationella - Arbetarskyddslagstiftning. Se Arbetarlagstiftning - Arbetarstatistik, en stundom bruklig, från Tyskland införd, men olämplig språkform i st. f. arbetsstatistik - Arbete - Arbetet, en i Malmö sedan 27 aug. 1887 utkommande söckendaglig tidning - Arbetets riddare (eng. The noble order of the knights of labor)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sektioner i flere länder. (Den största sektionen finnes i
Tyskland och bär namnet "Gesellschaft für
sozialreform".) Föreningens sekretariat förvandlades vid
konstituerande mötet (kongressen i Basel 1901) till en
"Internationell arbetsbyrå", för jämförande studier
i arbetarskyddsfrågor, där lagstiftningens och
förvaltningens målsmän i skilda länder kunna erhålla
upplysningar och där äfven genom andra åtgärder
arbetarskyddets utveckling skall främjas. Kantonen
Basels regering har ställt fria lokaler till byråns
förfogande, och ett flertal regeringar insända dit alla
af dem offentliggjorda publikationer rörande
arbetarskydd, hvarjämte några stater, bland dem Tyska
riket, lämna penningebidrag till uppehållandet af
byråns verksamhet. Byrån har korrespondenter i ett
20-tal stater och offentliggör en "Bulletin". Dess
förberedande behandling af de frågor, som förehades
vid den internationella föreningens 3:e möte
(arbetarskyddskongressen i Köln 1902), visade att byrån
förfogar öfver ett stort antal sakkunniga i olika länder.
Redan till föregående kongresser hade några
regeringar sändt ombud. I Köln voro icke mindre än
12 stater (bl. a. Sverige) officiellt representerade, ett
erkännande från regeringarna såväl af kongressernas
som arbetsbyråns insats i hithörande frågor. – Äfven för
särskilda delar af skyddslagstiftningen ha vid olika
tillfällen internationella kongresser sammanträdt. Jfr
Arbetarskyddskonferens.
E. BN.
Arbetarskyddslagstiftning. Se
Arbetarlagstiftning.
Arbetarstatistik, en stundom bruklig, från
Tyskland införd, men olämplig språkform i st. f.
arbetsstatistik.
Arbete. Detta ord är en från tyskan inkommen
form af det ord, som i fornsvenskan hette arvoþe,
hvilket med öfverflyttad betydelse oförändradt finns
kvar i vårt nuvarande arvode. Ordet betecknar
mänsklig verksamhet i allmänhet, för så vidt denna
har till ändamål något annat eller åtminstone något
mera än nöje af själfva sysselsättningen. I
inskränktare mening betecknar dock arbete endast den
verksamhet, hvars ändamål är att åstadkomma ett
resultat utom den arbetande själf. Man har indelat
arbetet i produktivt och improduktivt,
dock utan att vara fullt öfverens om dessa uttrycks
betydelse.
C. G. H.*
Mekaniskt arbete kallas den energimängd, som
åtgår att förflytta en kropp, på hvilken en kraft
verkar. Sker förflyttningen i rakt motsatt riktning
mot den, i hvilken kraften verkar, så mätes arbetet
af produkten af den vägsträcka, kroppen blifvit
förflyttad, och den verkande kraften. Om man t. ex.
lyfter en kilogramvikt en meter i lodrätt led
uppåt, d. v. s. i rakt motsatt riktning mot
tyngdkraftens, så mätes det uträttade arbetet af produkten
en meter och en kilogram, som utgör den praktiska
enheten meterkilogram (äfven kallad kilogrammeter).
I vetenskapliga arbeten använder man centimeter
såsom längdenhet och dyn såsom kraftenhet.
Arbetsenheten blir därför i detta fall cm. x dyn och kallas
erg. En erg är 98,1 millioner gånger mindre än
meterkilogrammen.
Förflyttas kroppen i sned riktning mot kraftens
riktning, så har man ej att räkna med hela kraften,
utan endast med dess komposant längs
förflyttningsriktningen. Om således en kilogramvikt släpas uppför
ett sluttande plan, som bildar en vinkel af 30 grader
mot horisonten, ett en meter långt stycke, så utgör
arbetet endast en half meterkilogram, emedan
komposanten af kraften längs förflyttningslinjen i detta
fall utgör endast en half kilogram.
Elektriskt arbete mätes af produkten af en
elektricitetsmängd (mätt i coulomb) och den
elektromotoriska kraft eller potentialdifferens (mätt i volt)
elektricitetsmängden passerar. Enheten är således
volt-coulomb eller joule, som motsvarar 10 mill. erg
och 10 megerg.
S. A–S.
I praktiken användas större enheter, såsom
watttimme = 3,600 joule eller kilowattimme = 1,000
wattimmar.
A. E–M.
Arbetet, en i Malmö sedan 27 aug. 1887
utkommande söckendaglig tidning, som är organ för södra
distriktet af Sveriges socialdemokratiska parti. Den
utgifves i 8-spaltigt format sedan 1897 och kostar
4,80 kr. om året. Tidningen, som eges af
socialdemokratiska föreningen och fackföreningarna i Malmö,
uppsattes af Axel Danielsson och leddes af
honom till hans död (1899), hvarefter Aug. Nilsson
och Gottfr. Frösell öfvertogo redigeringen. Från och
med 1903 har Nilsson ensam varit redaktör.
Arbetets riddare (eng. The noble order of the
knights of labor), säkerligen till en tid det mäktigaste
arbetarförbund under förra århundradet, stiftades
i Filadelfia 24 nov. 1869 af U. S. Stevens, till
yrket skräddare. Förbundets syfte var att i
brödraskapets band omsluta alla slag af arbetarföreningar
och alla arter af arbete. Det skulle undvika de
egentliga fackföreningarnas yrkesaristokrati och intaga
äfven den olärde (unskilled) grofarbetaren. Kvinnor
skulle i allt vara lika berättigade med män. Utan
att afstå från sin karaktär af verklig arbetarförening
skulle förbundet öppna sina portar för personer, som
icke tillhörde kroppsarbetarnas klass, och så "bygga
en bro mellan dem, som arbeta med tanken och med
handen". I början af sin tillvaro svepte sig orden
i en ogenomtränglig hemlighets slöja. Dess namn
fick aldrig nämnas; den betecknades inför världen
med *****. Men 1881, då "de fem stjärnorna"
från att hafva börjat med 9 medlemmar redan
omfattade 80,000 män och kvinnor, trädde den fram
ur dunklet, och allmänheten erhöll kännedom om
det väsentliga i dess stadgar, ehuru förbundet alltjämt
tillhörde de hemliga ordnarnas antal. Till medlem
må upptagas en hvar kvinna, som fyllt sexton år,
och man, som fyllt aderton; inträde är dock
förvägradt advokater, bankirer, yrkesmässiga spelare,
börsspekulanter samt enhvar, som befattar sig med
tillverkning eller försäljning af rusdrycker eller drager
inkomst från sådan försäljning. Äfven skall iakttagas,
att åtminstone tre fjärdedelar af hvarje loge ("local
assembly") skola utgöras af kroppsarbetare eller
farmare. Öfver logerna stå "distriktförsamlingarna",
valda af minst fem loger. Distriktförsamlingarna utse
de delegerade, som bilda "generalförsamlingen",
hvilken är ordens högsta domstol, vakar öfver dess
"grundlag" och förordnar om lösensord, handgrepp
vid hälsning m. m. Ordens stormästare bär titeln
Grand master workman ("arbetare-stormästaren")
och är främste medlemmen i den af fem medlemmar
bestående "exekutivkommitté", hvars beslut sätter
hela det lefvande maskineriet i rörelse. Under sin
blomstringstid (1883–86) hade orden närmare en
million medlemmar. Dess program, hvilket visat sig
ega en underbar makt att locka de arbetande massorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
