Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Areca L., bot. - Arecibo, hamnstad på norra kusten af Portorico - Are Frode (Torgilsson), den isländske häfdateckningens fader - Areia l. Aria, landskap i östra delen af det fornpersiska riket - Areios (Arius). Se Arianism - Areka-nöt, Semen Arecæ, farm. - Areka-palm, bot. Se Areca - Arelat, ett konungarike - Aremberg. Se Arenberg - Are Måsson (Ari Másson), en isländsk höfding - Arén, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stenfrukter, likna till utseendet gula plommon, hafva
trådigt kött och innesluta ett hårdt, hornartadt
frö. De sönderskäras omogna i mindre stycken; dessa
(eller stundom hela det mogna fröet) invecklas i
friska blad af betelpepparn (Piper Betle), hvilkas
ena sida blifvit bestruken med bränd (kaustik) och
något fuktad kalk, och tuggas sålunda samt
[bildtext]
Areca catechu. Frukt (längdsnitt) och frö.
åstadkomma, åtminstone för den ovane, ett slags rusgifvande
verkan, hvilken dock hufvudsakligen torde härröra från
betelpepparbladen. Tuggandet af betel är i Ostindien
ett oumbärligt njutningsmedel. Män och kvinnor,
barn och fullvuxna bära nästan ständigt betel i
munnen. Genom fortsatt bruk af detta tuggämne
angripas tänderna, blifva först röda, sedan svarta
samt förstöras stundom helt och hållet. Jfr Areka-nöt
och Euterpe.
LDT.
(G. L–M.)
Arecibo [-tjibå], hamnstad på norra kusten af
Portorico. Omkr. 30,000 inv. Järnväg till San Juan.
Are Frode (Torgilsson), den isländska
häfdateckningens fader, föddes 1067 i västlandet
på Island och var af hög börd. Hans fader Torgils
Gellisson drunknade ung; vid 7 års ålder kom A. till
den gamle Hall Torarinsson på Haukadal, som visste
mycket om äldre tider. Hos honom uppfostrades
äfven Teit Isleifsson, hvilken ock undervisade Are
och sade honom mycket, som Are sedan nedskref. Om
hans lefnadsöden finnas nästan inga underrättelser;
han kallas präst och var vän till landets ypperste
män. Han dog 1148. – Enligt prologen till de
grammatiska afhandlingarna i Snorres Edda synes Are
tillsammans med Torodd runemästare hafva fullständigat
runraden efter latinska alfabetet. Snorre Sturlasson
säger om honom, att han var den förste, som på norrönt
mål skref om Islands bebyggande och dess lagars
uppkomst, om lagsagomännen, om konungarnas lefnadslopp
i Norge, Danmark och äfven i England m. m. Därmed
angifves innehållet af Ares Íslendingabók, som finnes
kvar i den slutliga affattning, A. gaf den efter
samråd med biskoparna Torlak och Kettil samt Sämund
präst den frode; en äldre affattning, som ock
innehållit ättartal och sammanhängande uppgifter
om norska konungars lif, är förlorad. Are söker
alltid styrka sina uppgifter och fäster stor vikt
vid tidräkningen, och hans undersökningar i detta
afseende äro af högt värde.
B–E.
Areia l. Aria (fpers. Haraiva l. Haraêva,
d. ä. "vattenrikt", så kalladt efter floden Areios,
nuv. Heri-rud), landskap i östra delen af det
fornpersiska riket, motsvarande östra delen af
nuv. Chorassan och västra Afganistan. Hufvudstad var
Artakoana, sedan kalladt Alexandreia, nuv. Herat.
Areios (Arius). Se Arianism.
Areka-nöt, Semen Arecæ, farm., fröet af Areca
catechu L. (fam. Palmæ), äfven kallad betel-nöt,
härstammar från Ostindien, där trädet mycket odlas
både på fastlandet och öarna. Sedan den hönsäggstora
fruktens segt trådiga hölje aflägsnats, framkommer
fröet, som är afrundadt kägelformigt, med längsta
diametern omkr. 1,5–2,5 cm., nätformigt tecknadt med
grofva fåror, matt gråbrunt eller brunrödt, hårdt samt
till smaken kärft och bittert. Hufvudmassan utgöres
af fröhvita. Areka-nöten innehåller, jämte garfämne,
fett m. m., två alkaloider, en flytande, ar arekolin,
och en fast, kristalliserande, arekain. Af den
förra alkaloiden användes ett salt såsom medicin,
särskildt åt djur. Äfven själfva areka-nöten
brukas i hemlandet som maskmedel, till beredning
af s. k. palmkateku (se Kateku) samt vid det i
orienten vidt utbredda betel-tuggandet (se Areca).
C. G. S.
Areka-palm, bot. Se Areca.
Arelat, ett konungarike, upprättadt 879 af en
grefve Boso, som vid en sammankomst af andliga och
världsliga magnater lät förklara sig för oberoende
härskare i sydöstra Frankrike. Hufvudstaden var Arles,
det romerska Arelatum; däraf namnet på riket. Detta
omfattade Provence, Dauphiné, delar af Languedoc,
Lyonnais, Franche-Comté m. m. Då 888 en grefve Rudolf
stiftat riket Transjuranska Burgund, med Genève
till hufvudstad, uppkom namnet Cisjuranska Burgund
för Arelat. Dessa båda riken förenades sedermera 933
under det; gemensamma namnet Arelat eller, såsom det
oftast kallas, Burgund (se d. o.).
Aremberg. Se Arenberg.
Are Måsson (Ari Másson), en isländsk höfding, som
bodde på Reykhólar på nordvästra Island i senare
hälften af 900-talet. I Landnámabók II kap. 22
berättas om honom att han blifvit vinddrifven till ett
land, som kallas Hvitramannaland (de hvite männens
land) eller Stor-Irland (Irland et mikla), beläget
sex halfdygns segling västerut från Irland, nära
Vinland det goda. Detta skulle ha skett i början på
980-talet. A. säges ha blifvit döpt(!) där och gjort
sig mycket omtyckt, men fick aldrig fara därifrån. Han
var stamfader till en af Islands mera kända släkter,
Reyknesingarna.
R. N–G.
Arén, Erik, länsman på Åland och anförare
i ålänningarnas befrielsekrig 1808, föddes af
bondeföräldrar 1772 i Finströms socken på Åland och
blef 1802 länsman i sin hemsocken. Som sådan blef
han, då ryssarna i april 1808 bemäktigat sig Åland,
liksom öarnas öfrige länsmän, befalld att inom 24
timmar hafva sin sockens alla fartyg i segelbart
skick och föra dem till öppet vatten medelst rännor,
som borde, uppsågas i isen. Isen var redan så
skör, att den mångenstädes ej bar folk, men ändock
hotade ryssarna med förlust af lif och egendom,
om ej den orimliga befallningen till alla delar
verkställdes. Då A., liksom, de flesta andra, efter
hårdt arbete misslyckades, vaknade i hans beslutsamma
själ tanken på motstånd. Åt alla håll sände han till
folket maning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
