Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Archimedes, antikens mest betydande matematiker - Archimediska axiomet. Se Archimedes - Archimediska principen, mek. - Archimediska skrufven, mek. Se Archimedes och Vattenuppfordringsverk - Archiogenesis, uralstring - Archiopoeta, "ärkepoeten" - Archipresbyter, öfverpresbyter - Archispermæ, bot. Se Gymnospermæ - Architectura militaris (lat.), "krigsbyggnadskonst", befästningskonst - Architecture ogivale, fr., fransk benämning på spetsbågsstilen - Archives nationales, det franska "nationalarkivet"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
matematik och mekanik: genom den förras hjälp vinnas nya
eröfringar på mekanikens område, och omvändt användas
mekaniska satser för att komma åt svårtillgängliga
geometriska problem.
Rörande A:s lefnadsomständigheter och verksamhet på
andra områden ha endast sparsamma drag bevarats till
senare tid. En sammanställning ur alla tillgängliga
källskrifter utgafs af J. L. Heiberg 1879 ("Questiones
archimedeae"). A. synes ha tillbragt hela sitt lif
i sin födelsestad, om man undantager en kortare
vistelse i Egypten och möjligen en resa till
Spanien. Under vistelsen i Egypten kom han utan
tvifvel i beröring med Euklides’ efterföljare,
matematikerna i Alexandria, och man har därför
anledning tillmäta denna vistelse en viss betydelse
för utvecklingen af hans matematiska idéer. Troligen
var det äfven under denna tid vänskapsförhållandet
till den af honom högt värderade matematikern
Konon från Samos grundlades. Han egnade sitt lif åt
vetenskapliga arbeten, men kom, genom det praktiska
lifvets kraf, att visa prof på sin genialitet äfven
på andra områden. Det förtroliga förhållande, i
hvilket han stod till konung Hiero och dennes son
Gelon, torde äfven mer än en gång tvungit honom
ut ur studerkammaren att stå till tjänst med råd
och dåd. Han gjorde sålunda en mängd mekaniska
uppfinningar, hvilka minst lika mycket som hans
vetenskapliga arbeten förskaffade honom hans samtids
beundran och tacksamhet. Enligt Plutarchos tyckes
han själf med en viss motvilja egnat sig åt dylika
det praktiska lifvets uppgifter, ty "han hade en så
upphöjd ande, en så djup själ och sådana skatter af
vetenskaplig kunskap att, ehuru dylika uppfinningar
förskaffat honom rykte att besitta öfvermänsklig
visdom, han dock icke fann det värdt att lämna
efter sig något skrifvet arbete om sådana ämnen
..., utan riktade hela sin ärelystnad till sådana
spekulationer, i hvilkas skönhet och djup det ej
finns någon inblandning af lifvets vanliga behof".
Bland de uppgifter, som sålunda hänskötos till A.,
har den s. k. kronberäkningen blifvit en af de
mest berömda. Konung Hiero, som hos en guldsmed
låtit förfärdiga en guldkrona, ville få utrönt,
utan att kronan skadades, huruvida densamma var af
rent guld eller till äfventyrs innehöll en tillsats
af silfver. Traditionen förmäler att A. vid ett
tillfälle, då han skulle nedstiga i ett till
brädden fylldt badkar, kom att tänka på att det
undanträngda vattnets volym var noga lika med den
i vattnet nedsänkta delen af kroppen och därigenom
plötsligen fick lösningen af problemet klar för
sig (se härom Cantor, "Gesch. der mathem.", d. I,
kap. 15). I förtjusningen häröfver gaf han sig ej tid
att kläda på sig, utan ilade genast hem under utropet:
heureka! ("jag har det! jag har det!"). Måhända
var det detta problem, som ledde A. till den ofvan
omförmälda fundamentala upptäckten af den archimediska
principen. – En annan af A:s uppfinningar var den
archimediska skrufven (se Vattenuppfordringsverk).
Under Syrakusas belägring af romarna år 287
kommo A:s kunskaper och uppfinningsrikedom väl
till pass; han inrättade kastmaskiner och dylika
försvarsverktyg, möjligen äfven en större
brännspegel, hvarmed han kunde antända fiendens skepp,
och lyckades därigenom länge hålla fienden på
afstånd. Under det tumult, som följde på stadens
intagande, blef A. dödad; enligt en version blef
han öfverfallen, medan han lugnt stod och ritade
geometriska figurer i sanden.
I öfverensstämmelse med en önskan, som A. skall
ha uttalat till sina närmaste, inristades på hans
grafvård en figur, föreställande en sfär med en
omskrifven cylinder jämte talen 2 och 3, minnande
om en af hans geometriska upptäckter, nämligen
att förhållandet mellan cylinderns och sfärens såväl
volymer som ytor är 3:2. På grund af denna figur
kunde Cicero, som vid ett tillfälle år 75 f. Kr.
uppehöll sig i Syrakusa, återfinna och iståndsätta
grafven.
H. v. K.
Archimediska axiomet. Se Archimedes.
Archimediska principen, mek., den grundlag i
hydrostatiken, enligt hvilken en kropp, som delvis
eller helt nedsänkes i en vätska, förlorar så mycket
af sin vikt, som den af kroppen undanträngda
vätskemassan väger. Denna skenbara viktsförlust beror
därpå, att den nedsänkta kroppen är utsatt för ett
starkare vattentryck på sin nedre än på sin öfre yta,
till följd hvaraf den s. k. lyftkraften
motverkar dess tyngd.
R. R.*
Archimediska skrufven, mek. Se
Archimedes och Vattenuppfordringsverk.
Archiogenesis (af grek. archein, vara den förste,
och genesis, ursprung), uralstring.
Archipoeta (lat.), "ärkepoeten", pseudonym för den
främste företrädaren af den tyska "vagant"-poesien
under medeltiden (se Vaganter). Han bar
förnamnet Walther och var af adelssläkt. A. prisade
i prunkande verser sin samtida, kejsar Fredrik
Barbarossa, samt sjöng vinets och kärlekens lof. Den
ryktbara backantiska visan Mihi est propositum in
taberna mori, som länge tillskrifvas Walter Mapes,
har A. till författare. Hans dikter utgåfvos först
af Jakob Grimm (1844 och i "Kleine schriften" III).
Archipresbyter (af grek. archi-, ärke-, öfver-,
och presbyteros, äldre), öfverpresbyter, föreståndare
för presbytererna i den äldre kristna kyrkan. Jfr
Presbyter.
Archispermæ, bot. Se Gymnospermæ.
Architectura militaris (lat.), "krigsbyggnadskonst",
befästningskonst.
Architecture ogivale [ar*itektyr å*iva’ll], fr.,
fransk benämning på spetsbågsstilen.
Archives nationales [ar*iv nasiåna’ll], det franska
"nationalarkivet", sedan 1808 förlagdt till Hôtel
Soubise i den gamla delen af Paris n. om Seine. Det
bildades under revolutionstiden därigenom, att med den
konstituerande nationalförsamlingens arkiv till ett
centralarkiv i Paris från olika delar af Frankrike
sammanfördes en mängd handlingar, som franska
regenter, kyrkliga stiftelser, enskilda familjer
samt judiciella och administrativa myndigheter
i århundraden samlat. Det anses vara världens
största arkiv, innehåller 138 salar med 63,000
meter hyll-längd samt omfattade 1898 omkr. 275,000
band, buntar eller kartonger, många innehållande
tusentals nummer, och till en beräknad vikt af
närmare 1,405,000 kg. Det har dock äfven sedan dess
betydligt ökats, bl. a. 1900 genom ditflyttning af
marinministeriets äldre arkiv. I spetsen för detsamma
står en "arkivdirektör" (directeur des archives),
hvilken tillika är det franska arkivväsendets chef och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
