Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund / 111-112 (1904) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Artist-fakultet - Artistisk - Artistisk eganderätt. Se Eganderätt - Artistprof - Artist-remarkprof. Se Artistprof - Artium - Artium baccalaureus - Artium liberalium magister - Artium magister. Se Artium liberalium magister - Artjärvi. Se Artsjö - Artocarpeae - Artocarpus - Artograf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Artist-fakultet (lat. facultas artium,
"konsternas fakultet"), under medeltiden namn på hvad
sedermera kallades filosofisk (humanistisk) fakultet.
Däraf Artium magister l. Artium
liberalium magister som benämning på filosofie
magister.

Artistisk (jfr Artist), konstnärlig; som har
afseende på skön konst; som är kännetecknande för
konstnärer.

Artistisk eganderätt. Se Eganderätt.

Artistprof, konstt., benämning på de första och
bästa aftrycken från en graverad eller etsad plåt.
Ursprungligen voro sådana aftryck afsedda
uteslutande för gravörens eget behof (häraf
benämningen), men numera förekomma dylika af gravören
signerade, och därmed af honom gillade, aftryck
äfven i konsthandeln samt betinga ofta tio gånger
så högt pris som vanliga afdrag från samma plåt.
Ett artistprof har ingen graverad text under bilden,
endast gravörens namnteckning i blyerts. Är ett
dylikt aftryck försedt med ett eller flere svagt etsade
eller graverade föremål å plåtmarginalen, kallas det
artist-remarkprof.
A. T–g.

Artist-remarkprof. Se Artistprof.

Artium [-tsi-], lat. (gen. plur. af ars, konst) l.
Examen artium, i Danmark och Norge bruklig
benämning på studentexamen och (sedan denna
upphört) på afgångsexamen från de lärda skolorna.

Artium baccalaureus (mlat.); eng. bachelor of
arts, filosofie kandidat. Jfr Baccalaureus och
Bachelor.

Artium liberalium magister (lat.) l. Artium
magister, eg. "lärare i de fria konsterna";
person, som tagit filosofiska graden vid ett universitet.
Jfr Artist-fakultet.

Artium magister. Se Artium liberalium
magister.

Artjärvi. Se Artsjö.

Artocarpeæ (af grek. artos, bröd, och karpos,
frukt), bot., brödfruktfamiljen. Se Moraceæ.

Artocarpus Forst., bot., växtsläkte af nat. fam.
Moraceæ. Det innefattar höga, storbladiga, tropiska
träd, som äro enbyggare, med en mängd små
hanblommor, hvilka sitta i tätblommiga hängande ax,
och en mängd honblommor i en hufvudlik gyttring
och insänkta i det köttiga fästet. De egentliga
frukterna utgöras af nötter. Dessa äro dock icke
fria, enär alla de till samma blomställning hörande
fruktämnena sammansmälta med kalkarna och fästet
samt utvecklas till en enda sammansatt, köttigt
mjölig, på ytan knottrig frukt. Till släktet A. hör
det för sin närande frukt berömda brödfruktträdet,
A. incisa Forst. (se fig.), hvilket,
härstammande från Sunda-öarna, numera odlas i alla
mellan vändkretsarna belägna länder. Detta träd,
som når en höjd af 9–12 m., har stor och tät
krona med vackra, ungefär 1/2 m. långa och 1/3 m.
breda, parflikade blad samt nästan klotrunda,
sammansatta frukter af ett människohufvuds storlek.
Dessa frukter äro ett viktigt näringsämne för de
tropiska ländernas inbyggare, ja på vissa ställen nästan
det enda medlet för deras lifsuppehälle. Trädet bär
under 8–9 månader af året ymnig frukt; 2–3
träd anses kunna förse en människa med tillräcklig
näring för ett helt år. Frukten aftages före
mognaden, skalas, skäres i skifvor och stekes på heta stenar.
Sålunda tillredd har den en smak, liknande den af
hvetebröd, ehuru något sötare. Af frukten beredes
jämväl en deg, af hvilken bakas bröd. Af vissa
varieteter ätas fröna, hvilka rostas som kastanjer.
Äfven i andra afseenden är trädet nyttigt: så lämnar
veden ett till flere ändamål användbart virke; af



bastet beredas tåg och väfnader; rötterna äro
adstringerande och användas i medicinen, o. s. v.
– A. integrifolia Forst. är en annan till detta släkte
hörande art, som skiljes från den föregående
hufvudsakligen därigenom, att den har hela blad och aflånga
frukter, som äro ännu större än dennas. Dess
hemland är Ostindien, där den, liksom i Västindien,
mycket odlas för sina ätliga frukter.
Ldt. (G. L–m.)

Blad och frukter af ett fossilt brödfruktträd
(Artocarpus Dicksoni Nath.), närstående
Söderhafsöarnas A. incisa, upptäcktes under den svenska
expeditionen 1883 i de mellersta kritlagren på
Discoön, vid Grönland. Sedermera hafva blad af
samma typ blifvit funna i motsvarande lager i
Nord-Amerika. Från tertiärlagren anföras äfven blad
och frukter, men af en annan typ, med odelade
blad.
A. G. N.

Artograf (af eng. art, konst, och grek. grafein,
skrifva), en af amerikanen N. S. Amstutz gjord
uppfinning för elektrisk bildöfverföring på långa afstånd.
Af originalbilden framställes på en kromgelatinplatta
en reliefbild, som böjes kring en i
afsändningsapparaten införd metallcylinder. En häfstång,
som med ett stift ligger an mot den roterande
cylindern, åstadkommer alltefter stiftets olika
höjdlägen förändringar i strömstyrkan, hvilka å
mottagningsapparaten framkalla motsvarande höjningar och
sänkningar af ett skrifstift, som verkar på ett vaxadt
papper, lindadt kring en med samma hastighet
roterande cylinder. Stiftet åstadkommer då i vaxytan
en relief bild, liknande den å afsändningsplattan, och
af vaxbilden tages sedan en galvanoplastisk kopia,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>