Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arsenikfalerts - Arsenikförgiftning - Arsenikjärn - Arsenik-kis - Arsenik-kung - Arsenik-mjöl - Arseniknickel - Arseniknickelglans. Se Nickelglans - Arseniknickelkis. Se Kopparnickel och Rammelsbergit - Arsenikpentasulfid. Se Arsenik - Arsenikpiller - Arsenikprof. Se Arsenik - Arsenikrubin. Se Arsenik - Arseniksilfverblände. Se Proustit - Arseniksvaflighet - Arseniksvamp. Se Penicillium - Arseniksyra. Se Arsenik - Arseniktrioxid - Arseniktrisulfid. Se Arsenik - Arsenikväte. Se Arsenik - Arsenik-ätare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller långsamt inträdande arsenikförgiftningen, som
i våra dagar stundom blifvit iakttagen. Denna
förgiftning yttrar sig på mycket olika sätt hos olika
individer. De vanligaste symtomen äro tyngd och
svår värk i hufvudet vid uppvaknandet, ofta dålig
sömn jämte andra tecken till rubbning eller
nedsättning i nervsystemet samt minskad matlust. Ofta
nog angripas ögonen och respirationsorganen, ibland
uppkomma hudutslag o. s. v. Den kroniska
arsenikförgiftningen kan ofta endast genom längre tids
iakttagelse med någon säkerhet igenkännas. Förr
misstänkte man såsom arsenikhaltiga endast vissa
vackert gröna färger (Scheeles-grönt, schweinfurt-grönt;
jfr Arsenik) i tapeter och tyger, men
sedermera fann man arsenik i många andra färger,
i synnerhet anilinfärger. Härigenom uppkom (på
1870- och 1880-talen) en öfverdrifven rädsla för
kronisk arsenikförgiftning hos såväl läkarna som i
synnerhet hos allmänheten, en rädsla, som bland
annat föranledde de opraktiskt stränga
bestämmelserna i vår lagstiftning rörande gränsen för tillåten
arsenikhalt i tapeter, väfnader o. d. Visserligen
hafva dessa bestämmelser sedermera något mildrats,
men i följd af införandet af skärpta analysmetoder
är dock enligt ännu gällande k. förordn, af 18 nov.
1892 en tapet (tyg), som på 200 (100) kvcm.
innehåller blott vid pass 1/20 mgr. arseniksyrlighet,
förbjuden i handeln. På grund af missnöje hos
fabrikanter och handlande med att vårt land i detta
fall har strängare föreskrifter än andra, har nyligen
(1903) en kommitté tillsatts för att föreslå ändringar
härutinnan. – Arsenik användes såsom läkemedel
i mycket ringa, småningom något stegrad dos (2–3–5
milligram o. s. v.) emot svår (perniciös) anemi
äfvensom andra slag af blodbrist och svaghetstillstånd,
emot envisa frossor, danssjuka, vissa hudsjukdomar
m. m. samt äfven utvärtes i salfvor, dock alltid med
stor försiktighet, emedan förgiftningar äfven då lätt
inträffa. Vid akut arsenikförgiftning bör magsköljning
göras och kräkning underhållas medelst kittling i
svalget och drickande af ljum olja, hvarjämte
slemmmiga drycker (mjölk) böra gifvas och från närmaste
apotek ofördröjligen anskaffas järnoxidhydrat-magnesia,
hvaraf gifves 2–5 matskedar, först hvar 15:e
minut och sedan småningom med längre mellantider.
På sista tiden har nyttan af detta motgift emellertid
af vissa forskare förnekats.
I Sverige är arsenikförgiftning en bland de i
rättsligt och rättsmedicinskt hänseende viktigaste af
alla förgiftningar. Arsenik intager ock ett
framstående rum i vår giftlagstiftning. Giftstadgan af
7 jan. 1876 heter sålunda ”Förordning angående
vård och försäljning af arsenik samt af andra giftiga
ämnen och varor”. Till sundhetskollegium inkommo
under 5-års-perioden 1866–1870 rättsmedicinska
undersökningsprotokoll öfver i allt 240 förgiftningar
med dödlig utgång; af dessa kommo på arsenik
icke mindre än 165, hvaraf åtminstone 24 –
att döma efter de i obduktionsprotokollen gifna
upplysningarna – sannolikt voro giftmord. På
senare tiden, sedan vetenskapens förmåga att
upptäcka äfven mycket små mängder arsenik blifvit
allmänt känd, har dock arsenikförgiftningarnas antal
aftagit.
Jhm. (S. J–n. C. G. S.)
Arsenikjärn (Arsenikalkis, Löllingit
Haid.), miner., kristalliserar efter det rombiska
systemet, men förekommer oftast såsom därba,
stålgrå massor, vanligen af sammansättningen Fe As2
= 27,2 järn, 72,8 arsenik, dock alltid med något
svafvel. Förekommer vid Reichenstein (Schlesien),
Lölling (Kärnten) och Fossum (Norge). Af arsenikjärnet
framställes hvit arsenik (As2 O3).
A. Hng.
Arsenik-kis l. Misspickel, miner., silfverhvitt
eller ljust stålgrått, metallglänsande, sprödt mineral,
46 % arsenik, 34,4 % järn och 19,6 % svafvel
(Fe As S). Vanlig på lager och gångar, i Sverige
vid Sala, Utön, Löfåsen, Dannemora, Håkansbro
m. fl ställen.
A. Hng.
Arsenik-kung, Arsenikregulus, metallisk
arsenik. Erhålles genom arsenikföreningars
reduktion med kol.
H. E.
Arsenik-mjöl l. Giftmjöl, arseniktrioxid, som
förflyktigas vid rostning af arsenikhaltiga kiser och
sedan förtätas i förlagen såsom ett hvitt pulver.
H. E.
Arseniknickel (Nickelin Beudant), miner.,
den viktigaste och mest utbredda nickelmalmen,
kristalliserar efter hexagonala systemet. Är sällsynt,
vanligtvis därb eller insprängd, af ljust kopparröd
färg med svart anlöpning. Kemisk sammansättning
Ni As = 43,6 nickel, 56,4 arsenik. Finnes vid
Freiberg, Schneeberg, Annaberg, Riechelsdorf m.
fl. st.
A. Hng.
Arseniknickelglans, miner. Se Nickelglans.
Arseniknickelkis, miner. Se Kopparnickel
och Rammelsbergit.
Arsenikpentasulfid. Se Arsenik.
Arsenikpiller, äfven Asiatiska piller,
pilulae asiaticæ, farm., innehålla såsom väsentlig
beståndsdel arseniksyrlighet (arseniktrioxid).
Pillernas sammansättning har växlat vid olika tider och
i olika länder. Såsom exempel må anföras följande
formel: arseniksyrlighet 0,5 gr., pulvriserad
svartpeppar 5 gr., gummi arabicum 1 gr., destilleradt
vatten efter behof. Häraf beredas 100 piller, hvart
innehållande 5 milligram arseniksyrlighet. Ett piller
intages 1–2 gånger om dagen efter måltid. –
Svenska farmakopéns arsenikpiller, pilulae acidi
arsenicosi, bestå af: arseniksyrlighet 0,1 gr., gummi
arabicum 0,2 gr., mjölksocker 4 gr. och sockersirap
efter behof. Äfven häraf beredas 100 piller, hvart
innehållande 1 milligram arseniksyrlighet. Dosen
är i allmänhet 2 till högst 5 sådana piller åt gången
1–2 gånger dagligen. – Namnet asiatiska piller
härrör däraf, att piller, bl. a. innehållande
arseniksyrlighet och svartpeppar, sedan länge varit i bruk
i Ostindien, hvarifrån de för några årtionden sedan
införts i den europeiska medicinen.
C. G. S.
Arsenikprof. Se Arsenik.
Arsenikrubin, kem. Se Arsenik.
Arseniksilfverblände. Se Proustit.
Arseniksvaflighet, dets. som arseniktrisulfid.
Arseniksvamp, bot. Se Penicillium.
Arseniksyra. Se Arsenik.
Arseniksyrlighet. Se Arsenik.
Arseniktrioxid, detsamma om arseniksyrlighet.
Arseniktrisulfid. Se Arsenik.
Arsenikväte. Se Arsenik.
Arsenik-ätare. Man har iakttagit, att vissa djur,
såsom hästar och får, kunna utan skada fördraga
ganska stora doser af arseniksyrlighet (arsenik).
Hästar blifva muntra och lifliga, deras hull och
krafter ökas, deras hår bli glänsande af en måttligt
stor mängd arsenik. Orsaken till dessa egendomliga
förhållanden torde ligga däri, att lämpliga mängder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
