Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund / 221-222 (1904) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aspenäs - Asper - Aspergillus - Asperfoliaceae. Se Borraginaceae - Asperifoliae. Se Borraginaceae - Aspermatism - Aspern. Se Asparn - Aspersorium. Se Adspersorium - Asperugo. Se Borraginaceae - Asperula

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

obegagnad. Uppgiften att där varit ett kloster,
grundlagdt af den hel. Birgitta, är oriktig.

Asper, ett turkiskt och egyptiskt räknemynt,
vanligen = 0,₁₃ öre. 3 asper (efter guldmyntfot 2 1/2)
gå på 1 para, och 40 para utgöra 1 piaster.

Aspergillus Mich., bot., ett till Ascomycetes
hörande svampsläkte, hvilket jämte det närstående



släktet Penicillium omfattar de svampar, som
vanligen gifva upphof till "mögel". Svampen består af
ett mycelium, bildadt af förgrenade celltrådar
("hyfer"), hvilka utbreda sig på ytan af ruttnande vätskor
eller fasta föremål, särskildt vegetabiliska ämnen,
och betäcka dem med ett vanligen gråhvitt
öfverdrag. A. (Eurotium) glaucus Bary är den vanligaste
af hithörande arter. Den fortplantar sig i regel
därigenom att grenar af myceliet växa upp lodrätt
mot detsamma, svälla något i sin öfre ände och
genom delning gifva upphof till pärlbandslika rader
af knoppceller l. "konidier" (se fig.), hvilka lossna
och sedan med lätthet spridas. Några af dessa
svampar fortplanta sig äfven genom i asci uppkomna
sporer (se Ascomycetes). Flera hithörande
arter äro anmärkningsvärda därigenom att de uppträda
såsom parasiter eller saprofyter på människo- eller
djurkroppen, på hvilken de förorsaka en del
sjukdomar. Så t. ex. förekomma särskildt de tre arterna
A. niger Tiegh., A. flavus Bary och A. fumigatus
Fresen. understundom i människans öra, där deras
hopfiltade mycelium bildar en beläggning på yttre
hörselgången och trumhinnan, hvilken förorsakar
lomhördhet och inom läkarevetenskapen kallas
Mycomyringitis aspergillina l. Otomycosis aspergillina.
Äfven sjukdomar i näsan, lungan och ögonen anses
kunna förorsakas af Aspergillus-arter. A. Oryzæ
Cohn och A. Wentii Wehm. ega förmåga att
försockra stärkelse och äro af stor betydelse vid
fabrikationen af soja och brännvin i Japan och på
Java.
G. A. (G. L–m.)

Asperifoliaceæ, Asperifoliacéer, bot. Se
Borraginaceæ.

Asperifoliæ, bot. Se Borraginaceæ.

Aspermatism (af grek. nekande a och sperma,
säd), frånvaro af sädesafsöndring hos mannen och
däraf uppkommen impotens. Aspermatism
förekommer under vissa sjukdomar i testiklarna, urinröret
eller ryggmärgen. Adj. Aspermatisk.

Aspern. Se Asparn.

Aspersorium. Se Adspersorium.

Asperugo, bot. Se Borraginaceæ.

Asperula L., bot. farm., ett växtsläkte, hörande
till nat. fam. Rubiaceæ, med sambladig, tre- eller
fyraflikig blomkrona och frukten sammansatt af 2


Asperula odorata. 1. Blommande skott. 2. Längdsnitt af
blomma. 3. Längdsnitt af frukt. 4. Diagram af blomma.

rundade delfrukter. A. odorata L., myskmadra,
som förekommer i Sverige vid bergsrötter och i
lundar ända upp till Jämtland, innehåller i örtståndet
kumarin, ett hos många andra växter funnet,
synnerligen välluktande ämne. Detta meddelas åt
vin och andra drycker, hvari örten lägges, och på
sådant sätt bereda tyskarna hvad de kalla
"maibowle" och "maitrank". Det blommande örtståndet
har förr varit officinellt under namn af Herba Hepaticæ
stellatæ och ansågs verka stärkande och lifvande på
nervsystemet. I trädgårdar odlas den täcka,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>