Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Archæopteris Dawson, paleont. - Archæopteryx, Urfågeln, paleont. - Archagathos, forngrekisk läkare. Se Medicin - Archangel (Arkangel) l. Archangelsk 1. Det största och nordligaste guvernementet i det egentliga Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hos somliga arter voro i kanten fransade eller t. o. m.
delade i nästan trådsmala flikar. Hos fertila
exemplar äro bladen mer eller mindre fullständigt
ombildade, i det att småbladen ersättas af klaselikt
gyttrade, aflånga sporangier. Utmärkande för släktet
är vidare förekomsten af småbladsliknande
bladflikar, möjligen aphlebier, mellan och nedanför
parbladen, samt stipelliknande bladbildningar vid
stjälkens bas, liksom hos nutida marattiaceer.
Praktfulla former af släktet äro kända i
synnerhet från Irland, Beeren eiland samt Ellesmere
land.
A. G. N.
Archæopteryx, Urfågeln, paleont., ett af de
[bildtext]
Fig. 1.
Betydelsefullaste paleontologiska fynd, som någonsin
gjorts. A. är på samma gång den äldsta och den mest
ursprungligt organiserade af alla kända fåglar samt
[bildtext]
Fig. 2.
Fig. 3.
afger ett ovedersägligt historiskt bevis för fåglarnas
uppkomst ur kräldjur. Man har funnit två exemplar
i den till juraformationen hörande s. k. litografiska
skiffern vid Solenhofen och Eichstätt i Bajern; det
fullständigaste, sist (1877) funna skelettet
öfverlämnades för en summa af 20,000 riksmark till
paleontologiska museet i Berlin. Att denna varelse
(i fig. 1 återgifves en restaurerad bild) verkligen
varit en fågel, framgår bl. a. af dess fjäderbeklädnad
och af de bakre lemmarnas byggnad. Fjädrarna, som
äro mycket väl bibehållna i stenen, liknade fullkomligt
de nutida fåglarnas och beklädde hela kroppen, utom
hals, hufvud och fötter; dessa senare uppvisa
fågelfotens karakteristiska kännetecken. Men urfågeln
skiljer sig från alla nu lefvande fåglar och ansluter
sig till kräldjuren genom en hel rad af
egendomligheter, af hvilka några här må framhållas. Den
har en lång kräldjurssvans, och mellan hvarje kota
är ett par stjärtpennor fästadt (se fig. 2), alltså ett
förhållande, som väsentligen afviker från de moderna
fåglarnas, hos hvilka de sista svanskotorna
sammansmält till ett plogbillformadt ben, som tjänar till
fäste för stjärtpennorna (se fig. 3). Refbenens form
skiljer sig från fåglarnas och liknar kräldjurens; de
äro liksom refbenen hos flertalet kräldjur, de s. k.
hakutskotten, små benutskott, som hos fåglarna utgå
från bakre kanten af hvarje refben; dessutom finnas
refbenslika skelettdelar på buksidan (s. k. bukrefben),
som aldrig förekomma hos fåglarna, men väl hos
många kräldjur. Käkarna äro försedda med tänder
som hos kräldjuren, ej med hornslidor som hos
fåglarna. Hals- och bröstkotornas byggnad
öfverensstämmer med den hos vissa kräldjur. Alla tre
fingrarna å vingen äro fria och beväpnade med fullt
utbildade klor, medan hos alla öfriga fåglar fingrarna
äro mer eller mindre sammanväxta, och de klor,
som stundom uppträda på ett eller någon gång på ett
par fingrar, nästan alltid äro förkrympta och dolda
i fjäderbeklädnaden. Det lider väl ej något tvifvel,
att urfågeln begagnat sig äfven af sina fingrar vid
klättrandet i träd och å klippväggar. Sålunda har,
i motsats till alla andra fåglar, den för nutida fåglar
så betydelsefulla arbetsfördelningen mellan fram- och
baklemmar (de bakre ensamt uppbära kroppen vid
gående eller hvila, de främre hafva blifvit flygredskap)
ännu ej blifvit genomförd hos urfågeln.
Synnerligen betydelsefullt för bedömandet af
fågelklassens härledning är, i sammanhang med de nyss
omtalade fakta, att några af de egenskaper, genom
hvilka urfågeln afviker från de moderna fåglarna
och i stället öfverensstämmer med kräldjuren,
återfinnas i de förras fosterutveckling. Hos fågelfostret
uppträda visserligen icke utbildade tänder, men
däremot omisskännliga anlag till sådana. De fria
svanskotornas antal hos fostret är betydligt större än
hos den utbildade fågeln, alltså närmande sig
förhållandet hos urfågeln; fostrets fingrar äro liksom hos
denna fria.
Vi kunna således ur ofvanstående fakta draga den
slutsatsen, att urfågeln, den äldsta af alla kända
fåglar, tillika är den, som mest öfverensstämmer med
kräldjuren, samt att nutidens fåglar i sin
fosterutveckling bevarat en del kräldjursdrag. Se W.
Dames, "Ueber Archæopteryx" (1884).
L–E.
Archagathos (grek. Archagathos), forngrekisk läkare.
Se Medicin.
Archangel (Arkangel) l. Archangelsk.
1. Det största och nordligaste guvernementet i det
egentliga Ryssland, i n. begränsadt af Ishafvet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
