Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aspirin - Aspis. Se Egyptiska glasögonormen - Aspius. Se Asp och Löja - Asplenites - Asplenium - Asplången - Aspremont-Linden - Aspromonte - Aspropotamo - Aspull - Aspveden - Aspvid. Aspveden - Asp-zonen - Aspås - Aspö - Asquith, Herbert Henry - Asra - Asrak - A. SS. - Ass
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
angenäma verkan på magen undvikes sålunda vid
bruk af aspirinet, hvilket nyttjas ungefär i samma
fall som salicylsyre-preparaten, men i regel är fritt
från dessas obehagliga biverkningar. Aspirinet brukas
med framgång för att stilla smärtor och nedsätta
kroppstemperaturen vid olika former af reumatism,
vid gikt och influensa, äfvenså mot plågorna vid
neuralgier, migrän, vissa smärtsamma ögonsjukdomar
m. m. Den vanliga dosen åt vuxna personer är 1
gram 3–4 gånger dagligen i pulver eller i
oblatkapslar, hvarefter lämpligen en syrlig dryck
intages.
C. G. S.
Aspis, zool. Se Egyptiska
glasögonormen.
Aspius, zool. Se Asp och Löja.
Asplenites Gp, paleont., ett provisoriskt fossilt
ormbunksläkte, som anses närstående det nu lefvande
släktet Asplenium.
A. G. N.
Asplenium L. (af grek. nekande a och splen,
mjälte), Bergspring, bot., ett växtsläkte,
tillhörande nat. fam. Polypodiaceæ. Det
karakteriseras hufvudsakligen genom sina aflånga till
jämnbreda sporgömplättar med svepefjäll af samma form
och detta vidfäst på plättens utsida. Släktet räknar
omkr. 260 lefvande arter, spridda öfver hela jorden,
företrädesvis i de tropiska och tempererade zonerna.
Skandinaviska florans arter äro 5. Alla dessa ega
en mycket vidsträckt geografisk utbredning, mest
dock A. trichomanes L., som blifvit funnen på många
ställen i alla fem världsdelarna. – Om A. filix
femina, bot., se Athyrium.
V. W. (G. L–m.)
Asplången, insjö i Östergötland, 27 m. ö. h., till
större delen inom Västra Husby socken af
Hammarkinds härad. Sjön, genom hvilken Göta kanal går
fram, är 5 km. lång, men föga bred; stränderna
högländta och skogbevuxna. Den afflyter genom
Storån (25 km.).
Aspremont-Linden [asprmå’-], gammal adlig
belgisk släkt från Lothringen. – François de
la Mothe Villebert, vicomte d’A., krigare
i fransk tjänst, Vaubans samtida och fackbroder i
befästningskonst, d. 1678 i Toulon, hvars
fästningsverk han byggde. – Ferdinand Gobert,
grefve von A., f. 1643, d. 1708, deltog som
kejserlig fältherre i kriget mot turkarna 1686–90. –
Ferdinand Karl, grefve von A. und
Linden, kejserlig fältmarskalk, f. 1689, d. 1772, deltog
i sjuåriga kriget.
Aspromonte, den sydligaste förgreningen af
Apenninerna i södra delen af Kalabrien. Högsta
punkten är Montalto (1,958 m.). A., som består af
gnejs, är rikt på skog och vackra naturscenerier.
Det har i nyaste tid blifvit bekant genom Garibaldis
tillfångatagande och hans friskaras nederlag
därstädes 29 aug. 1862.
Aspropotamo, "hvita floden", flod i Grekland.
Se Acheloos.
Aspull [ä’sp*l], stad i engelska grefskapet
Lancashire, mellan Liverpool och Preston. 8,387 inv.
(1901). Bomullsspinneri och Stenkolsgrufvor.
Aspveden (Aspvid), en under medeltiden flere
gånger omtalad stor skog i Östergötland. Den synes
hafva utbredt sig från sjön Yxningen, på gränsen
mot Tjust, upp till Glan och beklädt
höjdsträckningen mellan kustbygden och den egentliga
östgötaslätten.
R. T.*
Aspvid. Se Aspveden.
Asp-zonen, geol., stratigrafisk beteckning för de
postglaciala växtförande lager i Skandinavien, hvilka
afsatt sig före tallens, men efter aspens och björkens
invandring. Trädlämningarna i desamma
karakteriseras därför hufvudsakligen genom de båda
sistnämnda trädslagen.
A. G. N.
Aspås, socken i Jämtlands län, Rödöns tingslag
23,477 har. 1,130 inv. (1902). Annex till Rödön,
Härnösands stift, Jämtlands norra kontrakt.
Aspö. 1. Socken i Blekinge län, Medelsta härad.
828 har. 874 inv. (1902). Annex till Nättraby,
Lunds stift, Medelsta kontrakt. – 2. Socken i
Södermanlands län, Selebo härad. 3,346 har.
679 inv. (1902). A. utgör ett f. n. regalt pastorat i
Strängnäs stift, Domprosteriet. – A. eger en
gammal kyrka med hvalfmålningar och träsniderier
från medeltiden. Det förnämsta altarskåpet skänktes
år 1477 af riddaren Erik Axelsson (Tott) till jungfru
Marias och den helige Blasius’ ära. Samme man
har år 1462 låtit uppföra korgafveln.
Hs Hd.
Asquith [ä’sk*ith], Herbert Henry, engelsk
politiker, f. 1852, blef 1876 praktiserande advokat
och är sedan 1886 medlem af underhuset för East
Fife. I den 1888–90 pågående rättegången om de
af "Times" mot Parnell och andra irländska
partiledare framställda anklagelserna fungerade A. vid
sir Charles Russels sida som Parnells advokat. I
valstriden 1892 tog han verksam del på den liberala
sidan och föreslog i adressdebatten (aug. s. å.) det
amendemang, hvars antagande af underhuset ledde
till ministären Salisburys fall. I Gladstones
kabinett ingick han därefter som inrikesminister och
innehade detta ämbete till ministären Roseberys
fall (juni 1895). Såsom inrikesminister visade A.
mycken kraft. Han egnade framför allt sin
uppmärksamhet åt arbetarfrågor och framlade 1893 ett
långtgående lagförslag om ersättning för olycksfall i
arbete (Employers’ liability bill), hvilket dock föll
på öfverhusets motstånd. S. å. tog han initiativet
till den konferens mellan grufegare och strejkande
grufarbetare, hvilken omsider ledde till den stora
grufarbetarstrejkens fredliga biläggande, och 1894
fungerade han som skiljedomare i den londonska
droskkuskstrejken. Efter ministärens afgång till
följd af liberalernas nederlag 1895 återtog A. sin
advokatverksamhet, men har sedan dess varit en af
den liberala oppositionens inflytelserikaste ledare och
kraftigaste talare. Inom partiet har han slutit sig
till den liberal-imperialistiska gruppen, som i febr.
1902 under Roseberys ledning formligen
organiserades såsom "The liberal league" ("den liberala
ligan"). I underhuset är A. den mest framträdande
representanten för denna fraktion inom den liberala
oppositionen. I den tullpolitiska kampanj, som hösten
1903 framkallades af Chamberlains nya program
(industritullar och preferensbehandling af koloniernas
varor), tog A. i tal och skrift synnerligen verksam
del på frihandelssidan.
V. S–g.
Asra (Beni-Asra), arabisk stam i
berglandskapet Asir i västra Arabien. Om A. berättades den
sägnen, att hvar och en af stammens män, som
fattade kärlek till en kvinna, måste dö. Sägnen har
ofta varit motiv för dikter (bl. a. af Heinrich Heine).
Asrak, Bahr el-A. (Blå floden), biflod
till Nilen (se d. o.).
A. SS., förkortning för Acta sanctorum (se d. o.).
Ass, vikt och mynt. Se As.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
