Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Armeniska språket - Arméns flotta - Armén fullmäktige. Se Arméns pensionskassa - Arméns förråd. Se Förråd - Arméns nya änke- och pupillkassa. Se Arméns änke- och pupillkassa - Arméns pensionskassa - Arméns änke- och pupillkassa - Armentiéres - Arméorganisation. Se Härordning - Armépostkontor. Se Fältpost - Armera - Armerad betong
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bugge under namnet den anatoliska familjen
sammanfattat hittitiskan, så som den är oss bekant
uti ännu till största delen otydda hieroglyfinskrifter
från omkr. år 1000 och senare, funna i Cilicien
och Syrien och annorstädes i Mindre Asien, samt
genom tvenne i assyrisk kilskrift affattade bref, de
s. k. Arzawabrefven, från omkr. 1400 (tillhörande
det s. k. Amarna-fyndet) och de öfriga ofvan nämnda
mindreasiatiska språken samt till dem trott sig
närmare kunna ansluta armeniskan. – Den
indoeuropeiska armeniskan indelas i forn-armeniska l.
klassisk armeniska och ny-armeniska l.
vulgär-armeniska. Fornarmeniskan är det sedan 400-talet
bekanta och litterärt fixerade språk, som varit nästan
oförändradt i bruk in i nutiden såsom lärdt och
kyrkligt språk. Vulgär-armeniskan representeras af
ett rätt stort antal moderna dialekter, som kunna
sammanfattas under tvenne grupper, den västliga
eller turkisk-ryska armeniskan och den östliga eller
persiska. – Armeniskan har undergått en med den
germanska analog ljudskridning särskildt af de s. k.
mediæ till tenues (d till t o. s. v.) samt i öfrigt
i fråga om ljudsystemet rönt stark inverkan af
icke indoeuropeiska språk, särskildt de kaukasiska.
I behandlingen af de ursprungliga palatalerna
(k-ljuden), som bli s-ljud, ansluter sig armeniskan [**]
(resp. de anatoliska språken) närmare till de östra
indoeuropeiska språken (ariska, litauisk-slaviska), jfr
t. ex. tasn ’tio’, där s motsvarar s i avest. dasa,
slav. desę-ti och k i lat. decem, grek. déka. I
fråga om ordförrådet är armeniskan starkt
uppblandad med främmande beståndsdelar, såsom
persiska, syriska, grekiska och turkiska, till dels ock
kaukasiska. Det armeniska skriftspråket använder ett
alfabet af 38 bokstäfver, till största delen af
patriarken Mesrop bildadt efter det grekiska i början
af 400-talet. – Bland lexika öfver armeniskan
kunna nämnas det armenisk-franska af Calfa (1861),
det armenisk-italienska af Tschaktschak (1837) och
mechitaristernas på armeniska (1836–37). Bland
grammatiska behandlingar – utom de beskrifvande
af Petermann (2:a uppl. 1872), Lauer (1869) o. a.
– böra särskildt framhållas det stort anlagda, ännu
icke afslutade arbetet af Hübschmann, "Armenische
grammatik" (1895–97), och Meillet, "Esquisse
d’une grammaire comparée de l’arménien classique"
(1902).
K. F. J.
Arméns flotta. År 1756 blef på förslag af dåv.
öfversten vid artilleriet Augustin Ehrensvärd
galerflottan under namn af "arméns flotta" skild från
den egentliga örlogsflottan och ställd under en egen
chef, hvartill Ehrensvärd utsågs. 1766, då
mösspartiet kom till makten, upphäfdes flottorganisationen
af år 1756 och arméns flotta förenades med
örlogsflottan. Med hattpartiet återfick Ehrensvärd sitt
inflytande, och 1770 upprättades arméns flotta
i Finland. Denna, förlagd till Sveaborg under
namn af finska eskadern, och galer-eskadern i
Stockholm, under namn af svenska eskadern, förenades
1777 till en kår, benämnd arméns flotta. Nya
eskadrar inrättades för Bohuskusten (Göteborg) 1789
och i Åbo 1793. En pommersk eskader-division
förlades till Stralsund, men flyttades 1807 till
Landskrona, och nya eskaderdivisioner upprättades i
Malmö, Kristina och Laivanlinna (Varkaus), de båda
sistnämnda stående under Sveaborgs eskader. –
Arméns flotta hade sin egen flagga, helt blå med
tre tungor. Försedd med af Chapman konstruerade
nya fartygscerter: hemmema, turuma, udema och
pojema samt kanonslupar och kanonjollar, skar arméns
flotta sina förnämsta lagrar under 1788–90 års
ryska krig, i striderna vid Fredrikshamn och
Svensksund. 1790 bestod arméns flotta af 285 bestyckade
fartyg. Bemanningen utgjordes af 320 officerare,
675 underofficerare och omkr. 6,000 man af flottan
samt 593 officerare och omkr. 17,000 man af
armén. 1824 förenades arméns flotta med
örlogsflottan, men lefde 1866 på sätt och vis upp i
skärgårdsartilleriet, som 1873 åter
sammanslogs med flottan. Om arméns flottas fartygscerter
se deras respektive namn.
R. P. (H. W–l.)
Arméns fullmäktige. Se Arméns
pensionskassa.
Arméns förråd. Se Förråd.
Arméns nya änke- och pupillkassa. Se
Arméns änke- och pupillkassa.
Arméns pensionskassa, inrättad 1756 i ändamål
att lämna pension åt armén tillhörande militära och
civila ämbetsmän, då de afgå ur tjänsten, vare sig
på grund af ålder eller i följd af olyckshändelse.
Kassan står under styrelse af armén genom dess
krigsbefäl eller fullmäktige. Krigsbefälet utgöres af
alla på stat varande generalspersoner samt af chefen
och en kapten från hvarje regemente (kår). Arméns
fullmäktige utgöras af 16 personer, nämligen 2
generalspersoner, 6 regementschefer och 8 kaptener
eller ryttmästare, valda arméfördelningsvis.
Fullmäktige sammanträda hvart femte år,
krigsbefälet (se d. o.) endast då, när för
pensioneringen viktiga frågor föreligga. Kassans
räkenskaper granskas hvarje år, då krigsbefälet eller
fullmäktige icke sammanträda, af fem revisorer. Kassan
förvaltas af en direktion af officerare dels i tjänst och
dels ur tjänst, och öfriga göromål skötas af civila
tjänstemän. Kassans inkomster utgöras af räntor
på utlånade medel samt af delegarnas afgifter och
statsanslag.
C. O. N.
Arméns änke- och pupillkassa, som förvaltas af
direktionen för Arméns pensionskassa,
inrättades 1817 i ändamål att lämna understöd åt
delegarnas änkor och barn. Den är sedan 1884 under
afveckling, och större delen af dess kapital
öfverfördes till den s. å. bildade Arméns nya änke-
och pupillkassa, hvilken alla officerare och
underofficerare samt en del civilmilitära
tjänstemän äro skyldiga att tillhöra. Denna kassas ändamål
är att bereda understöd åt änkor och barn efter
ämbets- och tjänstemän vid armén eller i samband
därmed stående inrättningar. Den förvaltas, liksom
den äldre kassan, af direktionen för arméns
pensionskassa, och dess inkomster utgöras dels af delegarnas
års- och befordringsafgifter, dels af tillskott från statens
sida.
C. O. N.
Armentières [armãtjär], stad i franska depart.
Nord, på högra stranden af floden Lys. 30,000
inv. (1901). Betydlig tillverkning af bomulls- och
linnevaror, tyll och spetsar m. m.
Arméorganisation. Se Härordning.
Armépostkontor. Se Fältpost.
Armera (af lat. armare, beväpna, förse med),
krigsv., utrusta (i synnerhet om en fästning eller
ett fartyg); förse med kanoner, ammunition,
besättning och lifsmedel.
Armerad betong (jfr Betong) erhålles, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
